BRÖDERNA HERMANN, THEODERICUS OCH HENRICUS  

SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!   

I.1 HERMAN (XXXX-efter 1238) nämns i mer än 20 dokument 1218-1259 som Hermannus Vlekke de Are. Han arbetade hos greve  Lothar von Hochstaden und Are 1230 och 1238-1259. som munskänk  och advokat åt greve  och ärkebiskopen Conrad von Are und Hochstaden Herman dubbades till riddare 1241. Han kallade sig i ett dokument från den 19 februari 1249 Flecke de Holstein efter riddarborgen Holstein.  Herman var gift med Dyderadis von Bacheim. Hon var dotter till Daniel von Bacheim och var född ca 1245. Enligt Anton Fahne fick de 8 barn; Mattias, Herman, Ludewicus, Theodericus, Henricus I, Henricus II, Albertus samt en dotter.  

 

II.2 THEODERICUS - Nämnd 1238. Han fick tre söner; Henricus, Theodericus, Henricus. De två äldsta sönerna Henricus och Theodericus kom att kalla sig Vlekke de Holstein. Den tredje brodern som även han hette Henricus kom att kalla sig die Stail.

 

II. 3 HENRICUS DE ARE FLEKKO MILE DE HOLSTEIN  - HENRICUS (xxxx-1256) tjänstgjorde som riddare för kronvasallen greven von Sayn och hade som belöning för sin tjänst som undervasall fått borgen Holstein som förläning. Henricus var gift med Heilwigid och de hade en dotter Benedicta. Efter makens död 1256 försökte Heilwigid föra vidare borgen på dottern Benedicta och hennes man Diedrich von Schinne. De gick inte ägaren Heinrich von Heinsburg med på och tog tillbaka borgen. Bröderna Heinrich och Diedrich försökte få tillbaka borgen Holstein men misslyckades. Borgen förstördes i striderna under 1300-talet. (Baltische ritterschaft s. 532-533). 

Henricus finns nämnd i  tre dokument; oktober 1241, februari 1249 och 1256. 

 

Oktober 1241 anwesend in Herchen an der sieg als Zeuge för greve Heinrich von Sayn och hans fru Mechthild, und wiederrum februari 1249 för die gräfin in ihrem hof zu Köln. (11). Heinrich war inhaber till borgen Holstein. Borgen var ett lehngut (12 Berg, Holstein). De tidigaste in den quellen genannte länsherre Heinrich von Heinsberg, genannt 1265. (13 Fahne UB StvH. nr 6). Die burg, die zu den altsaynischen besittning tillhörde, var vid greve Heinrich III von Sayns död 1246/47 dennes neffen Heinrich von Heinsberg (huset Sponheim) zugefallen. (14). An der belehnung durch diesen Heinrich solte die Belehnung durch greve Heinrich III von Sayn (1202-1246/47) vorangegangen sein. 

Vid Heinrichs död hat seine Wittwe, Heilwigis, juni 1256, mit zustimmung des länsherre Heinrich von Heinsberg auf die Burg, die eigene Besitzungen und ihre Erbschaft verziechtet, zugungsten ihrer dotter Benedicta och hennes man Theoderich von Schinne,  

 

RIDDARBORGEN HOLSTEIN byggdes på 900-talet i Bröltal som låg i Westfalen i Tyskland. Borgen var en vattenborg och fungerade fram till att den förstördes i en strid som administrativ bas för grevskapet. Riddare Heinrich Flekke de Are hade fått borgen som förläning av greve Heinrich III von Sayn (xxxx- 28 augusti 1247). NOT!!  


Handbuch der historischen Stätten Deutschlands: Bd. ... - Page 294

books.google.se › books
1963 · ‎Snippet view
FOUND INSIDE – PAGE 294
So legten die Spanier 1587 in Essenberg in den Kämpfen mit den Niederlanden befestigte Schanzen an . ... Gfn . von Isenburg , urk . als Erbin von Holstein , H. und Freusburg genannt , heiratete vor 1259 Gf . Gottfried I. v . Sayn .
 
 
BORGEN HOLSTEIN  
 
Borgen Holstein 1241 - Bergischen land i Nümbrecht tillhörde Heinrich Vlekke som tjänstgjorde som ministrial åt greven Heinrich von Sayn och hans fru Mechthild.
Thomas Bohn, Gräfin Mechild von Sayn (1200/03-1285) Köln Weimar/Wien 2002 s. 492
Juristen Johann Jacob Moser skrev i en bok 1751... Foto i Gudrun Sievers-Flägel 2000 s. 93
 

 

Greven Heinrich von Sayn III och hans fru Mechtild of Meissen-Landburg (dotter till markgreve Diedrich von Landberg/Sachsen-Anhalten). Paret fick ingen arvinge så vid greve Heinrich III död 1246 ärvde hans systerson Heinrich von Sponheimen (1218-1265) (han var via sin fru även greve von Heinsburg) grevskapet där borgen Holstein låg.    

KÄLLA; Bohn, Thomas, Mechthild von Sayn, in: Internetportal Rheinische Geschichte, abgerufen unter:

 https://www.rheinische-geschichte.lvr.de/Persoenlichkeiten/mechthild-von-sayn/DE-2086/lido/57c94a8a760643.80278545 (abgerufen am 27.05.2023) 

 

 

Eftersom Heinrich von Sayn (XXXX-1246) och hans fru Mechthild inte hade några barn övergick borgen till Heinrich systerson Johan I von Sponheim (1218-1265). Vid nästa arvskifte 1264 övergick grevskapet Sayn med borgarna Sayn, Hachenburg, Welterburg, Freusburg och Holstein till Gottfried, stamfader till det nuvarande huset Sayn.

 

Greve Johan von Sponheim I fick vid ett arvskifte grevskapen Sayn och Sponheim och instiftade Sponheim-Standardburgischen linjen. När han dog 1264 efterlämnade han sönerna Heinrich och Gottfreid. Heinrich fick grevskapet Sponheim och Gottfried fick grevskapet Sayn. Till grevskapet Sayn hörde borgarna Sayn, Hachenburg, Weltersburg, Freusburg och Holstein. (Dahlhoff, Matthias: Geschichte der Grafschaft Sayn und der Bestandtheile derselben der Grafschaften Sayn - Altenkirchen und Hachenburg, der Herrschaft Freusburg un.. s.7 finns att ladda ner. )

 

Godfrid (Gothard) Graf von Sayn und Heinrich Graf von Sponheim, Söhne des Grafen Johann von Sponheim, theilen die elterlichen Güter. Heinrich erhält die sämmtlichen Güter der verstorbenen Gräfin Aleid von Sponheim, Godfrid die Grafschaft Sayn sammt allen Gütern ihrer Tante, der Gräfin Meehtilde von Sayn und alle Ministerialen und Vasallen, die zu den Herrschaften der Schlösser: Sayn, Hachenburg, Weitersberg, Vresprecht (Freusburg und Holstein. s. 54

Översättning; Gothfrid (Gothard) greve von Sayn och Heinrich greve von Sponheim, söner till greve Johann von Sponheim delar familjens gods. Heinrich ärvde alla gods från den avlidne grevinnan Aleid von Sponheim, Godfrid ärvde grevskapet Sayn tillsammans med alla gods och alla ministrerialer och vasaller från hennes moster, grevinnan Meehtilde von Sayn.

 

 

FÖRLÄNING BÖR HAN HA FÅTT SOM ANSTÄLLD AV HEINRICH III VON SAYN. EFTER DENNES DÖD 1646/1647 TJÄNSTGJORD TROLIGEN HAN ÄVEN FÖR  JOHAN I AV SPONHEIM.

 

 

Heinrich III von Sayn dog 1246/1247. Han var gift markgreve Diedrich von Landberg/Sachsen-Anhaltens dotter Mechthild (1200/1203 - 1285). Paret fick inga barn.  

 

KÄLLA; Bohn, Thomas, Mechthild von Sayn, in: Internetportal Rheinische Geschichte, abgerufen unter: 

 

https://www.rheinische-geschichte.lvr.de/Persoenlichkeiten/mechthild-von-sayn/DE-2086/lido/57c94a8a760643.80278545 (abgerufen am 27.05.2023)  

 

 

Herman Flecke de Are 

Hermann (II.1) was working as a cup-bearer to the Archbishop of Cologne Konrad von Hochstaden and called himself Fleck de Holstein in a  document from the 19th of february 1249. He was married to Dyderadis von Bacheim (daughter to Daniel von Bacheim). According to Anton Fahne they got 8 children; Mattias, Herman, Ludewicus, Theodericus, Henricus I, Henricus II, Albertus and a daughter. 

 

1270 försökte Henricus brorsöner Heinrich och Diedrich von Holstein Vlekke få tillbaka riddarborgen av greve Gottfried I von Sponheim-Sayn men misslyckades och den 16 juli 1270 gav bröderna upp kampen.  (Fahne, Anton)  

 

 

 

GREVSKAPET SAYN OCH GREVSKAPET SPONHEIM 

 

Greve Johan von Sponheim I (XXXX-1264) fick vid ett arvskifte grevskapen Sayn och Sponheim och instiftade Sponheim-Standardburgischen linjen. När han dog 1264 efterlämnade han sönerna Heinrich och Gottfreid. Heinrich fick grevskapet Sponheim och Gottfried fick grevskapet Sayn. Till grevskapet Sayn hörde borgarna Sayn, Hachenburg, Weltersburg, Freusburg och Holstein.  

KÄLLA: Dahlhoff, Matthias: Geschichte der Grafschaft Sayn und der Bestandtheile derselben der Grafschaften Sayn - Altenkirchen und Hachenburg, der Herrschaft Freusburg un.. s.7 finns att ladda ner.