STORA NORDISKA KRIGET
OCH SOLDATERNA I SLÄKTEN STAËL VON HOLSTEIN
UNDER UPPBYGGNAD!!!
Det var många män i släkten Staël von Holstein som ur de tre linjerna som stred i Stora nordiska kriget. Många kvinnor i släkten var gifta med soldater. Vilka regementen tillhörde de och vad hände med dem under kriget? Svaren finns förutom i arméns rullor i Carl Otto Nordensvans böcker "Svenska arméns regementen 1710-1718" och "Närke och Värmlands regemente historia del 1" och i de av E. L Leijonhufvud sammanställda namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget som finns utgiven av Personhistoriska samfundet. En mycket användbar källa har varit hemsidan Militaria av Hans Högman - hhogman.se
1683 års regeringsform
"Landsöversterna och regementen till häst och fot, vart stort efter som landskapen är stora till, skole vara till talet 28, nämligen 8 till häst och 20 till fot. Till häst skall först vara översten över ridderskapets russtjänst, vilkas överstelöjtnant ampt skall sitta i Finland. Den andre landsöversten till häst skall vara över Uplands, Väsmanlands, Närke och Värmlands ryttare. Den tredje över Vestergöta och Dals ryttare. Den fjärde över Finlands ryttara i Åbo län med både Sategunder. Den femte över Smålands och Ölands ryttare. Den sjätte över Tavastelands och Nylands ryttare. Den sjunde över Östergötlands och Södermanlands ryttare och den åttonde över Carelske ryttare i Viborgs och Nyslotts län.
Till fot först Uplands regemente, därunder hör Upland; det andra Vestgöte regementet, därunder hörr Scharaborgs län; det tredje Finske regementet, därunder hörr Åbo län; det fjärde Södermanlands regemente, därunder hörer Södermanland; det femte Smålands regemente, därunder hörer Kronobergs och Jönköpings län; det siätte det andre Finsche regementet, därunder både Sategunder; det sjunde Daleregementet, därunder hör Dalarna och Bergslagen; det åttonde Östgöta regementet, därunder hör Östergötland; det nionde Tavaste regementet, därunder hör Tavasteland; det tionde Helsinge regementet, därunder hör Helsingeland och Ångermanland; det elfte och tolfte är tvenne Vestgöta regementer under Elfsborgs län och Dal; det trettonde och fjortonde både Carelsche regementerne, därunder hörer Viborgs län och Savolax; det femtonde Västmanlands regemente, därunder hör Västmanland; det sextonde Norrlands regemente, därunder hörer Norre- och Vesterbotten, det sjuttonde det andre Smålands regemente, därunder hörer Kalmar län och Öland; det adertonde Nylands regemente, därunder hör Nyland; det nittonde Värmalands regemente, därunder hör Närike och Värmland; det tjugonde Österbottens regemente, därunder hör hela Österbotten."
FÖRSVARET I BALTICUM
GARNISONSREGEMENTET I NARVA - KOMMENDANT VON HORN OCH ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN
GARNISONSREGEMENTET I NARVA ÖVERSTELÖJTNANT STAHL - Överstelöjtnant Johan Staël von Holstein ansvarade för artilleriet sedan 1668.
Det finns noterat om en ÖVERSTELÖJTNANT STAHL som kommendant för artilleriet i Narva i den ryske general Ludvig Nicolaus von Hallerts dagböcker från den 10 OKTOBER 1700.
I dagboken skriver von Hallert om kommendanten i Narva överste Horn och överstelöjtnant Stahl som kommenderar artilleriet. (Hallert, Ludwig Nicolaus von (1894). Das Tagebuch des Generals von Hallert über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. s. 31) Vem är då denne general som skriver dagbok över slaget vid Narva. Han var en en viktig person i tsar Peter I armé.
"I september 1700 anslöt Ludvig Nicolaus von Hallert sig till ryska enheter som låg nära Narva. Där togs han personligen emot av tsar Peter I och fick samma dag generallöjtnantgraden av honom. Eftersom han var en skicklig ingenjör fick han i uppdrag att utarbeta en plan för belägringen av Narva. Hallart presenterade den plan som krävs redan dagen efter". (Hallart, Ludwig Nicolaus von (1894). Tagebuch des Generals von Hallart über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. Reval: s. 31) Detta är den sista noteringen jag har hittat som nämner överstelöjtnant Johan Staël von Holstein.
"Regementet var i Riga under Stora nordiska kriget åtminstone så tidigt som 1700, och dess rester tvingades kapitulera i Neumünde 1710."
"Savolax infanteriregemente ändrades från det äldre rangsystemet till det nyare år 1695. Det är troligt att en betydande del av de tjänstgörande soldaterna övergick till det nya kompaniens leder. Tyvärr finns ingen namnlista från något av regementena bevarade från tiden för bytet."
"Den sista fasen av det äldre regementet började 1683, då överste Joakim von Cronman tog befälet över det".
"Huvudöversikten över det äldre regementet i Nyslott år 1685 inkluderar både soldater och reguljära soldater. Överste Joakim Cronmans kompani, överstelöjtnant Berndt Brakels kompani, major Klas Jakob Verdenhoffs tredje kompani, kapten Kristian Bengtsson Uhrs kompani, kapten Kasper Seulenbachs kompani, kapten Gustaf Gyllenspångs kompani, kapten Georg Vilhelm Stures kompani, kapten Erik Giös kompani.
"De äldre regementets namnlistor över män som utsätts till befästningsarbete i Narva 1689-1696."
"Namnlistor för det nyare regementet i Riga i augusti 1700"
(Skalman.nu.forum Savolax-regimentet på 1700-talet).
Löjtnant Hans Staël von Holstein in the Savolax and Nyslott Infantry Regiment (29/12 1684??).
SAVOLAKS OCH NYSLOTTS INFANTERIREGEMENTE: Regementet upprättades 1695 som Savolax regemente. Regementet placerades som garnisonsregemente till Riga under våren 1700. Regementet tillfångatogs den 3 november 1709. De var tvunga att ge upp 1 juli 1710. Chefer; Rembert von Funcken 1675-1685, Joachim von Cronman 1695-1703, Gustaf Ernst Dalbedyhl 1703-1710, Johan Stiernschantz 1710-1723. (Mankell, Julius Anteckningar rörande finska armén och Finlands krigshistoria del I s. 531). Regementet återuppsattes vid finska armén och deltog i Armfeldt tåg mot Tronheim 1718. (Höglund, Sallnäs. Stora nordiska kriget fanor och uniformer s. 75). Savolax och Nyslotts infanteriregemente tog till fånga vid Neumündes fall 1710. (Höglund, Sallnäs s. 75).
Joakim Cronman tog över 1685. (Mankell s. 531). Chef överste Joakim von Cronman. 1.000 soldater i Livland. (Wieselgren, Peer. De la Gardiska Archivet eller handlingar ur gref. de la Gardiska Bibliotheket på Löberöd volym 13 s. 152). Johan Cronman (f. omkring 1630 d. 5 mars 1703 vid Dünamünde). Han var kommendant vid Neumünde skans och stupade vid skansens fall. (Elgenstierna II s. 100-101).
Joachim von Cronman - överste för Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 1685 samt kommendant på Neumünde skans. Död 5/3 1703 i Neumünde. (Lewenhaupt, Adam (1920) Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 127). "Joachim Cronman (d. 1703), colonel with the garrison regiment of Narva 1679, colonel with the Savolaks and Nyslott provincial regiment 1683, commandant at Neumünde fortlet (Johan Gabriel Sparwenfeld (2002). J.G Sparwnfeldt´s diary of a journey to Russia 1684-87).
Gustaf Ernst Albedyhl (f. 1655 d. x). fänrik vid Livgardet 1675 , löjtnant där 1676, generaladjutant vid livländska armén 1678, överstelöjtnant vid Björneborgs läns infanteriregemente 1679, kommendant i Anklam 1680, överstelöjtnant vid Österbottens regemente 1684, överste för ett i Livland värvat dragonregemente 1700, överste vid Savolax och Nyslotts regemente 1703, kommendant vid Neumünde s.d, kommendant i Dünamünde 1705, generalmajor 1710 efter Rigas fall övergick han i rysk tjänst. (Lewenhaupt, Adam (1920) Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 7).
Johan Stiernschantz 1710-1723. (f. 1670 d. x). Överste för Savolax och Nyslotts läns fördubblings infanteriregemente 1710. Kommendant på Kexholmen som överste för Savolak och Nyslotts läns infanteriregemente 1711. Efter kriget i rysk tjänst. (Lewenhaupt, Adam (1920) Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 665).
SAVOLAKS OCH NYSLOTTS LÄNS INFANTERIREGEMENTE; Chef var vid krigets början Johan von Cronman. Han hade varit chef för regementet sedan 1685. Regementet avgick under våren 1700 till Riga och tillhörde därefter fästningens besättning, dock inte till slutet. Sändes 1710 under Armfelts till Savolax gränsskydd. De deltog i kriget i Finland och Armfelts tåg till Trondheim 1718. (Nordensvan, C.O Svenska arméns regementen 1700-1718 s. 8). Överste för Savolax och Nyslotts län regemente 1/10 1683. Kommendant på Neumünde skans. Han dog där 5/3 1703. (Elgenstierna II s. 100-101). Efter Cronmans död tog E.E d´Albedyhl över fram till 1710 då J.Stjerncrantz tog över som chef. (Höglund, Sallnäs s.75).
Rembert von Funcken 1675 - 1685 - Konstigt!! Enligt Lewenhaupt var han överste för Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 1683 och överste för Cronmans skånska regemente 1685. KOLLA SIDAN!!!!
It is a bit confusing that according to Julus Mankell was Savolaks regiment införlifvades efter v. Gerdten 1662 med Östra Nylands regementet och står i rullórna vanligtvis under Nylandstrupperna. (Mankell, Julius Anteckningar rörande finska armén och Finlands krigshistoria del I p. 531). Johan (Hans) Staël von Holstein ska enligt Gustaf Elgenstierna ha tillhört regementet 29 december 1684. (Har dock inte hittat honom i arméns rullor).
NYLANDS INDELTA INFANTERIREGEMENTE - Chef; Budberg (1687-1711). 1699 fanns fyra kompanier i Neumünde. När fästningen erövrades överfördes de överlevande soldaterna till Riga våren 1700 och ingick i dess besättning. En bataljon med Lewenhaupt till Ukraina och fången efter Poltava. En bataljon fångad i Riga 1710. Nyuppsatt. kriget i Finland och Armfelts tåg till Trondheim 1718." (Nordensvan, Carl Otto. (1920) Svenska arméns regementen 1710-1718. s. 9). Det fanns efter 17XX 8 kompanier; Livkompaniet, överstelöjtnantens kompani, majorens kompani, Borgås kompani, Helsinge kompani, Lojo kompani, Ingå kompani och Karis kompani. (hhögman.se). JACOB JOHAN STAËL VON HOLSTEIN - Finns som kapten/major i Riga redan innan stora Nordiska kriget. Han avancerar till sekondmajor. Jacob Johan tillhörde regementets bataljon i Riga 1710. Sekondlöjtnant Jacob - död 26 mars 1701 (1701/5 bild 92). Han tillhörde Jacob Johans kompani. G.W von Budberg var chef för regementet sedan 1687. Han stannade kvar i Riga med hälften av regementet. Bataljonschef var Johan (Hans) Georg Leijon. (Lyth, Konovaltjuk s. 86). Nylands infanteriregemente Överste Budberg 1.000 i Livland. (Generalfördelning av H.K trupper till förestående Campagne 1701 (Wieselgren, Peer. De la Gardiska Archivet eller handlingar ur gref. de la Gardiska Bibliotheket på Löberöd volym 13 s. 152). Finns i Google books.
Budberg Gotthard Wilhelm (f. 1644 d.1710). 1687 överste för Nylands infanteriregemente, viceguvernör i Riga samt kommendant i Dunamünde. Uppgav Dunamünde 1700 mot fritt avtåg. ((Lewenhaupt, Adam (1920) Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 95)
ÖSTERSJÖPROVINSEN JANUARI - AUGUSTI 1700 -
APRIL 1700 Nylands regemente överste Gotthard Vilhelm von Budberg. Förslag på 4 kompanier, kapten Johan von Neurmens kompani.
APRIL 1700 - Savolax och Nyslotts läns regemente överste Joakim von Cronman. Staben och Livkompaniet.
AUGUSTI 1700 - Nylands regemente; Regementstaben, Livkompaniet, överstelöjtnant Johan Adolf Clodts kompani, major Jakob Johan Staël von Holsteins kompani, kapten Johan von Helmersens kompani, kapten Johan Brasks kompani, kapten Lydert Barneskens kompani, kapten Daniel von Göbels kompani och kapten Jakob Johan Staël von Holsteins kompani.
AUGUSTI 1700 - Savolax och Nyslotts läns regemente; Livkompaniet, regementsstaben, överstelöjtnant Klas Jakob von Werdenhoffs kompani, major Gustaf Gyllenspångs kompani, kapten Göran Vilhelm Stuures kompani, Johan von Meurmans kompani, kapten Patrik Sass kompani, kapten Magnus Cronmans kompani och kapten Kristoffer Bölljas kompani. (1700/4).
INDELTA REGEMENTEN
ADELSFANAN I SVERIGE OCH FINLAND - Otto Wilhelm 1712-1717 (Nordensvan svenska arméns regementen 1700-1718 s.1).
ÅBO LÄNS INFANTERIREGEMENTE - Chef mellan 1679-1695 var Hans Henrik Rehbinder. 1695 tog Rembert von Funcken över tjänsten. Regementet hade två kompanier i garnison i Riga 1699. Återstoden avgick till Riga våren 1700 och blev där befästning på fästningen. (Höglund, Lars Erik och Sallnäs s. 67). Rehausen var kommendant på Neuhausen fram till 1695 då han ersattes av Christer Holm som behöll tjänsten fram till 1722. (Mankell, Julius Anteckningar rörande fiska armen och Finlands krigshistoria s. x). En bataljon ingick sammaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudarmén som fanns i de serveriska kosachernas land. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Leisna den 28 september 1708. (hhogman).
VÄSTGÖTA DALS REGEMENTE - Mattias Gustaf (f. 1666 d. 1720) tillhörde det här regementen vid när kriget utbröt. Han kom att tjänstgöra där fram till 25 april 1701. Elgenstierna VII s. 506). Chef vid den här tiden var G. Zelow. Regementet deltog i landstigningen på Själland 1700. Därefter var de hemma i Sverige. (Nordensvan, Svenska regementen 1700 s. 2)
"1700 i den s . k . Västgötaarmén , som under generallöjtnanten , friherre Reinhold Rehbinder och sattes att bevaka gränsen mot Norge. Efter fientligheternas upphörande genom freden i Traventhal förlades regementet som garnison i Göteborg." (Karolinska förbundets årsbok 1942 s. 84). Mattias övergick 25/4 1701 till Närke- Värmlands tremänningsregemente. (Elgenstierna VII s. 506). Vilket år var freden i Traventhal???
NÄRKE- VÄRMLANDS TREMÄNNINGSREGEMENTE - Mattias Gustaf började som major i regementet den 25 april 1701. Han fyllde 35 år den 27 april det året. Chefen för regementet var överstelöjtnant Nils Posse. Regementets öde finns beskrivet i överstelöjtnant Posses dagbok som finns bevarad i Riksarkivet. Regementet inskeppades i Stockholm den 6 maj 1701 med Reval som mål dit de kom fram den 29 maj och blev kvar där fram till den 8 juni. Deras nästa mål var Pernau. Den 29 juni kom regementet till Riga där de placerades i läger utanför staden. Den 9 juli förenades de med Karl XII och hans män. Efter övergången och slaget vid Düna fortsatte Mattias Gustaf med Karl XII och resten av kungens armé mot Bauske. Där placerade Karl XII regementet som besättning på fästningen i Bauske. (Nordensvan, Carl Otto. (1904) Närke och Värmlands regemente historia del 1 s. 83-83). Under tiden i Bauske var Närke- och Värmlands tremänningsregemente sysselsatta med "bevakningstjänst och och användes till strövtåg i särskilda syften i granskapet och till avvisande av fientliga överfall" Under 1703 hände mest troligen inte mycket. Efter att många av soldaterna i regementet dog sammanslogs kompanierna 1705 till en bataljon under överstelöjtnant Mattias Gustafs befäl. (hhogman.se). 1705 - Genom sjukdom och dödsfall i hög grad förminskade sammanslogs kompanierna 1705 till en bataljon under överstelöjtnant Mattias Gustaf Staël von Holsteins befäl. Efter slaget vid Laisna blev dess ringa återstod tilldelad Livgardet. (Källa; E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget. s. X). När fästningen Bauske i Kurland intogs ingick regementet i Lewenhaupts armé som lämnade Bauske för att förena sig med Karl XII:s huvudarmé. (Nordensvan, Carl Otto Svenska arméns regementen 1700-1718 s. 26). På vägen dit utspelades Slaget vid Leisna 29 september 1708. FIXA TILL DETTA!!!!!!
Mattias Gustafs bror Otto Fredrik tillhörde regementet från 27/9 1705 till 1708 då han sändes till Riga för att möte rekryter. (Lewenhaupt s. 651 och Elgenstierna 7 s. 506). Mattias Gustafs son Johan (f. 1698 d. 1751) tillhörde regementet 1717 till 1720. (Lewenhaupt II s.651).
Närke och Värmlands regemente - 1: kompani - Mattias Gustaf (f. 27 april 1666 i Narva d. 1720 i fängelse i Jaroslaw) fick fullmakt 6 januari 1684.
Källahänvisning; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1684/1 (1684), bildid: A0054065_00051
1.a kompaniet var Livkompaniet (hhogman.se).
NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE -
Otto Fredrik (f. 1686 d. 23/8 1771 på Arlösa). Efter att ha påbörjat sin militära karriär som volontär vid garnisonen i Riga avancerade han 27/9 1705 till fänrik vid Närke och Värmlands tremänningsregemente infanteriregemente. Han avancerade 27/9 1705 till löjtnant där. I september 1705 kommenderades han till Riga för att möta rekryter. Efter Rigas uppgivande 1710 kom han i juli övergå till att tjänstgöra som kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein. Otto Fredrik dog ogift 23/8 1771 på Arlöf (Skåne). (Lewenhaupt s. 651) (Elgenstierna 7 s. 506). Närke och Värmlands tremänningregemente var 1705 under N. Posse sedan 1701. Höglund, Lars-Eric & Sallnäs Åke (2000). Stora nordiska kriget 1700-1721 fanor och uniformer s. 128).
Stael von Holstein, Mattias Gustav; f. 28/4 1666 d. 1720 i Moskva); volontär vid Livgardet 1683; fänrik vid Närkes och Värmlands reg:te 6/2 1684; kapt. vid Abo läns inf.reg:te i juni 1689; inträdde 1693 i holländsk tjänst; återkom 1695; fänrik vid Livgardet s. å.; kapten vid Västgöta-Dalsregemente 1i6/7 s. å.; major här 25/4 1701; öv.löjtn. 8/8 s. å.; förde efter 1705 da: till en bataljon samt samanslagna regementet i slaget vid Laisna 1708; fången och förd till Jaroslaw; död i juni 1720 i Moskva. (Källa; E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget). FLYTTA!!!!!
Stael von Holstein, Otto Fredrik; f. 1686; volontär i Riga; fänrik här 27/9 1705; konfirm. fm. 22/5 samma år, löjtn. 5/1 1708; konfirm. 22/5 s. å.; kommenderad i september samma år till Riga för att mottaga rekryter; kom över till Sverige i juli 1710; for utrikes för sjukdoms skull; blev sedermera kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein; död 23/8 1770. (Källa;E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget)
SKARABORGS REGEMENTE - Regementet återupprättades och var kvar i Sverige till 1715. Efter dess återupprättande var regementets befälhavare överste Christopher Georg Witting. För att stödja den hårt belägna fästningen Stralsund skulle regementet förflyttas dit 1715 och redan den 12 september ombordtagits i Karlskrona ombord på 10 örlogsfartyg, sedan några dagar senare fördelats på 19 transportfartyg men förutom ammunition och andra krigsbehov rymde dessa endast 700 man. Överstelöjtnant Staël von Holstein fick därför stanna kvar med 551 man från regementet. (Mankell op. cit NKH. II, 231, 487, III 64, 234). (Tessin, George Wismars svenska regementen i norra kriget s. 102-157) Mecklenburg Yearbooks, volym 101 (1937). major Georg Bogislaus tillhörde regementet från 9 november 1711 till 1720 då ha övergick till att vara Kommendant i Göteborg. Under sin tid i regementet han han avancera till överste 1713.
Smålands femmänningsregemente till fot
(C. a. n:r 32 i K. Krigsarkivet.)
Regementet uppsattes 1703 av rotehållare i Östergötland, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län med 240 man från Östergötland och 220 man från varett och ett av de sistnämnda länen. Regementet förlades till en början i Stockholm, men flyttades V? 1709 till Malmö, varifrån drt a7/7 1712 avgick till Göteborg. På hösten 1719 samman slogs regementet i Uddevalla med Smålands tremänningsreg.te t. f., med vilket det bildade Smålands ti0- och femmanningsreg:te till fot (8 kompanier.) FLYTTA!!!
Upplands tremänningsregemente till fot (C. a. N:r 26 i K. Krigsarkivet.) Regementet uppsattes av rotehållare i Uppland, Västmanland och Dalarna första gången 1700 och överfördes våren 1701 till Reval. En bataljon av reg:tet blev 1702 tillsammans med en bataljon av Östgöta och Södermanlands tremän.-reg:te understucken under Livgardet. I stället tilldelades Upplands tremänningar följande år, 1703, Östgöta och Södermanlands tremänningsreg:tes t. f. återstående bataljon. D. 16 okt. 1708 förenades den svaga återstoden av reg:tet med Livgardet. För andra gången uppsatt 1712 blev reg:tet 1714 i mars enl. senatens beslut understucket under Dal och Västmanlands reg:ten, men redan d. 30 okt. s. å. befallde Karl XII, att regementet åter skulle sättas i stånd och »skiljas ifrån de ständiga Regementena». Upplöstes hösten 1719» varvid manskapet blev understucket under Livgardet, Östgöta och Södermanlands tremän.reg:tet. f., Artilleriet och Amiralitetet. (8 kompanier.) I detta regemente ingick mellan 1700 och 1703 Karl Vilhelm Staël von Holstein. Han påbörjade sin militära karriär som fänrik här 4/9 1700 och transporterades till Livgardet 8/i 1703. Han avancerade till löjtnant. 27/7 1706. Karl Vilhelm dog 1708. (Källa; E. L Leijonhufvud namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget.)
VÄSTERBOTTENS INFANTERIREGEMENTE överfördes 1701 till Livland och ena bataljonen, under befäl av regementschefen Reinhold Johan von Fersen deltog i övergången vid Düna den 9 juli 1701. Den andra bataljonen kom över floden först när slaget var avslutat. Regementet låg i vinterkvarter i Kurland vintern 1701 samt i Samogitien vintern 1702. 1702 övertog A. Lagercrona som regementschef efter Reinhold Johan von Fersen. Regementet deltog i slaget vid Klissow den 9 juli 1702. 1703 var de med vid belägringen av Thorn. Regementet deltog i slaget vid Meskowitz den 31 augusti 1708. (hhogman.se). Vid krigets början var Christian Staël von Holstein löjtnant i Västerbottens regemente (18/4 1696.). Han avancerade 1708 till kapten. Christian dog vid slaget vid Meskowitz 31 augusti 1708. Utöka detta avsnitt med Otto W mfl.
"Regementet överfördes till Livland våren 1701. Chef var då von Fersen. Regementet kom sedan att tillhöra kungens armé. Det blev fånget efter Poltava och därefter nyuppsatt. Från 1702 var A Lagercrona regementets chef fram till 1709. (Nordensvan, Svenska regementet 1700-1718 s. 8). Regementet överfördes 1701 till Livland och ena bataljonen under regementschefen överste Reinhold J von Fersen deltog i övergången av Düna den 9 juli 1701. Bataljonen stöd där ytterst på högra flygen vars farliga låge och de försvaade me stor tapperhet. Den andra bataljone kom över floden först när striden var avslutad. Regementet låg med huvudhären i vinterkvarter i Kurland vintern 1701 samt i Samogitien vintern 1702. Regementet deltog i slaget vid Klissow den 9 juli 1702 där det fanns på högra flygeln av infanteriets andra träff. År 1703 var regementet med i belägringen av Thorn. När Karl XII 1705 lämade Posen och begav dig med huvudarmén mot Warzawa och östra Polen kvarlämnades Västerbottens regemente med Rehnskiölds armé och deltog i slaget vid Fraustadt den 3 februari 1706. Här fanns regmentet i västra flygeln. När Rehnskiölds armé marscherade in i Saschen hösten 1706 kvarlämnades regementet som besättning i Posen. Regementet deltog sen i Karl XII:s fälttåg och marscherade under åren 1707-1709. De deltog den 31 augusti 1708 i slaget vid Malatitze". (hhogman.se)
KUNGLIGA SVEA LIVGARDE - Var ett värvat regemente. Soldaterna var inkvarterade hos borgarna i Stockholm. (Hans Högmans sida). En av Johans söner tillhörde regementet under stora nordiska kriget.
KUNGLIGA GÖTA LIVGARDE - var ett värvat regemente.
VÄSTGÖTA KAVALLERIREGEMENTE - Regementet var ett utbildningsförband med högkvarter i Vänersborgs garnison. (Wikipedia). Regementets överste var från 1679 Georg Zelow. Regementet tilldelades år 1700 den i Skåne mot Danmark samlade hären och överfördes i juli till Seland. Återkommet till Sverige efter freden i Traventhal (8/8 1700) och låg hemma i landet under Karl XII polska och ryska fälttåg. (Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia/17. 2. uppl. Örebro: Lindh s. 17 s. 2.14). (Kolla in Västgöta regemente genom tiderna red. Göthe Rosenberg!!!! Nils Belfrage kung. Västgöta regemente!!!!) Deltog i landstigningen på Själland 1700. I hemlandet till 1709. (Nordensvan, Carl Otto Svenska arméns regementen 1700-1718 s. 2). Vem tillhörde detta?????????
ÖSTGÖTA INFANTERIREGEMENTE - Överfördes hösten 1699 till Pommern. Fälttåg i Holstein. Med Gyllenstierna till Polen, sedan vid kungens armé. Fånget efter Poltava. Nyuppsatt. Skånska fälttåget 1710. Med Stenbock till Tyskland. Fånget vid Tönningen. Åter nyuppsatt. Våren 1716 till Norge. 1717 i västra Sverige. Norska fälttåget 1718. (Nordensvan. C. O.. Svenska arméns regementen 1700-1718 s.7). Otto Reinhold tillhörde regementet från 1714 till 1717 då han övergick till Hälsinge regemente. (Lewenhaupt s. 652).
LIVLÄNDSKA LANTMILISBATALJONEN AV FELLINSKA KRETSEN (1701-1703). överstelöjtnant H.J von Buddenbrock. Användes troligen som garnisonsförband i Pernau. Källa; KrA kansli, E inkommna handlingar 1703, del 3, s. 5839 Henrik Johan von Buddenbrock avancerade till överstelöjtnant vid Fellinska lantmilisregementet 27/5 1701 (Lewenhaupt, Adam (1920). Karl XII.s officerare. Biografiska anteckningar s. 96) Bataljonen slogs 1703 tillsammans med Pernaus och bildadade ett värvat garnisonsregemente i Pernau (von Schwengelns regemente). (Den baltiska lantmilisen - Karolinerbloggen). (Nordensvan Svenska regementen s. 32)
SAVOLAX FÖRDUBBLINGSINFANTERIBATALJON - Förbandet sattes upp 1700 och verkade fram till 1711. De bestod av 1.036 man. Barbara Gustavianas man Alexander Pereswetoff-Morath (f. omkring 1660 d. augusti 1709 i Viborg) var förbandschef mellan 1700-1709. (Kjellander, Rune. (2003) Sveriges regementschefter 1700-2000 chefsbiografier och förbandsöversikter, Västervik, Libris s. 299). Barbara Gustaviana (f. 14/10 1668 d. 1739) var dotter till Johan och Christina (Möller). Barbra Gustaviana och Alexander hade när kriget började fyra barn; Helena Catharina (f. 6/6 1690 d. 10/8 1755 på Stumperyd i Norra Solberga socken i Jönköping), Alexander (f. 1691 d. 1761), Anna Christina (f 29/12 1694 på Nevrahof i Ingermanland d. ?), Carl Gustaf (f. 1696 d. 1773) och Constantin (f 12/11 1697 i Viborg d. 1/7 1719). (Elgenstierna s. x) Var ett svenskt infanteriförband som var ssärkilt aktivt under stora nordiska kriget. Soldaterna rekryterades från Savolax och Nyslott i östra Finland och utgjorde en del av det större Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente. Alexander Pereswetoff-Morath var förbandschef mellan 1709-1710 då Johan Stiernschantz tog över. (Kjellander, Rune. (2003). Svenska regementschefer 1700-2000 chefsbiogarier och förbandsöversikter, Västervik, Libris s. 299)
HÄLSINGE REGEMENTE - MAJOR GEORG REINHOLD PALMSTRUCHS KOMPANI - OTTO REINHOLD STAËL VON HOLSTEIN - Regementet har sina rötter i de fänrikor som sattes upp i Gästrikland och Hälsingland under 1500-talet. 1615 bildades ett landsregemente om 3.000 man. 1624 delades de upp på tre mindre regementen varav ett av dem senare blev Hälsinge regemente. 1682 blev regementet indelt och roterades inom Gävleborgs län Soldaterna hölls inte med soldattorp. Finns krigsrättsprotokoll för 1718 i Läsesalen på krigsarkivet. Otto Reinhold (f. 1697 i Narva d. 1731) tillhörde från 1717 Hälsinge regemente.
Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som den 18 augusti 1718 startade fälttåget in i Norge från Jämland. Regementet hade legat i Hälsingland fram till samlingen i Duved före uppbrottet. Redan i västra Jämtland fick man problem med försörjning och förnödenheter och dåligt väder. Dessa problem ökade till en sådan grad i Norge att man endast med stora ansträngingar kunde ta sig fram. I början av fälttåget ingogs Stene skans i närheten av Stikklestad och Skognäs skansk nära Levanger. Vid framkomsten till Stördalsälven den 10 september. Armfeldt drog sig efter flera veckor tillbaks till Levanger och förs i slutet av oktober kunde man ta sig över Stördalsälven. Den 6 november kom man fram till Trondheim. (hhogman.se Svenska regementen - Infanteriet 2).
10 oktober 56 man anklagades för myteri. En av dem var Otto Reinhold Staël von Holstein. Anstiftaren till myteriet hängdes och de övriga 58 fick löpa gatlopp och resten fick slita spö. Mycket information om detta finns i Jonas Norrbys bok "Med Hälsninge regemente i Norge 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10" s. 12-26).
VÄRVADE REGEMENTEN
OTTO WELLINGKS INGERMANLÄNDSKA INFANTERIREGEMENTE - är ett värvat infanteriregemente. General Otto Welingk 1700-1705, överste H. Hastfehr 1706-1710. Regementet skapades 1700 i Ingermanland och användes av armén i Ingermanland och södra Finland delvis som garnison. Slutliga som garnison i Viborg och förlorade med fästningens fall 1710. (Nordensvan s. 9) Ertman Möller den 12 maj 1700!!
ÖVERSTE ADAM CARL DE LA GARDIE VÄRVADE ESTLÄNDSKA INFANTERIREGEMENTE TILL FOTS (1700-1709). Regementet skapades våren 1700 av guvernörsgeneralen i Estland Axel Julius de la Gardie som fick tillåtelse att installera sin son som överste och kommandör av regementet. Regementet deltog i slaget vid Hummelshof 1702. En del av regementet tillfångatogs 1704 i Narva. Det återskapades 1702-1703 med stöd av soldater från Lieutenant Colonel Zöges bataljon som delvis blev en del av regementet. Därefter var regementet en del av Lewenhaupts arme i södra Livland och Kurland och följde med honom till Ryssland 1707. Regementet var även med vid slaget vid Leisna. (s. 102).
10 JANUARI 1701 - FÖRSVARET AV ÖSTERSJÖN UTÖKAS
ESTLÄNDSK OCH LIVLÄNDSK LANTMELLIS.
Livländska lantmilisbataljon av Felliska kretsen - Det skapades 1701. Chef för bataljonen var H.J von Buddenbrock 1701-1703. Bataljonen användes troligen som garnisonregemente i Pernau därefter användes det 1703 som rekryteringsbas för von Schwengelns garnisonsregemente i Pernau. (KrA, Krk kansli, E inkommande handlingar 1703, del 3, s. 5839). Överste Johan Vilhelm von Beckerns regementet bevistade belägringen av Riga 1710. Överste von Becker blev fångad tillsammans med sitt regementen vid kapitulationen 4/7 1710. 2 mars 1710 utsågs Herman Fredrik von Beckern till överste för Fellinska lantmilisbataljonen. (Lewenhaupt, Adam. Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 33). Johan Wilhelm von Bercker - låg i garnison i Pernau 1703, deltog under generalmajor V.H von Schlippenbachs befäl i höstfälttåget i Estland och norra Livland 1703. 2 mars 1704 utsågs som chef för ett infanteriregemente som låg i garnison i Pernau 1705-april 1707. Därefter låg regementet i Riga fram tills dess fall juli 1710. (Svenskt biografiskt lexikon).
16-årige Johan Henrik Staël von Holstein - (f. 1685 d.1754) Tjänstgjorde som fänrik från 12/8 1701 i Livländska lantmilisbataljonen av Felliska kretsen. Enligt arméns rullor tillhörde fänrik Johan den 24 maj 1704 överste Johan Vilhelm von Beckerns livländska infanteriregemente.
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1704/16 (1704), bildid: A0054576_00044
Efter kriget blev Johan kapten i rysk tjänst. (Elgenstierna VII s. 501). Fellinska lantmilisen sattes upp 1701 som en del av den baltiska lantmilisen. Den skulle fungera som en permanent lokal försvarsstyrka. Den blev senare grunden för ett värvat garnisonsregemente (ibland kallat Fellinska garnisonregementet eller von Beckers infanteriregemente. Regementet var involverat i operationer kring Narva (där delar föll i fångenskap 1704 och Riga där regementet föll i fångenskap 1710. (KÄLLA!!).
Johan Vilhelm von Beckerns livländska infanteriregemente. (f. 1655 i Livland 1733 i Skåne). Fången med sitt regemente 1/7 1710 vid Riga. Permiterades till Stockholm 1711 på 6 månader, men blev under resan uppsnappad av danskarna; överste vid Västgöta femmänningsinfanteriregemente 1715. (Lewenhaupt, Adam s. 33).
JERWISKA LANTMELISREGEMENTET - Jacob och Sofia Elisabeths dotter Jakoba Juliana (f. 21/IV 1678 d. efter 1704) gifte sig 1703 med Johan Fredrich Ulrich (f. 21/3 1674 i Reval d. 1724). (Elgenstierna VII s. 505). (Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft. 2 s. 262). Johan Fredrich hade sedan 22 februari 1701 tjänstgjort som kapten vid Jerwiska lantmelisregementet. Jakoba Juliana och Johan Fredrich fick en son som döptes till Johan Wilhelm. Om honom vet man bara att han levde 1708. (Lewenhaupt 2 s. 725). Estniska infanteriregementet i kretsen Jerwen. Överste Otto Rehbinder 1701-1704. Regementets historia började 1701 och det är troligen att vara tänkt att vara en permanent enhet som det svenska tenant regiments. Det tillhörde Schlippenbachs arme 1703-1704 och var sedan garnisonerad i Narva där de flesta av regementets soldater blev krigsfångar när fästningen föll (1704). (Nordensvan, s. 82). Resten av regementet blev den del av Hüenes värvade battaljon. (Kroon, Kallen, "Soldatutskrivning och soldathållet till den svenska armén som en del av Sveriges integrationspolitik under stormakten i Estland och Livland" s. 165). Otto Rehbinder var överste för Jerwiska lantmelisregementet från 22/1 1701. (Elgenstierna s. X). Enligt Kalle Kroon uppgick antalet soldater i den Jerweiska lantmilisen till 500 man och var verksam fram till 1704. NOT!!
Estniska infanteriregementet i kretsen Jerwen. Överste O. Rehbinder 1701-1704. 1701 troligen tänkt att vara en permanent enhet som det svenska tenant regiments. Det tillhörde Schlippenbachs arme 1703-1704 och var sedan garnisonerad i Narva där de flesta av regementets soldater blev krigsfångar när fästningen föll. (Nordensvan, s. 82). Resten av regementet blev den del av Hüenes enlisted battaljon. (Kroon, Kallen, "Soldatutskrivning och soldathållet till den svenska armén som en del av Sveriges integrationspolitik under stormakten i Estland och Livland" s. 165)
Estländskt infanteriregemente, Jerwiska kretsen (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Huvuddelen fånget vid Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Wieriska kretsen I (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Wieriska kretsen II (1000 man)
Uppsatt 1701 som estländsk lantmilis. Fånget vid Narvas fall 1704.
Estländskt infanteriregemente, Harriska kretsen (1000 man)
Uppsatt 1701-02 som estländsk lantmilis, sedan värvat. Fånget i Reval 1710
(Hh. hogman).
Holsteinska dragongardet - Deltog sedan 1703 i spanska tronföljdskriget. 1714 i Demmin och Anklam. 1715 i Stralsund där man gick i fångenskap. Efter kapitutlationen uppdelat på danska och preussiska regemente.
Holsteinska livregementet till fots. Bestod vid Stralsunds belägring av ungefär ett kompanis styrka. Upplöst efter kapitulationen och uppdelat på danska och preussiska regemente.
Holsteinska kavallleriregementet - Deltog i det spanska tronföljdskriget som holsteinskt rikskontigent. Gick i svensk tjänst efter fredsslutet och var förlagt på Rügen och i Stralsund. Deltog i drabbningen vid Stresow och gick förlorat vid kapitulationen 1715.
Holsteinska infanteriregementet - Hade sedan 1703 deltagit i spanska tronföljdskriget och gick i svensk tjänst 1714. Förlades till Rügen och Stralsund. Det gick förlorat vid kapitulationen 1715. Detta var det fjärde och sista holsteinska förband som var i svensk tjänst.
Källa; (Holsteinska regementen i svensk tjänst 1714-1715 - Skalmans forum historia tidig modern tid. s. 22).
Inledning
Under det äldre indelningsverket uppsattes 20 infanteriregementen inom Sveriges egentliga gränser varav 7 av dessa i Finland.De 7 som sattes upp i Finland var:• 3, Åbo läns infanteriregemente (1025 nummer)• 6, Björneborgs regemente (1025 nummer)• 9, Tavastehus regemente (1025 nummer)•13, Viborgs läns infanteriregemente (1000 nummer). Efter 1721 Kymmenegårds läns regemente (553 nummer).•14, Savolax regemente (1037 nummer)•18, Nylands infanteriregemente (1025 nummer)•20, Österbottens regemente (1200 nummer) Numret före varje regemente ovan är dess ståndsnummer de hade på 1630-talet.•Karta över de finska länen (1634-års länsindelning)•Finlands indelningar (indelningsverket)Övriga finska regementen/förband:•Savolax jägarkår (1745), från 1789 Savolax jägarregemente (värvat)•Kajana kompani/bataljon•Karelska jägarbataljonen (värvat)•Vasa regemente•Uleåborgs fribataljonDe finska förbanden gick förlorade 1809 efter förlusten av Finland.
Efter det stora nordiska kriget
Vid freden i Nystad i augusti 1721 efter det stora nordiska kriget fick Sverige avträda det Karelska näset till Ryssland. Detta område hade i århundraden använts för att bromsa de ryska angreppen. Där låg också de svenska försvarsfästningarna Viborg och Kexholm som nu kom att ligga på ryskt område. Kvar fanns endast Nyslott och Villmanstrand då Kajaneborg låg i ruiner.Vidare förlorade de finska regementena som fanns i sydöstra Finland de rotar som låg inom de avträdda områdena. Av de finska trupperna återstod enbart ca: 2.000 man vid krigsslutet. En mycket stor andel soldater från armén i Finland hade gått förlorade på gränsfjällen mellan Norge och Jämtland i det Armfeldtska fälttåget 1718. Kriget och den ryska ockupationen av Finland hade även tätt mycket hårt på den finska befolkningen. Befolkningen i Finland beräknas till så få som 325.000 vid mitten av 1720-talet. Detta gjorde det mycket svått att återställa regementena i Finland till full stryka. Efter freden i Åbo 1743 förlorades ytterligare land i sydöstra Finland vilket innebar att de svenska regementen som fanns uppsatta i dessa områden förlorade att stort antal rotar.
Åbo läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Åbo läns infanteriregemente (1694 indelt). Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter. I 1634-års regeringsform omnämns Åbo läns infanteriregemente som tredje regementet. År 1792 inkorporerades Livbataljonen ur det då avsuttna Livdragon regementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente) till Åbo läns infanteriregemente. Under det äldre indelningsverket mönstrade regementet 1200 man. Två kompanier fanns som garnison i Riga år 1699. Resten av regementet anslöt i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Ena bataljonen ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudarmén som fanns i de serveriska kosackernas land. Under denna marsch deltog bataljonen i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av bataljonen i Österbottens regemente.Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var bataljonen med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.Den andra bataljonen gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.Under kriget mot Ryssland 1809 - 1809 var regementet formerad på 3 bataljoner. I Kalix, under slutet av kriget, tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg under dess belägring och kapitulation.Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Åbo län och södra delen av Satagunda.Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med gula ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1688. Förläggningsort: Åbo. Övningsplats: Kuppis Malm nära Åbo Kompanier:1.Livkompaniet 2.Överstelöjtnantens kompani 3.Majorens kompani 4.Nykyrko kompani 5.Letala kompani 6.Loimijoki kompani 7.Nousis kompani 8.Bjärnå kompani
Björneborgs regemente
Uppsatt på 1620-talet som Björneborgs regemente (1694 indelt). Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter. I 1634-års regeringsform omnämns Björneborgs regemente som sjätte regementet.Regementet fanns som garnison i Riga år 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. Regementet ingår sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudarmén som fanns i de serveriska kosackernas land (Ukraina). Under denna marsch deltog regementet i slaget vid Liesna den 28 september 1708. Efter slaget insattes återstoden av regementet i Västmanlands regemente.Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 var regementet med vid kapitulation i Perovolotjna några dagar senare.Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava och tillhörde därefter armén i Finland.Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.År 1792 utökas regementet med en bataljon ur det då avsuttna Livdragonregementet (fd. Åbo och Björneborg läns kavalleriregemente).Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Björneborgs län.Den finska länsindelningen ändras 1775 och den del av gamla Björneborgs län som hamnade i Tavastehus länfanns 243 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 55 rotar ur regementet.Uniform innan enhetsuniformen: Röd rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med röda ärmuppslag. Delar av regementet erhöll enhetsuniformen 1689, resterande år 1692.Förläggningsort: Björneborg. Övningsplats: Vid Björneborg Kompanier: 1.Livkompaniet 2.Överstelöjtnantens kompani 3.Majorens kompani 4.Vesilax kompani 5.Eura kompani 6.Ruovesi kompani 7.Kyrro kompani 8.Kumo kompani.
Kapten Pereswetoff-Morath, Alexander; (f. 26/3 1691 i Ingermanland d. x). Son till Alexander och X (Staël von Holstein). Påbörjade sin militära karriär som volontär vid Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 3/s 1703 och avancerade till korpra. 1704; fången i Ryssland 8 är; sergeant vid livdrag.regitet 1712; fänrik vid Skaraborgs regite az/3 1713; löjtn. ,3/s 1716; kapten här I9/II 1717: övergick till garnisonsregemente i Halland.
Tavastehus regemente
Uppsatt på 1620-talet som Tavastehus regemente (1696 indelt). Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter. I 1634-års regeringsform omnämns Tavastehus regemente som nionde regementet.År 1791 utökas regementet med en bataljon ur Tavastehus och Nylands kavalleriregemente och konverteras lätt infanteri.Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700. Regementet blir sen kvar i Riga som garnisonsförband. år 1703 återvänder regementet till Finland. De ingår 1708 i Lybeckers avdelning till Ingermanland. Regementet finns därefter i Viborg där de går i rysk fångenskap år 1710. Regementet fick sättas upp på nytt efter 1710 och tillhörde därefter armén i Finland.Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.Den finska länsindelningen ändras 1775 och den del av gamla Tavastehus som hamnade i Kymmenegårds län fanns 287 rotar och i den del som hamnade i Vasa hövdingedöme fanns 116 rotar ur regementet. I den del av Tavastehus länsom hamnade i Kuopio hövdingedöme fanns 48 rotar.I samband med den ändra länsindelningen 1775 avskiljdes Rautalampi kompani från regementet och utågad med vargeringen organiserades som en lätt bataljon och förenades med Savolax brigaden. Efter Spregportens tid upphörde brigaden och kompaniet återförenades med Tavastehus regemente.År 1792 utökas regementet med den norra bataljonen ur det då avsuttna Tavastehus och Nylands läns dragonregemente.Under kriget med Ryssland 1808 - 1809 tvingades återstoden av regementet att kapitulera till ryssarna i Kalix 1809. Vargeringen, 500 man, utgjorde en del av besättningen på Sveaborg.Regementet var roterat med 1025 nummer med 8 kompanier i Tavastehus län. Uniform innan enhetsuniformen: Grå rock med blå ärmuppslag och från 1678 blå rock med gula ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1696.Förläggningsort: --. Övningsplats: Vid Parola eller Lill Luolais Malm i närheten av TavastehusKompanier:1.Livkompaniet 2.Överstelöjtnantens kompani 3.Majorens 4.Sysmä kompani 5.Sääksmäki kompani 6.Assikkala kompani 7.Jämsä kompani 8.Rautalampi kompani
Viborgs läns infanteriregemente
Uppsatt på 1620-talet som Viborgs läns infanteriregemente (1696 indelt). Regementet härstammar från det Finska Storregementet som på 1620-talet delades i mindre enheter. I 1634-års regeringsform omnämns Viborgs läns infanteriregemente som trettonde regementet.Regementet överfördes till Livland år 1700 och ingick där i Wellingks avdelning. Regementet läggs senare i Riga som garnisonsförband. Regementet gick i rysk fångenskap vid Rigas fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland.
I 1721-års fred i Nystad erhöll Ryssland större delen av Viborgs län. Återstoden av den svenska delen av Viborgs län döptes då om till Kymmnegårds län. I och med att stora delar av länet blev ryskt försvann 431 rotar för regementet. Återstoden, 569 nummer organiserades på 5 kompanier. Regementet byter åten namn till Villmanstrands regemente men får strax därefter namnet Kymmenegårds läns regemente. År 1727 bildas Kymmenegårds läns lätta infanteribataljon ur det reducerade Kymmenegårds läns regemente. Bataljonen har 553 nummer 1730. Efter freden i Åbo 1742 förlorades ytterligare delar av Kymmenegårds läntill Ryssland varvid regementet miste ännu fler rotar. Kvar finns endast 92 rotar, i princip Elimä kompani. Den starkt reducerade bataljonen underställdes Nylands infanteriregemente som ett där ingårnde jägarkompani med namnet Elimä kompani . År 1756 inkorporerades kompaniet helt i Nylands infanteriregemente och delades som två kompanier om vardera 46 man: Majorens kompani samt Elimä kompani.Från 1775 ingårde båda kompanierna i Savolaxbrigaden och från 1780 i Nylandsbrigaden. Kompanierna utökas därefter med två värvade kompanier och de 4 kompanierna bildar Nylands jägarbataljon. I kriget med Ryssland 1808 - 1809 ingick bataljonen i Nylandsbrigaden. De värvade kompanierna och vargeringen, 46 man, upplöstes då Svartholms fästning kapitulerade. En del av dessa soldater anslöt senare jägarbataljonen tillsammans med soldater från andra svenska enheter som rymt från ryssarna inklusive manskap från Sveaborg. Med dessa förstärkningar räknade bataljonen som mest 450 man. Regementet var roterat med 1000 nummer med 8 kompanier i Viborgs län.
Uniform innan enhetsuniformen: 1672-74 Röd rock, 1676 blå rock med vita ärmuppslag, 1677 blå rock med gula ärmuppslag och 1677 blå rock med röda ärmuppslag. Regementet erhöll enhetsuniformen 1709.
Förläggningsort: --. Övningsplats: Joensuu i Karelen. Kompanier före 1721:1.Livkompaniet 2.Överstelöjtnantens kompani 3.Majorens kompani 4.Vekelax kompani 5. Elimä kompani 6. Eurepä kompani 7. Lappvesi kompani 8.Ruokolax kompaniKompanier
Efter 1721:1.(Livkompaniet)2.Livkompaniet (fd. Överstelöjtnantens kompani)3. (Majorens kompani)4.Vekelax kompani5.Elimä kompani 6.(Eurepä kompani) 7.Lappvesi kompani 8.Ruokolax kompaniKompanierna i rött år de kompanier som utgick efter freden.Kompanier efter 1743:1.Majorens kompani 2.Elimä kompani
Savolax regemente Uppsatt på 1626 som Savolax och Nyslotts läns regemente (1695 indelt). Regementet härstammar från Gustav Horns regemente. I 1634-års regeringsform omnämns Savolax regemente som fjortonde regementet. Dess första regementschef var Gustav Horn. Savolax regemente uppgick 1662 i Östra Nylands infanteriregemente. Då detta regemente uppsattes i samband med indelningsverkets införande i Finland år 1695 återupprättades Savolax regemente. Regementet fanns som garnison i Riga år våren 1700. Regementet gick i rysk fångenskap vid Neumünde fall 1710. Regementet fick sättas upp på nytt 1710 och tillhörde därefter armén i Finland. Regementet deltog i det norska fälttåget 1718 där de ingick i general Armfeldts avdelning om 7.500 man som i augusti 1718 gick in i Norge över Jämtland. (Hans Högman). Enligt 1683 års uniformförteckning skulle de indelta regementen i dagens Finland ha haft följande färger på uniformerna - Savolax blå rock med röda uppslag. (Brolin, Gunnar Införandet av den blå enhetsuniforen vid de finska regementena 1883-1700). s. 100).
KÄLLOR;
Brolin, Gunnar Införandet av den blå enhetsuniforen vid de finska regementena 1883-1700
(Kjellander, Rune. (2003). Svenska regementschefer 1700-2000 chefsbiogarier och förbandsöversikter, Västervik, Libris s. 299)
Konovaltjuk, Pavel, Lyth, Einar Vägen till Poltava - slaget vid Lesnaja 1708.
Mankell, Julius (1870). Anteckningar rörande finska arméen och Finlands krigshistoria del 1
Nordensvan, C.O Svenska arméns regementen 1700-1718 - Karolinska förbundets årsbok 1920