Släkten Staël von Holstein

ANDRA FÄLTTÅGET TILL NORGE 30 OKTOBER - 30 DECEMBER 1718

ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!!

 

Det Andra fälttåget till Norge 1718 när Karl XII dog finns det självklart mycket forskning om och böcker skrivna. Vad gäller släkten Staël von Holstein deltog flera män i huvudarmén som leddes av Karl XII. Vilka var de och vad hände med dem? Den mest spännande av mina släktingar är Johans och Anna-Sofias (Fock) 19-årige son fänrik Otto Reinhold Staël von Holstein (f. 1699 i Narva (Estland) d. 1731 i en duell). (Elgenstierna, Gustaf VII s. 506). Han tillhörde Hälsinge regemente och var en av soldaterna i Carl Gustav Armfelts armé. Enligt Jonas Norrby tillhörde han den 22/6 1718 major Georg Reinhold Palmstruch kompani.  För att följa Hälsinge armés öde har jag utgått ifrån Jonas Norrbys artikel i Karolinska förbundets årsbok "Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10".  För att få allmän information om fälttåget har jag använt Anders Hanssons bok Almfelts karoliner.

 

BAKGRUND OCH FÖRBEREDELSER - Kungen skulle tillsammans med huvudarmén  gå in i södra Norge samtidigt som en ordlig armé skulle angripa Trondheim. 22 Juli 1717 fick generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt och krigsrådet Henrik Friesenheim order från Karl XII att mönstra Jämtlands och Helsinge regementen och Helsinge tremänningsbataljon. (Armfelts karoliner). I arméns rulla för Helsinge regemente hittar man 19-årige fänrik Otto Reinhold Staël von Holstein. 1717/...

 

HÄLSINGE REGEMENTE var nära Duvud och anlände redan i juli 1718. Först 9 augusuti var alla samlade  (Hansson s. 34-35). Regementet var nyuppsatt. Officerarna var klädda i blå rockar med gult foder och gula uppslag. Halsdukarna var vita och blå och strumporna gula. ...NOT

  

GENERALMAJOR CARL GUSTAF ARMFELTS ARME - 18 AUGUSTI 1718 avgick  generalmajor Carl Gustaf Armfelts armé bestående av 7.500 soldater från samlingsplatsen vid Duveds skans i Jämtland (Sverige). (Hansson s. 48-49.) (Lindkvist, Herman s. 628). Bland de 10.000 soldaterna fanns i Helsinge regementes kavalleri fanns  Johan och Anna Sofias (Fock) yngste son fänrik Otto Reinhold (f. 1699 d. 1731) (Elgenstierna VII s. 506).

 

Generalmajor Armfelts armé bestod av:

KAVALLERI:

Åbo läns regemente till häst (Ott Reinhold Yxkull) 756 man

Nylands och Tavastahus regemente till häst (Reinhold Johan de la Barre) 742 man

Karelska och Viborgs regementet till häst (Peter Jungh) 612 man

Jämtlands kavallerikompani (Johan Jacob Rickman) 169 man

TOTALT 2.279 man

 

INFANTERI:

Åbo läns infanteriregemente (Ernst Otto Taube) 469 man

Björneborgs infanteriregemente (Conrad von Bildstein) 253 man

Tavastehus läns infanteriregemente (Otto Johan Maijdell) 638 man

Nylands infanteriregemente (Carl Gustav Armfeldt) 401 man

Viborgs infanteriregemente (Erik Faber)

Savolax infanteriregement (Johan Stiernschrantz)

Österbottens infanteriregemente (Fromhold von Essen)

Finska värvade bataljoner Johan Henrik von Wright

Helsinge regemente  (Gustav Reinhold Skoght) – Fänrik Otto Reinhold Staël (1699-1731). 

1 Carlsson, Sten, Cornell, Jan & Grenholm, Gunvor (1966). Den svenska historien. 8, Karl XII, stormaktens fall. Arvid Horn. , fredens general. Stockholm: Bonnier 8 s. 100

2 http://www.frisenheim.se/hela-historien/10.-basen-i-duved-8596869

Jämtland reg Reinhold Henrik Horn

Långströms frikompani Peter Långstrump 71 man

Artilleri Thomas Möller 40 man

Fortifikation Gabriel Cronstedt 13 man

(Hedin, Svante. Armfelts fälttåg, mot Trondheim 1718-1719) 

 

Vid uppbrottet från Duved marscherade armén mot Skalstugan strax innan den norska gränsen. Redan i Jämtland fick man problem med försörjningen och regnväder. Armfelt och hans soldater anlände till Skalstugan den 24 augusti. 1 sepember gick anfallet igång mot Stene skans. På kvällen den 26 augusti var de framme vid Fären. 1 september gick svenskarna till anfall mot Stene skans. General Armfelt lämnade 500 man vid skansen när armén drar vidare västerut. 3 september var det dags för Skaanes skans som ger sig utan strid. Nu får Almfelt tillgång till stora livsmedelsförråd. En garnison lämnas kvar vid skansen. Därefter fortsätter den svenska armén den 5 september söderut mot Levangerbygden. 8 september närmar de sig Levangerbygden. den 8 sepember närmar sig svenskarna det trånga langsteinpasset. Den 10 september har den svenska arménn slaget läger strax söder om Skatvold kyrka. 17 september påbörjas försök att slå broar över stjördalsälven. På grund av brist på livsmedel drar sig den svenska armén den 21 september norrut mot de rikare trakterna vid Levanger. Den 23 september snödjup på 120 cm vid gränstrakterna. Vid en mönstring den 2 oktober var 1295 män sjuka. Enbart vid Hälsinge regemente var 411 män sjuka. Ser man till detta dåligt väder och brist på mat är det inte konstigt att soldaterna gör uppror. En som gör uppror är fänrik Otto Reinhold Staël von Holstein i Hälsninge regemente. NOT! 

 

DISIPLINSVÅRIGHETER MÖNSTRING 2 OKTOBER 1295 SJUKA 411 AV DEM TILLLHÖRDE HÄLSINGE REGEMENTE - Hade fått sättas upp flera gånger och det fanns knappt någon soldat kvar som hade någon erfarenhet otränade, dåligt motiverade och disiplinsvårigheter. (Armfelts karoliner s. 84/253) 

 

MYTERIET SOM STOPPADES - Anstiftaren hängdes övriga 58 fick 10 löpa gatlopp och resten fick slita spö.85/253 Uppger Armfeldt i ett brev till Karl XII 16/10 1718 Avskrift Jämtlands länsmuseum som källa!!!

 

FÄNRIK OTTO REINHOLD STAËL VON HOLSTEIN INFÖR GENERALKRIGSRÄTTEN

10 OKTOBER 1718

I Jonas Norrbys bok Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/11 - 28/10 - i Karolinska förbundets årsbok 1981/1982 kan man läsa om rättegången mot fänrik Otto Reinhold Staël von Holstein. 

FREDAG 10 OKTOBER 1718 – FÄNRIK OTTO REINHOLD STAEL VON HOLSTEIN i Hälsinge regemente under Norska fälttåget 1718 ställdes 57 män den 10 oktober 1718 inför generalkrigsrätt i Svengården i Levanger anklagad för myteri. Bland soldaterna återfinns fänrik Staël och fänrik Fock. 11 oktober ställs de inför krigsrätten. 13 oktober ska de ha indrivit proviant. 1 

11 OKTOBER 1718 - "Förhöret med Soldat Räf fortsätter i närvaro av adjutanten vid Nylands regemente. Vid krigsrätten presiderar Överstelöjtnanten, Kaptenerna Lagerblad och Boursell, Löjtnanterna Oxell och Swartzhof samt Fänrikarna Depken och Staël". 2

1 Norrby, Jonas. (1980) Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10. s. 12-26

2 Norrby, Jonas. (1980) Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10. s. 12-26 

 

Den 28 oktober uppgick den armfeldtska armén till 1.180 man i kavalleriet och 4.000 man i infanteriet och 250 trosdrängar. Denna dag påbörjas marschen mot Trondheim. Den 6 november når de fram till Trondheim. (hhogman.se - Berömda svenska slag 1700 talet karl xii stora nordiska krig 1700-1721.)   

 

KARL XII HUVUDARME OCH DESS MARSCH MOT NORGE

29 OKTOBER 1718

KARL XII HUVUDARME - Den 29 oktober 1718 påbörjade Karl XII och hans soldater sin marsch mot Norge. Den svenska huvudarmén var uppdelad på tre grupper; general Carl Gustaf Dückers fanns i Strömstad, Henrik Otto von Albedyls fanns i Holmedal och Karl XII:s fanns i Västra Ed.1 Den 30 oktober 1718 gick Karl XII och hans armé över norska gränsen.

Det ingick fyra Staëlare samt en ingift i huvudarmén: Mattias Gustafs yngre bror GEORG BOGISLAUS (1685-1763) – sedan 1717 CHEF FÖR SKARABORGS REGEMENTE.2 Mattias Gustafs två äldsta söner LÖJTNANT JOHAN III (1698-1751) vid NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE.3 och FÄNRIK JACOB JOHAN (1699-1755) vid SKARABORGS REGEMENTE, GENERALMAJOR OTTO WILHELM (1668-1730) vid HALLANDS REGEMENTE. JAKOB ALBREKT LANTIGHAUSEN - Jakobina Staëls son vid HALLANDS REGEMENTE.4

 

HUVUDARMÉN - Enligt Elgenstierna deltog Johans son överste Georg Bogislaus (6/12 1685 d. 6/12 1763 i Malmö). Han tjänstgjorde sedan 1711 vid Skaraborgs regemente. (Elgenstierna s. 519). Deltog gjorde även hans kusin överste Otto Vilhelm (f. 28/6 1668 d. 27/4 1730 i Stockholm) var vid den här tiden Hallands regemente och deltog även han i fälttåget. (Elgenstierna s. 516). Ottos yngre bror Jakob Axel är osäkert var han fanns vid den här tiden. (Elgenstierna s. 506).

 

2 Elgenstierna, Gustaf (red.) (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag, s. 519

3 Strokirk, Oscar Fredrik. (1915). Kultur och personhistoriska anteckningar första delen s. 121

4 https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=11018

 

KRIGSRÅDET, DEN 1 DECEMBER 1718 I TISTEDALEN I NORGE

Hölls vid huvudkvarteret i Tistedalen – ett förnyat officiellt krigsråd. Vid det här rådet skulle den svenska arméns närmaste framtid avgöras. Förutom Gabriel von Seth och Fredrik von Essen närvarade hertig Karl Fredrik av Holstein, grevarna och fältmarskalkarna Carl Gustaf Mörner och hans namne Rehnskiöld , generalerna Carl Gustaf Dücker och Carl Gustaf Örnstedt, generallöjtnanterna Carl Adam Stackelberg, Henrik Otto Albedyhl och Casimir Crispin, generalmajorerna Johan Reinhold Trautvetter, Gabriel Ribbing, Wilhelm Bennett, Georg Wilhelm Fleetwood, Otto Wilhelm Staël von Holstein och Sven Lagerberg samt överste Michael Törnflycht. En stund in i mötet anlände också generalmajor Carl Cronstedt. Den svenska militära eliten var nu samlad i ett och samma rum för första gången utan Karl XII som överste krigsherre. (From, Peter. (2014) Karl XII:s död: Gåtans lösning s. X)

 

9 DECEMBER 1718 - Rådsprotokollet "överståthållaren steg sedan fram till hans majestät och frågade hur det skulle med Armfelts armé, ty det lär inte vara råderligt att de stod kvar i Trondheim, sedan andra där nere vid norska gränsen dragit sig tillbaka; berättas därhos i det brev som kommit till Armfeldt från kungen. Därpå steg herr rådet upp och diskuterade därefter med hans majestät i tysthet varpå sekreteraren Bark blivit ditkallad och fick order av honom att uppsätta ett brev till Armfeldt som med express skulle sändas till honom varpå herr kunglig råden åter satte sig." not 163

 

9 december skrev Almfeldt sitt sista brev till Karl XII som han inte ännu visste var död. s.135

 

VAD VAR DET SOM GICK FEL OCH VARFÖR VALDE KARL XII ATT TÅGA IVÄG TILL NORGE UNDER VINTERN? Eftersom Karl XII inte skrev ner sina tankar och hur han planerade fälttåget kan man bara spekulera om vad som gick fel. Främst var det två saker som avgjorde det; brist på mat och lämpliga kläder. Hansson tar i sin bok upp väglaget. Under sommaren hindrades man av de leriga vägarna. (s. 22). 

 

TRYCKTA KÄLLOR; 

Elgenstierna, Gustaf (red.) (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag. 

Armfeldts karoliner (e-bok)

 

Historisk tidskrift för år 1886, 1889, 1897, 1898, 1901

 

Olika översiktliga arbeten E Carlson Sveriges historia under konungarna av Pfalziska huset band VIII, Rosen, J Svensk historia bd 1, Hatton R.M Karl XII av Sverige. 

 

Jonas Norrby Med Hälsinge osv finns i Karolinska förbundets årsbok 1911 s. 15-89

 

Med hälsinge regemente och Alfta kompani i Armfeltska fälttåget i Norge 1718-1719 - en berättelse baserad på Hälsninge regementes orderbok samt mönsterrullor av Göran Malm.

 

Reinhold Otto Fock, född i april 1697, död 19 maj 1770 i Söderhamn, var en svensk militär. Reinhold Otto Fock var son till generallöjtnant Gideon Fock och Gertrud Rehbinder. Han blev volontär vid Hälsinge regemente 1712, fänrik där 1713 med konfirmerad fullmakt 1717, löjtnant 1718 och kapten samma år. Fock var regementsfullmäktig vid riksdagen 1740–1741, blev major 1742, överstelöjtnant 1744 och var överste och chef för Hälsinge regemente 1750–1762. Reinhold Otto Fock introducerades på svenska riddarhuset 1752. (Wikipedia).

 

LEVANGER ligger i Norge!!

 

https://www.hhogman.se/sve_slag_armfeldts_falttag-1718.htm

 

Svenska regementens historia Mankell 1866 

 

KÄLLOR; 

Lindqvist, Herman (1995). Historien om Sverige - Storhet och fall, Norstedt, Stockholm 1995 s. 

Norrby, Jonas. (1980) Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10. s. 12-26

Hansson, Anders (2019). Armfelts karoliner (Elektronisk resurs). Norstedts

Ullgren, Peter (2018). Breven som inte kom fram - Karl XII:s soldater i Norge 1716-1718  i Karolinska förbundets årsbok 2018. 

 

  

Fälttåget till Norge 1718 (Grimberg, Carl. Svenska folkets underbara öden  V s. 324-325)

Fältmarskalk Georg Bogislaus Skaraborgs regemente

Otto Vilhelm Hallands regemente