Släkten Staël von Holstein

UNDER UPPBYGGNAD!!!

Mattias Gustav Stael von Holstein

(f. 28/4 1666 d. 1720 i Moskva) 

MATTIAS UPPVÄXT - MATTIAS PAPPA JOHANS TOMT I NARVA –16 SEPTEMBER 1667 - Mattias föddes och växte upp i Narva. Hans pappa Johan hade redan när han anlände till Narva 1660 tilldelats en tomt av generalguvernören. När det bestämdes att den behövdes för militärt bygge fick Johan den 16 september 1667 en tomt av drottning Hedvig Eleonora. (Russwurm, Carl (1880). Nachrichten über Alt-Pernau. Reval: not 92.) 

KARL IX - 19 FEBRUARI 1674 - Karl var nu myndig och kröntes den 19 februari 1674 till Sveriges kung och fick börja styra och ställa i Sverige.

KARL XI VILL HA PAPPA JOHAN SOM ÖVERSTELÖJTNANT OCH VIKARIERA FÖR SIN BROR JAKOB VID ARTILLERIET I ESTLAND OCH INGERMANLAND SOM INSPEKTÖR AV BEFÄSTNINGSARBETET DÄR 17 SEPTEMBER 1674 - "Eftersom vi tidigare har två överstelöjtnanter över vårt artilleri i Est-Livland och Ingermanland, som även måste övertaga inspektionen av befästningsarbetet där, men vi har nu utsett deras kommandör och tillsynsman, generalmajor Jacob Stael von Holstein till vår armé i Tyskland. Vi har funnit det nödvändigt att tilldela provinsen till de två överstelöjtnanterna som förde så att vara och en ansvarar för sin egen avdelning. Därför har vi vår käre, ädle och välborne Johan Stael von Holstein till överlöjtnant över vårt artilleri i Est-Livland och Ingermanland och anförtrott honom inspektionen av befästningsarbetet i nämnda landskap, men under ledning av generalmajor Jakob Stael von Holstein." (Russwurm s. 97).

SKÅNSKA KRIGET 1675 -  1679 - När Mattias var 9 år 1675 bröt Skånska kriget ut. När det slutade 1679 var Mattias 13 år.  

2 SEPTEMBER 1675 - KrA skrev om arbetet vid Nyen till kommendant överste Alexander Morath den 18 mars till pappa Johan den 2 september och klagade över att han ej fått svar från Dahlberg till Nyen Ingermanland (fortifikation 3 s. 196).

22 SEPTEMBER 1675 STAËL VON HOLSTEIN N:O 837 - INTRODUCERAS VID DET SVENSKA RIDDARHUSET - Det var ett viktigt år för Johan och generalmajor Jacob. Den 22 SEPTEMBER 1675 introducerades släkten vid det svenska Riddarhuset under namnet Staël von Holstein ätt nummer 834. Johan var då 36 år och Jacob 47 år. Beslutet fattades vid 1675 ÅRS RIKSDAG - ”Bröderna Johan och Mattias Stahls (Staël von Holstein nr 834) samtliga barn av baltisk adel på grund av naturalisationsbrev 1652 14/10. Av Johans barn är endast kaptenen Johan känd. Mattias barn voro: ryttmästarna Bernhard och Rickard (stupade 1656), majoren Hildebrand (stupade 1656), överstelöjtnanten Wilhelm (död 1673), löjtnanterna Mattias och Peter (stupade före 1652; ej på genealogien) samt den yngste generalmajoren Jakob (sedermera överstelöjtnanten Johan ej nämnd i brevet)” (Personhistorisk tidskift 1637 s. 147). "Introduktioner under resten av 1600-talet skedde under riksdagarna. När adeln var samlad kunde man ansöka om att bli introducerad, personligen eller via ombud. Man lämnade in sitt sköldebrev eller andra former av bevis till ett särskilt utskott för granskning. Detta utskott lämnade sedan ett förslag till beslut att läsas upp för adelns riksdag. Därefter skedde votering och invändningar kunde lämnas. Det var inte ovanligt att invändningar skedde och många uppmanades att återkomma till nästa riksdag med bättre bevis. Vissa återkom aldrig. Beslut om introduktion av enskilda ätter kunde fattas succesivt under riksdagen....." (Mörner, Göran. Olika sätt att bli adlad och introducerad s. 82-83). 

26 JULI 1676 - NYEN " skrev Johan Stael von Holstein till krigskollegium att han sände byggmästare Anders Persson att reparera bron vid Kexholmen" (Fortifikationen 3 s. 203) (ur krigskollegiums brefb.).

OKTOBER 1676 - "För fortsättandet under 1676 av arbetet vid Nyen hade krigskollegium redan i oktober 1675 skrivit till kammarkollegium om penningars anskaffande och denna påminnelse upprepades av såväl kigskollegium som kammarkolleium i början av förstnämnda år, då även order om 500 mans ditkommenderade utfördades. Tillräckling med penninga kunde emerllertid ej anvisas men åtskilligt arbete utfördes dock varom Johan Stael von Holstein sedemera tillskriver krigskolleigum."  "Johan Stael till krigskollegium den 19 och 26 juli 1676 kra brevb) (Fortifikation 3 s. 203).

"Den 22 augusti 1678 skrev Christer Thumb von Weingarten till Horn, att han fått dennes brev den 3 juli och därav sett att kungen befallit honom att med som överste för artilleriet, men att han skulle behålla sin överstelöjtnant charge vid livländska staten. Förutvarande generalkvartermästerlöjtnanten vid artilleriet i Ingermanland Johan Staël von Holstein var ochså medkommenderad i fält, men dels skrev han själv den 15 augusti till Horn, att han vägrade stå under von Weingarten befäl, dels skrev generalguvernör till densamme ävenledes den 15 att Stael vore omistandes i guvernementet, med anledning varav Horn den 19 augusti skrev till Staël, att denne fickstanna kvar i Narva" (Fortifikation 3 s. 479). 

Den inre maktkampen och riksdagen 1680 - Kungen hade efter uppsalariksdagen 1675 lämnat huvudstaden fö att personligen delta i kriget mot xx. Han kom frörst tillbaka till sverige vid årsskiftet 1679-1680. Rådet som koroporatio var försvagat och splittrat. Deras inflytande över Sverige minskade. Under hela krigsperioden pågick maktkamp mellan Johan Gyllenstierna och hans motståndare i rådet. Gyllenstiernas makt växte ont blod och han lyckades att helt utmanövrera sina motståndare. (Den svenska historien 7 s. 128 ff).  Halmstadriksdagen 1678. Den svenska historien 7 s. 131).  Kungen var ansvarig enbart framför gud.Det karolinska enväldet 1680-1697. (Den svenska historien 7 s. 142 ff).

1682 ÅRS STÄNDERDEKLARION  (den svenska historien 7 s. 166 ff).  

MATTIAS GUSTAVS MILITÄRA KARRIÄR INNAN NORDISKA KRIGET  1683-1700

MATTIAS MILITÄRA KARRIÄR STARTAR - VOLONTÄR SOM PIKERARE UNDER LIVGARDET FEBRUARI 1683 - Mattias påbörjade sin militära karriär inom den svenska armen som 17-åring. Han antogs som volontär vid Livgardet i februari 1683. Att vara volontär innebar att man lät sig värvas till armen. Som volontär utbildades man till underofficer och officerare. De fanns en rad regementen som bestod av värvat manskap bland annat Svea livgarde, Göta livgarden och Livgardet till häst. De värvade förbanden var i allmänhet förlagda i städerna och bildade där garnisonernas trupper. Den värvade anställdes för en viss tid vanligen tre år. Tidsperioden kunde sedan förlängas. Anställningsavtalen kallades kapitulationskontrakt. Jag vet inte var Mattias i vilken stad truppen Mattias tillhörde var förlagd. Mattias kärriär gick bra han avancerade snabbt till musketerare och pikenerare. NOTER TILL DETTA!!!

På föreningen Gustav II Adolfs Fotfänika i Göteborg beskrivs pikerare så här. "Det förlängda stötspjutet-långspjutet försågs vid 1500-talets slut med en smal, rombisk spets, efter vilken det fr. o. m. nu benämndes pik (fr. piquer, sticka)-åter blivit fotsoldatens förnämsta vapen. Piken vilken kunde användas för såväl offensiva som defensiva syften, torde ha haft sin största betydelse som avhållsvapen. Säkerligen var det inte någon angenäm uppgift att sätta in ett anfall mot en fiende som bildade igelkott med hjälp av de långskaftade vapnen."  

Livgardet 1683 - Under Karl XI regering fanns Livgardet vid fredliga tider i Stockholm. de låg inkvarterade i staden eller dess granskap samt övade flitigt, så att dess krigiska anda även under fredstid fortplantades. Vid samma tid erhöll de benämningen livgardet till fots. 1686 blev Berndt Reinhold Liewen regementets chef, 1696 greve Knut Göran Posse. Jakob Johan Hastfer var chef för Livgardet 1683. (Mankell s. 16-17). 1683/1, 1683/2

NÄRKE- VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE – Efter ett år i Livgardet avancerade den då 18-årige MATTIAS GUSTAF 6 FEBRUARI 1684 TILL FÄNRIK VID NÄRKE-VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE. Närke- och Värmlands regementes chef var Reinhold Rehbinder och Mattias Gustaf tillhörde KAPTEN JOHAN VON HELMERS KOMPANI.¹ 1684/1. Kolla kapten Johan von Helmers!!!

MATTIAS GUSTAVS MILITÄRA KARRIÄR INNAN NORDISKA KRIGET - Mattias (f. 28/4 1666 d. 1720 i Moskva). Mattias militära karriär startade i februari 1683 när han anslöt sig  till Livgardet. Som 17-åring avancerade han till fänrik Närke Värmlands 6 februari 1684, kapten vid Åbo läns infanteriregemente, kapten vid Åbo läns infanteriregemente, gick i holländsk tjänst, återkom 1695 och Livgardet, kapten vid Västgötadals regemente samma år, major vid regementet 1701, överstelöjtnant 1701 (E.L Leijonhufvud har sammanställt namnlistor över officerare vid svenska s.k männingregementen till fots under stora nordiska kriget). FLYTTA!!!!

1689 kassationsakten - KARL IX ENVÄLDIG - förbjöd all offentlig kritik av kungen såväl hans person som handlingar. Nu började det karolinska enväldet i Sverige. (Larsson, Olle Svensk historia s. 119)  

6 JUNI 1689 KAPTEN MATTIAS VID ÅBO BJÖRNEBORGS LÄNS KAVALLERI. MATTIAS HADE ETT EGET KOMPANI. 89/3

1693 HOLLÄNSK TJÄNST

1694 efterträdde hertig Fredrik IV av Holstein Gottorp sin pappa.

1695 KAPTEN MATTIAS I VÄSTGÖTADALS KAVALLERI I STOCKHOLM BERNHARD LIW.. KOMPANI 1695/1

16 JUNI 1695 KAPTEN V. JOHAN FAGERSKÖLD FRAM TILL 25/4 1701

27 DECEMBER 1696 GIFTE SIG MATTIAS MED VON BÄRS DOTTER

KARL XII - I början av april 1697 dog Karl XI i magcancer. Han begravdes i november 1697 och riksdagen förklarade den 15-årige sonen Karl myndig. En månad senare kröntes han till Karl XII. Han var den förste regementen som ärvde ett envälde och han var väl medveten om sin ställning. Han ärvde ett stort rike. "Den stormäktige och nådige kerren, Karl, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendens konung, storfurste av Finland, hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben och Venden, furste av Rügen, herre över Ingermanland och Wismar så ock Ptalzgreve vid Rhen, i Bayern till Jülich, Kleve och Berg hertig." (Larsson, Olle Svensk historia s. 129). Undrar vad kapten Mattias tyckte om att Karl XII blev kung vid 15-års ålder? 

8 JUNI 1698 MATTIAS FICK SON JOHAN

1699 blev fredrik IV kung i Danmark

1699 SONEN JACKOB JOHAN

11 NOVEMBER 1699 - POLEN-RYSSLAND - August och Tsar Peter. Peter vill ha tillbaka Ingermanland från Sverige.  

JANUARI 1700 - anslöt sig Fredrik av Danmark till den rysk-sachiska alliansen. 

FEBRUARI 1700 - SACHISKA TRUPPER ANFÖLL LIVLAND

Den 6 mars 1700 var Karl XII ute på björnjakt i Kungsör då kuriren kapten Johan Brask från Nylands infanteriregemente meddelade kungen att sachiska trupper hade gått in i Livland en knapp månad tidigare och att Cobran och Riga anfallits, två veckor senare nåddes den svenske kungen av beskedet at danska trupper hade gått till anfall mot hertigen av Holstein Gottorp som var i förbund med Sverige. Därmed var det stora nordiska kriget ett faktum. Vid krigsutbrottet bestod den svenska armén av 76.000 soldater. (Larsson, Olle. Svensk historia 135-137).

DANMARK ANFÖLL HOLSTEIN GOTTORP SNABB FRED.

MATTIAS RESA MOT SLAGET VID LEISNA BÖRJAR

MATTTIAS GUSTAF STAEL VON HOLSTEIN OCH NÄRKE-VÄRMLANDS TREMÄNNINGS INFANTERIREGEMENTE - 25 april 1701 finns Mattias i Närke Värmlands regemente. NOT!! LEWENHAUPT ELLER ELGENSTIERNA ARMÉNS RULLOR

NÄRKE VÄRMLANDS REGEMENTE - Närke-Värmlands regemente började den 30 januari 1701 när överstelöjtnant Nils Posse utsågs till kommander. Tack vare hans bevarade dagbok från 1701 till 6 december 1702 kan man föja honom och hans soldaters öden och äventyr. Dagboken finns idag i det svenska riksarkivet i Stockholm. De publicerades 1921. Regementets färd började i Stockholm och gick till Reval i Livland. M.G hade tillhört regementet från 25 april 1701. Citat ur Nils Posses dagboken om färden!!!! När regementet gick ut i kriget bestod de av 1.023 man. (Vägen till Poltava s. 85). 

6 MAJ 1701 lämnade Stockholm med destination Reval.

18 MAJ 1701 anlände de till Reval (nuvarande Talinn).

8 JUNI 1701 fortsatte mot Pernau

29 JUNI 1701 nått till Riga föelagdes i läger

9 JULI 1701 övergången över Düna.  Svenskarna påbörjade ockupationen av Kurland (Vägen mot Poltava s. 16). Närke Värmland deltog vid övergången utan att delta i stridigheterna.  Nu hade Karl XII besatt hela Kurland. Han offentliggjorde santidigt sina planer för ett polskt-fälttåg. (Svenska historien 8 s. 39)

BAUSKE garnisonsregemente med dÁbedylls dragoner. Här användes de till befästningsarbete och till anskaffande av livsmedel. Här kan man genom Posses dagbok följa Mattias och hans soldater fram till 6 december 1702.

1702 - Karl XII:s huvudarmé bröt i början av 1702 upp och lämnade kvar garnisonsregementen, lantmilis och två mindre fältarméer för att försvara Baltikum och Kurland. Ett av regementen som lämnades kvar var Lewenhaupts regemente. (Vägen till Poltava s. 14-15). När Karl XII lämnade de baltiska provinserna lämnade han kvar omkring 30.000 man att försvara provinsen. Hälften av dessa var i garnison i fästningar. Uppdelad i tre avdelningar; Ingermanland Abraham Cronhiort försvara mot ryska anfall not Nyenskans och Narva, Volmar von Schlippenbach försvarade Livland och Carl Magnus Stuart och hans soldater försvarade Kurland. (Svenska historien 8 s. 54).

Fram till maj 1702 hade halva regementet 557 man dött i fältsjuka och endast 292 man var då tjänstdugliga. (Vägen till Poltava s. 85). SLAG 1702 VID CLISSOW FANNS I MITTEN AV FÖRSTA TRÄFFEN. 1703 BELÄGRINGEN AV THORN

19/3 1703 - slaget vid Saladen.

26/7 1704 - slaget vid Jakobstadt 

Vintern 1704-1705 reducerades regemenet till en bataljon. Posse blev bataljonschef i Göteborg. Bataljonen hade 8 kaptener; Lorentz Gustaf Bäärnhjelm, Arvid Colbeck, Per Gyllenhammar, Carl Gyllenspetz, Lars Lindberg, Otto Wilhelm Lydinghjelm, Börje Otterdahl och Carl von Ungern Sternberg sålunda en fullständig uppbättning officerare men bataljonen hade enligt Petre endast 400 man. (Vägen till Poltava s. 85).

1705 Mattias avancerade till överstelöjtnant (Lewenhaupt s. 652). Vore bättre med Elgenstierna!!! Han övertog de året som bataljonchef efter Nils Posse. Halva regementet (557 soldater) hade dött i fältsjukan. BAUSKE

16 JULI 1705 SLAGET VID GEMAUERTHOF kap 6

6 AUGUSTI 1705 ROBERT PETRES DAGBOK

14 SEPTEMBER 1705 - BAUSKE STORMAS - Den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetevs befäl intog den 14 september 1705 fästningen Bauske. 

19 SEPTEMBER 1705 CITAT UR ROBERT PETRES DAGBOK 

FREDEN I FRAUSTADT - FEBRUARI 1706  August avsade sig den polska kronan och förklarade samtidigt förbunden som han ingått med Danmark och Ryssland ogiltiga.  (Den svenska historien 8 s. 27.). Kolla detta!!! 

FREDEN I ALTRANSTÄDET - AUGUSTI AVSA SIG DEN DEN POLSKA KRONAN. Nu hade Karl XII nått sitt polska krigsmål./Den svenska historien s. 40). Kolla detta!!!

2 MARS 1707 TVILLINGARNA ANNA CHRISTINA OCH ARENDT PÅ MALMÖ I ÖSTERGÖTLAND. Måste vara fel uppgift!!! Kolla kyrkoböckerna!!!

STOCKHOLMSRESAN - "Lewenhaupt måste därför sända överstelöjtnant Stael von Holstein till Stockholm för att genom defensionskommissionen och statskontroet erhålla medel till officerarnas och truppens nödtorftiga underhåll." Lewenhaupts brev från Riga 10 och 14 juli 1707 (finns bevarat i riksarkivets Livonica). 

1708 Carl Fredrik föddes på Malmö herrgård. Kolla i kyrkoböckerna!!!

26/7 1708 - LEWENHAUPT BRYTER UPP MED TRE REGEMENTEN. DE ÖVRIGA KOMMER SÅ SMÅNINGOM EFTER. LEONARD KAGGS DAGBOK!!

8 SEPTEMBER 1708 LEWENHAUPT FÅR VETA ATT KUNGEN BRYTIT UPP OCH FORTSATT UTAN ATT VÄNTA IN DEM.

29 SEPTEMBER 1708 - SLAGET VID LEISNA. Överstelöjtnant och bataljonens chef Mattias tillfångatog redan vid slagets början. I slaget deltog enligt Weihe (Löjtnant vid Upplands tremänninngsregemente och Petre (Fänrik vid Hälsinge regemente) 400 soldater ur Närke-Värmlands tremänningregemente till fots. (Vägen till Poltava s. 235).

"Förnyat anfall - "Wrangel gick alltså nu till anfall från fältet för att tillkämpa sig kontrollen över södra skogridån. i anfallet deltog ett dussin infanteribataljoner. Även närke värmlänningarna ingtogs trost stora förluster sin plats vid linjen. Överstelöjtnant Staël var fången, men major von Sass hade lyckats föra förbandet tillbaka i skydd av ännu oskaddada bataljoner och där - i liket med övriga bataljoner och skvadroner fått förstärkning med riska folk från trossen i byn." (Vägen till Poltava s. 162).

LEONARD KAGG SKREV I SIN DAGBOK - Den 29 September (1708), som var Michaeli dag, hade generalen greve Adam Ludvig Lewenhaupt  bataljon med hela ryska arméen vid Lesna, då av våra blev på platsen slagna efterföljande så regements- som kompaniofficerare nämnligen av Rigiske Adelsfanan ryttmästere Leman. Av Åbolands kavalleri överstelöjtnant Gustaf Lejonhufvud, löjtnant Rennerfelt, Speist, kornetterna Bastman och Sallin. Av Carelske kavalleriet överste Herman Joh. Burghausen, dödel. blesserad och strax därav död, ryttmästare Otto Reinhold Burghausen, löjtnant Johan Möller, Hindric Danberg, Frantz Hindric Antenflycht, Hertig Kustor, kornett Husgawel, Georg Freudenfelt, Arvid Falck. Av Wennersteds dragoner slagna kapten Meisel, kornett Carl Ridderschantz, Grönholtz. Av Schreiterfelts dragoner slagna kapten Johan Osthoff, kornett Pallmenbach. Av Schlippenbachs dragoner slagna kapten Svahnwedel. Av Zeugs esquadron slagna löjtnant Zeuge fången och massakrerad, kornett Juskowitz, adjutant Eekström. Av Skogs esquadron slagna överstelöjtnant Skog, kapten Pauli. Av Brands esquadron slagna kapten Berg, Engelhard. Av Åbolands infanteri slagna överstelöjtnant Magnus Johan Wadenfelt, löjtnant Wencksten, Herman Pahl, fändrik Amnelin, Ehngren, Gieselkors. Av Björneborgs infanteri slagna kapten Finckenberg, Meck, Mellin, Meidel, Tiesenhausen, Lunden. Av Helsinge infanteri slagne överstelöjtnant. Christer von Briäckner, kapten Johan Swartt, Fredric Zinchlair, Mollio, Schmitt, Lerberg, Green, löjtnant 'Tehl, Eiser, Bohlberg, Lunman, Grass, Waltlin, Preesiss, fänrik Krook, Bugman, Palmstruch, Armfeldt, adjutanten Bohlberg. Av Nylands infantanteri slagna överstelöjtnant Lejon, kapten Bergstock, löjtnant Witzell, Riding, fänrik Gardimeister. Av Österbottens infanteri slagna kapten Hirschenstjerna, löjtnant Aschengren, Humbla, fänrik Linbom, adjutant Tupperin. Av Delagardes inf. slagna överstelöjtnant Freiburg, kapten Virgin, löjtnant Bagge, Gosin, Fleijher, fänrik Schmitt, Höpken, Holthausen, Av överste Posses regemente kapten Carl Gyllenspetz, Lars Lindberg, löjtnant Erik Giöök, fänrik Enquistr Neglorin, Essen, adjutanten Fellbom. Av Wrangels dubl. infanteriregemente slagna öfverstlieutnanten Wrangel, kapten Fischbach, Pattkull, kaptenslöjtnant Epsten, löjtnant Taube, Lisander, Svenberg samt fänrik Ilit. Av Banérs regemente blev slagna kapten Nils Dan. Bergman, Lode, löjtnant Ramm, Johan Pedin, Albrecht Raaf. Av general Leuwenhaupts regemente slagna major Wulf, kapten Albedyhl, fänrik Petter Gustaf Schillt, Volckersam. Överste af Rigiska Adelsfanan Rosen blev fången, men straxt därefter död i staden Mosaisko i Ryssland." (Kagg, Leonard dagbok s. 107-108).

KRIGSFÅNGAR;  Många soldater tillfångatogs av ryssarna under slaget. En av dem var Mattias Gustaf.

Krigshandlingar Stora nordiska kriget, Krigsfångar, SE/KrA/0388/14 B/1, bildid: A0065207_00079

I slaget deltog Mattias och hans 400 soldater. 160 man dog och 240 tillfångatogs (Källa Riksarkivet).

MATTIAS BREV TILL SIN FRU UNDER FÅNGENSKAPEN - (Alf Åberg s. 102).

Han satt fängslad i Jaroslaw och dog där enligt Elgenstierna i juni 1720. (Elgenstierna VII s. 506). Tragiskt att han inte fick komma hem och vara med den 30 augusti 1721 då stora nordiska kriget äntligen slutade. 

MATTIAS BARN; Äldste sonen Johan (f. 8/6 1698 d. 20/12 1751). Han hade en informator vid namnet Olof Wrangel. Johan anslöt sig till armén 1716 som volontär vid Livgardet i augusti 1716 avancerade han till förare vid Skaraborgs regemente. 7 maj 1717 utnämdes han till fänrik vid Närke- och Värmlands tremänningsregemente.  Han ska enligt Elgenstierna deltagit i 1719 års belägring av Eda skans i Värmland. Han avancerade den 26 juni 1718 till löjtnant vid Närke och Värmlands tremännings infanteriregemente. Han avslutade sin militära karriär 30/1 1720. Varför då? Regementet upplöstes vid generalmönstringen den 18 januari 1720 enligt Otto Nordensköld s. 111-112). Vad gjorde Johan då? Enligt Elgenstierna ägde han Malmö och Krusenhof som båda ligger i Kvillingen socken i Östergötlands län. Efter kriget fortsatte han sin militära bana som fältväbel vid Skaraborgs regemete 1723, stabschef 1743, kapten 1745. Under stora nordiska kriget bevistade han 1716 belägringen av Eda skans i Värmland. 1741 och 1742 deltog han i tåget mot norska gränsen och sjötåget till Finland samt efterföljande expeditionerna till Roslagen, Dalarna och Bohuslän 1743.  (Hattarnas ryska krig 8 augusti 1741-18 augusti 1743). 1741 inledningen av kriget, ett misslyckat svenskt anfallskrig. Målet var att ta tillbaka de områden som Sverige förlorat i freden i Nystad 1721. Kriget slutade med rysk seger. Freden i Åbo. Sverige avträder delar av Kymmenegårdens och Nyslotts län. (Wikipedia).  

1 maj 1741 gifte han sig på Bjurbäcks herrgård med friherrinnan Märta Catharina Fleetwood. Hennes pappa Georg Milles ägde herrgårdarna Röksberg, Mulseryds socken, Jönköpings län, Korsberga i Valtorps socken, Bjurbäck och Sundseryd, båda i Bjurbäcks socken i Skaraborgs län.  (Elgenstierna)

Jakob (f. september 1699 d. 1755 begravd i Reval). Anslöt sig till armén 16 juni 1718 vid Skaraborgs regemente. Han avslutade sin militära karriär 1725. Johan hade året innan (1724) gift sig med sin syssling Hedvig Margaretha och bosatte sig i Estland. Jakob var okänt när i Holsteins tjänst. Genom sitt gifte blev Jakob ägare till Hannijöggi, Jegelech och Undel i Estland. 

Mattias Gustaf (f. 16/8 1701 d. 15/3 1757). Påbörjade sin militära karriär i Östgöta tremännings infanteriregemente den 18 december 1716. 

Efter stora nordiska kriget slut fortsatte Mattias Gustaf som soldat, Den 12/12 1721 tillhörde han Upplands infanteriregemente. Vad gjorde han efter kriget? Efter kriget övergick han till Upplands regemente 1722. Han tog avsked 1724 men 1733 kvartermästare vid östgöta kavalleriregementet. Han gifte sig den 31 januari 1738 på Östra Eneby i Östergötland med Elisabeth Ulfsparre von Broxvik. Enligt Elgenstierna (f. 1718 d. 1773). Han tjänstgjorde 1741 som kornett vid Östgöta kavalleriregemente. Han avslutade sin karriär som ryttmästare. Mattias Gustaf ägde Loddby i Kvillingen socken i Östergötland. Herrgården och flera olika hemman kostade enligt köpeavhandling 13 juni 1744 45.000 kopparmynt. Han testamenterade allt till sin frum Elisabeth och deras genemsamma barn. (Wikipedia Loddby herrgård, Norrköping, Sverige).

Anna Christina (f. 2/3 1707 d. xxx). Hon hade en tvillingbror Arndt. Christina gifte sig 20 januari 1740 med sin syssling major Alexander Pereswetoff-Morath. Enligt Elgenstierna var han född 26/8 1691 i Ingermanland d. 7 augusti 1761). Alexander ägde herrgården Ekesund i Löts socken, Östergötlands län.De fick fyra barn.

Carl Fredrik (f. 1708 d. 1765 troligen i Ryssland). När kriget slutade var han 13 år. Enligt Elgenstierna tjänstgjorde han XXXX som fänrik i Holsteins tjänst. Carl Fredrik kom så småningom ansluta sig till den ryska armén. Han avancerade till överste. Sedan tjänstgjorde han som president i kammarkollegiet i S:t Petersburg. Han gifte sig med Renata Johanna de la Barre som han så småningom kom att skilja sig ifrån. (Elgenstierna VII s. 506). En skillsmässa på den tiden måste ha varit en stor skandal!!

KÄLLOR; 

Elgenstierna VII s. 506

Fock, Henrik

Kagg, Leonard dagbok

Kronovaltjuk, Pavel - Einar Lyth. (2009). Vägen till Poltava - Slaget vid lesnaja 1708

Lewenhaupt

Åberg, Alf s. 102

RIKSARKIVET;

Krigshandlingar Stora nordiska kriget, Krigsfångar, SE/KrA/0388/14 B/1, bildid: A0065207_00079