STORA NORDISKA KRIGET
OCH SOLDATERNA I SLÄKTEN STAËL VON HOLSTEIN
UNDER UPPBYGGNAD!!!
Det var många män i släkten Staël von Holstein som ur de tre linjerna som stred i Stora nordiska kriget. Vilka regementen tillhörde de och vad hände med dem under kriget? Svaren finns förutom i arméns rullor i Carl Otto Nordensvans böcker "Svenska arméns regementen 1710-1718" och "Närke och Värmlands regemente historia del 1" och i de av E. L Leijonhufvud sammanställda namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget som finns utgiven av Personhistoriska samfundet.
GARNISONSREGEMENTET I NARVA - KOMMENDANT VON HORN OCH ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN
GARNISONSREGEMENTET I NARVA ÖVERSTELÖJTNANT STAHL - Överstelöjtnant Johan Staël von Holstein ansvarade för artilleriet sedan 1668.
Det finns noterat om en ÖVERSTELÖJTNANT STAHL som kommendant för artilleriet i Narva i den ryske general Ludvig Nicolaus von Hallerts dagböcker från den 10 OKTOBER 1700.
I dagboken skriver von Hallert om kommendanten i Narva överste Horn och överstelöjtnant Stahl som kommenderar artilleriet. (Hallert, Ludwig Nicolaus von (1894). Das Tagebuch des Generals von Hallert über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. s. 31) Vem är då denne general som skriver dagbok över slaget vid Narva. Han var en en viktig person i tsar Peter I armé.
"I september 1700 anslöt Ludvig Nicolaus von Hallert sig till ryska enheter som låg nära Narva. Där togs han personligen emot av tsar Peter I och fick samma dag generallöjtnantgraden av honom. Eftersom han var en skicklig ingenjör fick han i uppdrag att utarbeta en plan för belägringen av Narva. Hallart presenterade den plan som krävs redan dagen efter". (Hallart, Ludwig Nicolaus von (1894). Tagebuch des Generals von Hallart über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. Reval: s. 31) Detta är den sista noteringen jag har hittat som nämner överstelöjtnant Johan Staël von Holstein.
Nylands infanteriregemente - Budberg 1687, C.G Armfelt 1711 (bef. överstelöjtnant H.R Taube 1712) Fyra kompanier i Neumünde 1699. Återstoden överfördes till Riga våren 1700 och ingick i dess besättning. En bataljon med Lewenhaupt till Ukraina och fången efter Poltava. En bataljon fångad i Riga 1710. Nyuppsatt. kriget i Finland och Armfelts tåg till Trondheim 1718." (Nordensvan, Carl Otto. (1920) Svenska arméns regementen 1710-1718. s. 9)
JACOB JOHAN STAËL VON HOLSTEIN - Finns som kapten/major i Riga redan innan stora Nordiska kriget. Han avancerar till sekondmajor.
Sekondlöjtnant Jacob - död 26 mars 1701 (1701/5 bild 92). Han tillhörde Jacob Johans kompani.
Västerbottens infanteriregemente - Ch; R. J von Fersen 1684, A.Lagercrona 1702, M.Cronberg 1709, H.M Buddenbrock 1717.
"Överfördes våren 1701 till Livland, sedan vid konungens armé. Fånget vid Poltava 1709. Nyuppsatt. En del av regegementet var i Stockholm 1710, en del fördes vintern 1710 till Neumünde och Reval och gick där till större delen förlorad. Regementet återuppsattes 1711. De var på västkusten 1712-13, i Roslagen 1714-15, i Östergötland 1716, på Västkusten (Strömstad) 1717. De deltog även i det Norska fälttåget 1718." (Nordensvan, Carl Otto. (1920) Svenska arméns regementen 1710-1718 . s. 8-9). Vid krigets början var Christian Staël von Holstein löjtnant i Västerbottens regemente (18/4 1696.). Han avancerade 17XX till kapten. Christian dog vid slaget vid Meskowitz 31 augusti 1708.
Närke- Värmlands tremänningsregemente - Mattias Gustaf började som major i regementet den 25 april 1701. Han fyllde 35 år den 27 april det året. Chefen för regementet var överstelöjtnant Nils Posse. Regementets öde finns beskrivet i hans dagbok som finns bevarad i Riksarkivet. Regementet inskeppades i Stockholm den 6 maj med Reval som mål dit de kom fram den 29 maj. Regementet blev kvar i Reval fram till den 8 juni. Deras nästa mål var Pernau. Den 29 juni kom regementet till Riga. De placerades i läger utanför staden. De 9 juli förenades de med Karl XII och hans män. Karl XII och hans armé fortsatte mot Bauske. Där placerade Karl XII regementet som besättning på fästningen i Bauske. (Nordensvan, Carl Otto. (1904) Närke och Värmlands regemente historia del 1 s. 83-83)
Närke och Värmlands regemente - 1: kompani - Mattias Gustaf (f. 27 april 1666 i Narva d. 1720 i fängelse i Jaroslaw) fick fullmakt 6 januari 1684.
Källahänvisning; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1684/1 (1684), bildid: A0054065_00051
Mattias Gustaf var då på väg att fylla år. Undrar vad han hade gjort tidigare?
Livändska lantmilisbataljon av Felliska kretsen - H.J von Buddenbrock 1701-1703. Det skapades 1701. Troligen använt som garnisonunit i Pernau sedan användes den 1703 som recruiting basis för von Schwengelns garnisonsregemente i Pernau. (KrA, Krk kansli, E inkommande handlingar 1703, del 3, s. 5839)
Johan Henrik Staël von Holstein - (1685-1754) Johan Henrik anslöt sig tidigt till armén. 16-årige fänrik Johan Henrik tillhörde från 12/8 1701 Livländska lantmilisbataljonen av Felliska kretsen. Enligt arméns rullor tillhörde fänrik Johan 24 maj 1704 överste Johan Vilhelm von Beckerns livländska infanteriregemente.
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1704/16 (1704), bildid: A0054576_00044
Efter kriget blev Johan kapten i rysk tjänst. (Elgenstierna VII s. 501)
Överste Johan Vilhelm von Beckerns regementet bevistade belägringen av Riga 1710 von Becker blev fångad med tillsammans med sitt regementen vid kapitulationen 4/7 1710. 2 mars 1710 utsågs Herman Fredrik von Beckern till överste för Fellinska lantmilisbataljonen. (Lewenhaupt, Adam. Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar s. 33). Johan Wilhelm von Bercker - låg i garnison i Pernau 1703, deltog under generalmajor V.H von Schlippenbachs befäl i höstfälttåget i Estland och norra Livland 1703. 2 mars 1704 utsågs som chef för ett infanteriregemente som låg i garnison i Pernau 1705-april 1707. Därefter låg regementet i Riga fram tills dess fall juli 1710. (Svenskt biografiskt lexikon)
Upplands tremänningsregemente till fot
(C. a. N:r 26 i K. Krigsarkivet.)
Regementet uppsattes av rotehållare i Uppland, Västmanland och Dalarna första gången 1700 och överfördes varen 1701 till Reval. En bataljon av reg:tet blev 1702 tillsammans med en bataljon av Östgöta och Södermanlands tremän.-reg:te understucken under Livgardet. I stället tilldelades Upplands tremänningar följande år, 1703, Östgöta och Södermanlands tremänningsreg:tes t. f. återstående bataljon. D. 16 okt. 1708 förenades den svaga återstoden av reg:tet med Livgardet. För andra gången uppsatt 1712 blev reg:tet 1714 i mars enl. senatens beslut understucket under Dal och Västmanlands reg:ten, men redan d. 30 okt. s. å. befallde Karl XII, att regementet åter skulle sättas i stånd och »skiljas ifrån de ständiga Regementena». Upplöstes hösten 1719» varvid manskapet blev understucket under Livgardet, Östgöta och Södermanlands tremän.reg:tet. f., Artilleriet och Amiralitetet. (8 kompanier.)
I detta regemente ingick mellan 1700 och 1703 Karl Vilhelm Staël von Holstein. Stael von Holstein, Karl Vilhelm: fänrik här 4/9 1700; transporterades till Livgardet 8/i 1703; avancerade till löjtnant. 27/7 1706; död 1708. (Källa; E. L Leijonhufvud namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget.)
Smålands femmänningsregemente till fot
(C. a. n:r 32 i K. Krigsarkivet.)
Regementet uppsattes 1703 av rotehållare i Östergötland, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län med 240 man från Östergötland och 220 man från varett och ett av de sistnämnda länen. Regementet förlades till en början i Stockholm, men flyttades V? 1709 till Malmö, varifrån drt a7/7 1712 avgick till Göteborg. På hösten 1719 samrn inslogs regementet i Uddevalla med Smålands tremänningsreg.te t. f., med vilket det bildade Smålands ti0- och femmanningsreg:te till fot (8 kompanier.)
Kapten Percswetoff-Morath, Alexander; f. i Ingermanland 26 3 1691; volontär vid Åbo och Björneborgs läns kav.regemente 3/s 1703; korpral. 1704; fången i Ryssland 8 är; sergeant vid livdrag.regitet 1712; fänrik vid Skaraborgs regite az/3 1713; löjtn. ,3/s 1716; kapten här I9/II 1717: övergick till garnisonsregemente i Halland.
Närkes och Värmlands tremänningsregemente till fot.1
(C. a. n:r 34 i K. Krigsarkivet.)
"Regementet »formerades av Närkes och Värmlands fördubbling (472 man) med de knektar, som Värmlands Bergslag utlovat» (551 man) (k. br. l6/7 1700). Kallades ock till en början »Bergslagens och Närkes tremännings infanteriregemente», men erhöll I0/1 I716 namnet Närkes tremänningsregemente.
Våren 1701 överfördes regementet till Reval, där det landsteg 8/5 - Genom sjukdom och dödsfall i hög grad förminskade sammanslogs kompanierna 1705 till en bataljon under överstelöjtnant Stael von Holsteins befäl. Efter slaget vid Laisna blev dess ringa återstod tilldelad Livgardet. Ar 1712 uppsattes regementet för andra gången. 1714 voro 300 man jämte befäl en kortare tid understuckna under Västtgöta tremän.reg:te t. f. Efter generalmönstring vid Eda skans i okt. 1719 marscherade regementet till Stockholm, där det blev understucket under Livgardet, Artilleriet samt Östg. och Söderm. tremän.regrte t. f. - (5 (8] kompanier.) Källa; E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget.
Stael von Holstein, Mattias Gustav; f. 28/4 1666; volontär vid Livgardet 1683; fänrik vid Närkes och Värmlands reg:te 6/2 1684; kapt. vid Abo läns inf.reg:te i juni 1689; inträdde 1693 i holländsk tjänst; återkom 1695; fänrik vid Livgardet s. å.; kapt. vid Västgöta-Dals regemente1i6/7 s. å.; major här 25/4 1701; öv.löjtn. 8/8 s. å.; förde efter 1705 da: till en bataljon samt samanslagna regementet i slaget vid Laisna 1708; fången och förd till Jaroslaw; död i juni 1720 i Moskva. (Källa; E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget)
Stael von Holstein, Johan; f. 8/6 1698; volontär vid Livgardet 1716; förare 7/8 samma år, fänrik här 7/5 1717; löjtn. 26/6 1718; löjtn. vid Skaraborgs regemente 1723; kapten 1743; död 12/12 1751. (Källa; E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget)
Stael von Holstein, Otto Fredrik; f. 1686; volontär i Riga; fänrik här 27/9 1705; konfirm. fm. 22/5 samma år, löjtn. 5/1 1708; konfirm. 22/5 s. å.; kommenderad i september samma år till Riga för att mottaga rekryter; kom över till Sverige i juli 1710; for utrikes för sjukdoms skull; blev sedermera kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein; död 23/8 1770. (Källa;E. L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots under stora nordiska kriget)
SKARABORGS REGEMENTE - Regementet återupprättades och var kvar i Sverige till 1715. Efter dess återupprätande var regementets befälhavare överste Christopher Georg Witting. För att stödja den hårt belägna fästningen Stralsund skulle regementet förflyttas dit 1715 och redan den 12 september ombordtagits i Karlskrona ombord på 10 örlogsfartyg, sedan några dagar senare fördelats på 19 transportfartyg. men förutom ammunition och andra krigsbehov rymde dessa endast 700 man. Överstelöjtnant Staël von Holstein fick därför stanna kvar med 551 man från regementet. (Mankell op. cit NKH. II, 231, 487, III 64, 234). (Tessin, George Wismars svenska regementen i norra kriget s. 102-157) Mecklenburg Yearbooks, volym 101 (1937).
ÖSTGÖTA INFANTERIREGEMENTE - Överfördes hösten 1699 till Pommern. Fälttåg i Holstein. Med Gyllenstierna till Polen, sedan vid kungens armé. Fånget efter Poltava. Nyuppsatt. Skånska fälttåget 1710. Med Stenbock till Tyskland. Fånget vid Tönningen. Åter nyuppsatt. Våren 1716 till Norge. 1717 i västra Sverige. Norska fälttåget 1718. (Nordensvan. C. O.. Svenska arméns regementen 1700-1718 s.7)