Släkten Staël von Holstein

KRIGETS URSPRUNG - SIGISMUND III AV VASA OCH HERTIG KARL - Kriget hade sitt ursprung i flera i flera komponenter; den svenska expantionen av sitt rike 1561 då den Livländska konfederationen sprack och Estland blev en del av de svenska riket och Livland blev en del i det Polska riket, politiska och ekonomiska. (Frost, Robert s. 3 ff). Lindköpings riksdag 14 december 1699 - Sigismund hade förlorat den svensk kronan 1699 och riksrådet utsåg hertig Karl till "Sveriges rikes regerande herr och konung" (Alin, Oskar. (1889). Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar; Sveriges nydaningstid, från 1521 till år 1611 s. 427). 

DET ÄR FÖRST NU SOM JAG HITTAT KÄLLOR FRÅN SAMTIDEN!!!  

KÄLLOR; Den primära källan för att följa syskonen Stahl under polska kriget är; Stora Gillets i Pernaus protokoll, Svenska Riksarkivet och Pernaus rådsprotokoll. Flera välkänd och välmeriterade forskare har hittat information i säkra källor om släkten Stahl (senare adlad Staël von Holstein). 

Paixt "Sigismund August verlieb 8 oktober 1565 Pernaus rådsherre Vegesack dörfer Paicus und Ritenorm, die im jahre 1599 hans son gleichen namens gehören. Wahrscheinlich entstand hieraus das gods Paixt oder Staelenhof oder Kersen, das unter dem namen x oder Karsenhof nebst dem gute Tammist. (Hag II s. 160), von kung Karl XI mot summan av 3.750 dalern, som beslatogs från Hans Stahl, vilken uppta kung Gustav Adolf under hans dödsår (Kill/Rill). Hans Stahl testamenterade godset till sin son, kapten Johan Staël av Holstein, som i sin tur testamenterade det till sin son, löjtnant Johan Heinrich. Godset ärvde från honom sin son kapten Johan Heinrich". (Gad III s. 14). (Stryk, Leonard von: Beiträge zur Geschichte der Rittergüter Livlands, bd; 1, Der Ehstnische District, Dorpat, 1877. 335-336).

RIKSFÖRESTÅNDARE KARLS BELÄGRING OCH STORMNINGEN OCH ERÖVRINGEN AV DET POLSKA PERNAU  8 SEPTEMBER 1600 – 4 OKTOBER 1600  - Den 8 september 1600 inleddes den svenska belägringen av Pernau som vid den här tiden tillhörde Polen. Genom att anfalla staden hoppades riksföreståndare Karl (f. 4 oktober 1550 på slottet Tre kronor d. 30 oktober 1611 i Nyköping) att få en stad som hade en hamn och kunde fungera som en perfekt bas för militära operationerna i Livland och att de kunde öppna vägen mot ett anfall mot Riga. Med bland de svenska soldaterna till häst fanns Otto Uexküll (bror till Conrad -pappa eller bror?) - som tidigare varit på den polska sidan.) Invånarna höll ut fram till den 4 oktober 1600 då stadens polske befälhavare gav upp. (Rogberg, Carl. s. 70-71), (Alin, Oscar s. 458). Hur ställde sig bröderna Stahl - var de pro Polska eller pro Svenska?

RIDDARSKAPETS I ESTLANDS PRIVILEGIER 3 SEPTEMBER 1600 – Den svenska armén behövde soldater och riksföreståndare/ hertig Karl skissade upp ett slags rotering som skulle leda till att var 15:e bonde på adelsgodsen skulle uttas till ryttare. Denna typ av skatt som upprepade gånger kom att indrivas kallas för rusttjänst och var i princip den baltiska adelns tyngsta uppgift. Åtgärden misslyckades eftersom bönderna var förbjudna att bära vapen, och att underhålla en begränsad ryttargrupp som adelsfanan blev därför frälsets enda militära börda. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 225-226).

6 OKTOBER 1600 - HERTIG KARL OCH PERNAU UR LIVONIA SAMLINGEN VOLYM 254   

LANDREVISION 1600-1601 

HERTIG KARLS JORDREVISION 1600-1601 I SVENSKA ESTLAND  OCK LIVLAND - Hertig Karls jordrevision i Estland och Livland 1600-1601 - (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 226 ff). Den 6 april 1601. Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 227). I den Livländska jordrevisionen finns Herman Wittenberg och "pfandgut Paixt".  

"1601 wit der h Herman Wittenberg; ihr pfandgut Paixt wird 1602 verläuf. sequestriet rådprotokoll Pernau 1602." (Geneologisches Handbuch der baltischen Ritterschafft 1929 s. 564). HITTA URSPRINGSKÄLLAN!!!!  

REVISIONEN 1601 - Theodor Schiemanns bok Der älteste schwedische Kataster Liv- und Estlands: eine Ergänzung zu den baltischen Güterchroniken från 1882

I REVISIONEN ÖVER ESTLAND  - DAS HAUS WEISSENSTEIN finns två personer vid namnet Stael. Reinhold Stael -  Maya Stael. Intressant är även Hans Lübeck (750 taler) och Otto Uexkull (1.000 taler). (Schiemann, Theodor (red.) (1882). Der älteste schwedische Kataster Liv- und Estlands: eine Ergänzung zu den baltischen Güterchroniken. Reval:s.104). Theodor Schiemann undersöker den äldsta svenska fastighetsregistret för Livland och Estland och fungerar som ett komplement till de baltiska godskrönikorna. Denna bok, tillgänglig som e-bok, behandlar historiska register över svenska gods i regionen.  Hans Lübecks änka Sophia Stahl ägde byarna ändå till 1615. (Neuschäffer, Hubertus (1993). Schlösser und Herrenhäuser in Estland: ein Handbuch über 200 Häuser und Güter. Plön: Neuschäffer. s.183). Reihold Stael står i "Der älteste schwedische Kataster Liv- und Estlands: eine Ergänzung zu den baltischen Güterchroniken" som knecht faget (tjänare) under Fegefeuerst hof som ligger i Reval slotts län. (Personhistorisk tidskrift sjunde årgången 1905 häfte 4 s. 132). :Heinrich von ZurMühlen, Gertrud Westermann

Fegefeuerst hof låg 33 km söder om Reval. De förstördes 1560 av ryssarna men byggdes upp igen av svenskarna 1680 och 1600-talet ägdes det av Jakob de la Gardie. (Baltisches historische ortlexikon teil 1 Estland s. 76). Jakob de la Gardie var guvernör i Estland från 1619 och efter att ha deltagit i Rigas erövring 1621 utsågs han till generalguvernör i Livland. (Wikipedia). 

WILHELM STAL ZU ROPPIN - STÅTHÅLLARE I DORPAT – 17 MARS 1601. Dorpat intogs och erövrades av svenska soldater ledda av hertig Karl. (Finlands historia s. 378). Enligt von Schulman, Werner von Schulmans bok ”Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710”. finns det i riksarkivet ett brev från Johan Bengtsson där Wilhelm Stal uppges som tjänsteman zu Roppin (Rappin) i Dorpat. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118). Johan/ Hans Bengtsson var ståthållare på Dorpat 1601 till sin död 1602. (Ramsay, Jully. (1909-1916) Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 172) Kan Wilhelm vara en bror till Mattias och Hans?? Kanske var det efter honom som Mattias döpte en av sina söner till Wilhelm!!!!!! Statsförvaltningen i Estland under svensk tid 1561-1710.

Intressant är att som tjänsteman i Dorpat vid den här tiden finns Hans Meijer 1601 och 1602 i Techelwer. (von Schulman, Werner: (1939) Die zivile staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwedishen zeit 1561-1710. s. 118). 

LANDREVISIONEN I ESTLAND   

RIKSFÖRESTÅNDARE OCH HERTIG KARLS LANDREVISION I ESTLAND 1601- Hertig Karl hade redan i ett ett öppet brev daterat 5 december 1600 i ett öppet brev, daterat i Weissenstein (Paide), att en allmän revision skulle äga rum i ESTLAND. Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 226)  Grundsatserna för rusttjänst sattes. (Tranér, Gustaf (1872). Konung Carl IX:s fälttåg i Livland år 1601. Diss. Uppsala : Universitet s. 1-3.s.11)  – ställde man inte in sig som svensk soldat riskerade man att mista sitt gods. (Tranér, Gustaf (1872). Konung Carl IX:s fälttåg i Livland år 1601.. Diss. Uppsala : Universitet s. 1-3. s.23). Nu skulle adeln visa upp sina ”brief und Siegel”. Det var början på kontrollen av adelns äganderätt och syftet var att dra in de gods som frälset hade innehaft olagligt och utan tillstånd. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen. s. 226).   

LANDREVISIONEN I LIVLAND  

LANDREVISION I LIVLAND 6 APRIL 1601 - Livland hade aldrig tidigare tillhört Sverige så nu startade hertig Karl (Karl IX efter 1604) en landrevision av Livland. Till revisionsförrättare utsågs borgmästaren i Fellin Michael Jordan. Han påbörjade sitt arbete i mars 1601 och kom till Pernau den 6 april 1601. Revisionen finns i kopia i det svenska riksarkivet; 1601 åhrs Lifländske Revision. En sammanfattade kompilation av 1601 års revision av Livland och Estland utgavs av Th. Schiemann 1882. NOT!! Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. KOLLA DETTA!!! "Källorna innehåller detaljerad information om Jordans revisionsresa, och Oleg Rosalev har t.o.m ritat en detljkarta över rutten". Kartan förvaras i Estniska Historiska Arkivet i Dorpat". T.H Schiemann 1882 (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 228).  

1601 Åhrs Lifländske Revision som förvaras i svenska Riksarkivet. Gavs ut i avskrift .. (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 228). FYLL UT!! KOLLA LITE NÄRMARE EFTER STAHLAR ELLER INGIFTA!!!

STAHLAR I RIVISIONEN I LIVLAND 1601 RIGA - Jag har hitills inte hittat några av mig kända Stahlar i 1601 års revision för Livland. De finns inte med bland de fedovisade makägarna i Pernau. Däremot har jag hittat två personer i revisionen över Riga (tidigare ärkestiftet Riga). I församlingen Sunsel finns två Stahlar; ANDREAS STAHLL ägde ½ HAKEN VID JÜRGEN VON MENGDENS HOF MAYKENDORFF/MAIKELDORFF. (Adreßbuch für das Gouvernement Livland zum Gebrauch für BehördenBand:(1871) Ort:Riga s. 52) (Lett: Kalnamuiza) (kallas även Altenwoga) 384 i församlingen Sunsel 13 APRIL 1601.  (Švabe, Arveds (red.) (1933). Die älteste schwedische Landrevision Livlands: (1601). Riga:s. 403). Vem var Jürgen von Mengden???

HERMAN STEHELL noterad 2 MAJ 1601 som ägare till ¼ HAKEN under ett hus som ligger under HAUS SCHUJEN (SKUJENE) (tyska) i FÖRSAMLINGEN SCHUJEN TIDIGARE ÄRKESTIFTET RIGA. Huset tillhörde den dåvarande lantmarskalken X.(Švabe, Arveds (red.) (1933). Die älteste schwedische Landrevision Livlands: (1601). Riga: s.460).

Församlingen och herrgårdarna som låg i den ägdes 1599 av Matthias Dembinsky. (https://et.wikipedia.org/wiki/Vana-Pebalgi_piiskopilinnus). Schujen ligger strax norr om Pielbag! NOT!! Tjänstgjorde "Hildebrand" hos Matthias Dembinsky? Hade kapten Dembinsky tidigare i polska armén övergått till att vara soldat i svenska armén?? RED UT DETTA

1601 - SVERIGES FÖRSTE STÅTHÅLLARE I PERNAU - KARL GYLLENSTIERNA. NOT!

SVENSKA LIVLAND - I slutet av MAJ 1601 - sammankallades ombud från borgarna och riddarskapet på en så kallad Lantdag där det bestämdes att Livland skulle förena sig med Sverige. (Tranér, Gustaf (1872). Konung Carl IX:s fälttåg i Livland år 1601.. Diss. Uppsala : Universitet s. 11). Var bröderna Stahl borgare redan då???

PERNAU - LANDSHÖVDING - Den 17 november 1601 ersattes Jacob Gottberg som landshövding i Pernau av Paul Scheele. (Wikipedia Jacob Gottberg). Red ut detta!!!

PERNAU STADENS RÅDS PROTOKOLL 23 FEBRUARI 1602 - DE AKTININGSVÄRDA MATTHIAS OCH HANNS STAALL De första Stahlarna som omnämns i Pernau hittar vi i Pernau råds protokoll är de aktningsvärda Matthias och Haans Staall. Noteringen är daterad 25 februari 1602 och lyder; 

”Der erfahme Matthias Staal wurde gefragt, bo Frans von Dörren verschienen herbst von seinem bruder Haans Staall etlich flachs gekauft, wie viel dessen und was für flachs es gewesen . Matthias staall sagt war, das ihm vollbewust und es auch also sen, das sein bruder Hans Staall im nam namen ihrer schwester verschienen herbst Frans von Dörren verkaufft sieben schiss und 4 1/2 x or drhbaandt”. (Russwurm, Carl (1880). Nachrichten über Alt-Pernau. Reval über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein ehstländischer Linie, 1877, s. 37)

I översättning: Den aktningsvärde Matthias Staal frågades om Frans von Dörren vilken höst han köpt lin av sin bror Hans Staall samt hur hur mycket och vilken typ av lin det gällde. Mattias Staall svarade att han var helt medveten och det ochså som hans bror Hans Staal som ställföreträdare för deras systrar sålt sju Skiften??? och 4 ½.......av Frans von Dörren. 

Vem var Frans von Dörern och i vilket förhållande stod han till syskonen Staall?

ALT OCH NEU PERNAU 

ALT OCH NEU PERNAU - Pernau låg vid den här tiden i norra Livland (nuvarande Estland). Staden var delad i två delar; Alt- och Neu-Pernau. ALT-PERNAU grundades av biskopen av Ösel Wiek Heinrich 1251 och ligger på den högra sidan av floden Pernau. (Carl von Ossietzky universitat Oldburg onlineuppslagsverk om tyska nas kultur och historia i Östeuropa). Staden tillhörde fram till 1562 kyrkan - biskopsstiftet Ösel-Wiek. ALT-PERNAU beboddes främst av hantverkare. Medborgarna var även kallade "fältborgare" (Ackerburger). (Pirimäe, Helmut Pernau the university town. s. 141). 1575 i samband med att ryssarna intog staden brändes större delen av Alt-Pernau. Det fanns så gått som inga hus kvar. NOT!! 1599 beslöt en polsk kommission att inom fem år skulle invånarna i Alt-Pernau flytta till Neu-Pernau. Men det han inte realiseras för det bröt ut ett nytt krig som fördröjde processen. Återuppbyggnaden av Alt-Pernau förbjöds 1607 av Karl IX och 1611 av Sigismund III. Därefter existerade bara en stad, Neu-Pernau. (Pirimäe, Helmut Pernau the university town. s. 154-155). 

NEU-PERNAU - grundades 1265 av tyska orden.  

BORGARE -  Att antas som borgare innebar att man hade rätt att driva borgerlig näring, att delta i allmän rådstuga, väljas till förtroendeposter i stadens styrelse samt att dömas efter stadslag. (Kerkkonen, Gunvor (red.), Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid I–XXII , [København]: Rosenkilde og Bagger 1956–1978 , II: 135). 

För att få burskap krävdes det att man lämnar in en ansökan till stadens råd. Burskap var i allmänhet endast tillgängligt för myndiga män. Man kunde erhålla burskap på olika sätt bland annat genom att gifta in sig i en borgerlig släkt. Jag har inte hittat någon exakt datum när Hans/Johan och Matthias blev borgare men att de blev det genom att gifta in sig med rådsherren och adelsmannen Berendt Hartwich döttrar ser jag som mycket troligt. Berndt var alderman 1588-1591 och rådsherre från 1595. (Friedrich Georg von Bunge, Hermann Hildebrand: (1905). Liv-, est- und curländisches Urkundenbuch, Volym 2 2, s. 129). Är de citat ur böckerna?? Berndt hade tre barn som jag har hittat namnet på; Magdalena, Elisabeth och Peter. 

GARNISON I SVENSKA PERNAU 1602 - 1602 låg 362 man i garnison i Pernau. (Mankell, Julius (1865).Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet af femtonhundratalet: jemte öfversigt af svenska krigshistoriens vigtigaste händelser under samma tid. Stockholm: C. M. Thimgren Oxford. s. 19).

RÅDSPROTOKOLL PANTGODSET PAIXT 1602 – ÄNKAN ANNA WITTENBERG 1601
1601) wwe. d. Herm. Wittenberg ; ihr pfandgut paixt wird 1602 vorläusch. Sequeschtriert. rådsprotokoll Pernau 1602.  (Stackelberg, Otto Magnus. (1929) Genealogisches Handbuch der baltischen ritterschaft teil 2 och 3 Estland, Görlitz, Reval. s. 564). ÖVERSÄTTNING: Wwe. Hermen Wittenberg; hennes pantgods Paixt kommer 1602 avlägsna anspråk. Red ut detta!!! Dog Herman Wittenberg 1601???

KOMENDANT OCH STÅTHÅLLARE I SVENSKA PERNAU - JACOB GOTTBERG 25 OKTOBER 1603 (LIVONIA SAMLINGEN VOLYM 254).

HERTIG KARL - SVERIGES KUNG - KARL IX - 22 MARS 1604 Hertig Karl övergick från att ha varit riksföreståndare till att bli Sveriges kung. (Karl IX Svenskt biografiskt lexikon band 20 s. 630). 

BALTICUMS UTSKRIVNING AV SOLDATER TILL SVENSKA ARMÉN 1604 -  Enligt Julius Mankell gick rådet i Baltikum 1604 med på att under tre års tid skriva ut 9.000 soldater. (Mankell, Julius (1865). Uppgifter rörande svenska krigsmagtens styrka, sammansättning och fördelning sedan slutet af femtonhundratalet: jemte öfversigt af svenska krigshistoriens vigtigaste händelser under samma tid. Stockholm: C. M. Thimgren. Oxford. s. 20)

MIN FUNDERING - Vem var det som skrevs ut? Måste ha varit adelsmän eftersom bönderna inte fick bära vapen. Hur kunde då Hans/Johan ha blivit soldat??? Var finns det om att bönderna inte fick bära vapen??? Fick borgarna bära vapen??

1604 - Ståthållare på Pernau -  Ivar Christersson Ulfsparre. (Ulf Christersson Ulfsparre. (Adelsvapen.com Ulfsparre No. 112).

1605 - Ståthållare på Pernau Jesper Kruus af Edeby. 

RÅDSHERR BERENDT HERTWICH DOG 1607 - Mattias och Hans svärfar dog. Han hade varit rådsherre i Pernau sedan 26 april 1595. (Författare, artikelnamn Zitzberichtum Altertum forschande geselschaft zu Pernau bd 8 s. 86).

HANS STAHL FÖRSTA NOTERINGEN I SVENSKA RIKSARKIVET 13 JUNI 1607 -Den första noteringen jag har hittat i det svenska Riksarkivet är från 13 JUNI 1607 – HANS STAHL finns i Riksarkivets Livonia volym 254. ”Bm. und Rat an König Carl IX: accreditiren ihre Deputirten zur Vorlegung der Petita der Stadt den BÜRGMEISTER HEINRICH DASSOW UND HANS STAHL.” (Archive Livonica Volym 254).  

ÖVERSÄTTNING: Carl IX ackrediterar borgmästaren och rådet samt dess medlemmar och förelägg staden petition till borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl. Original med spår av Sigill. Svenska riksarkivet Livland. Borgmästaren Heinrich Dassow och Hans Stahl får i uppdrag att lägga fram staden Pernaus begäran till Carl IX. (Sitzungs Berichte der Pernauer Alterherumfoschenden Gesselschaft 1897 und 1898. s. CXLII. (206/231). Undrar hur det kom sig att Hans namn finns med tillsammans med borgmästaren? Han måste varit en viktig person!!! Häfte 1 206/231

STÅTHÅLLARE I PERNAU 1608 - NILS STJERNSKÖLD. Han var gift med Magdalena (Stakelberg). "År 1608 blev Stjersköld ståthållare på Pernau, därifrån förflyttades han till Dünamunde, då han kvarlämnade sin maka Magdalena Stackelberg samt sin späda son Claes på Pernau. Under det att han belägrade Dünamunde, föll hans maka och son genom föräderi i fiendens händer på Pernau." Magdalena var dotter till lantrådet Johan Stackelberg. (xxx (1849) Biografhiskt lexixon öfver namnkunnige svenske män: Stjernhjelm-Sundevall s. 45). Nils Stjernsköld dog 12 maj 1614. (Oxelstierna, Axel och Styffe, Carl Gustaf (1896). Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och breväxling s. 188).

GARNISON I PERNAU VINTERN 1608 - VÅREN 1609 - Infanteri under Cieklinski (400 man). (Crown and Lithuanian forces 1600-1611 in Livonia war against Sweden. Michal Paradowski Military History). 

STÅTHÅLLARE PÅ PERNAU 1609 - BENGT LARSSON (Zettersten, Axel (1890). Svenska flottans historia: åren 1522-1634, Volym 1-2. s. 26). 

28 FEBRUARI 1609 - 2 MARS 1609 - DEN POLSKA BELÄGRINGEN OCH ERÖVRINGEN AV PERNAU. (Broomé, Bertil (1950). Nils Stiernsköld diss s. 59). 1609 attackerade den polske soldaten Hetman Jan Karol Chodkiewicz staden med en vågad nattattack och återerövrade den tillsammans med slottet. NOT Jan Karol Chodkiewicz (1560-1621) var en polsk soldat och kavallerigeneral.  (whos who in military history s. ??).

Staden belägrades 28 februari 1609 och erövrades av den polska armén den 2 mars under ledning av Jan Karol Chodkiewicz. Den svenske befälhavaren över Pernau var då Daniel von Wochen. (Wikipedia belägringen av Pärnu (1609).  RED UT!! VÄLJ BÄSTA KÄLLAN!!!

ENLIGT TRADITION ska Hans ha varit svensk soldat i det här kriget. (NOT). Jag har dock inte hittat honom i några böcker eller arkiv. Med tanke på att hans hemstad sedan 1609 var en del av det polska riket och hans familj var borgare så borde de inte vara troligt att de valde/tvingades till att tjäna som soldater i polska armén? 1611-1612 - Hans - PERNAUS GILLES PROTOKOLL - Under det Ingermanländska kriget nämns Hans enligt Laakmann i stora gillets protokoll under tiden 1611-1612. (Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 57). Vad skrivs i protokollet om honom?? Detta gör det omöjligt fär honom att tjänstgöra som soldat. Soldat i vems armé Polens, Sveriges eller Ryssland????

"Stahl avancerade fort efter att den goda gärningen genom Patterden har erövrats, som om vi fattiga människor i den erövrade världen inte bara var plundrade till ända, utan också häftigt engagerade för krigstida människor, massorna, att en man i hans hus inte var mäktig och fortfarande med hans tjänare måste inte bara stå till krigsmassans tjänst dag och natt med stort besvär särskilt var godhjärtade människor låter oss hjälpa till och släcka vår nöd, vi måste göra detsamma med dig och måste avancera, inte endast i den svåra svenska belägringen särskilt vid denna tid". (Sitzungs-Berichte der Pernauer Alterthumforschenden Gesellschaft, Bd.8 - Laakman, Heinrich. Zur ältern Geschichte der Grossen Gilde in Pernau s. 56.). OM det stora gillets historia i Pernau!! RED UT DETTA!!!

Petarden är en speciell sprängmetod som utgjordes av en kaopparcylinder i regel fyll med ungefär 25 kig krut ochc hängdes på eller lutaades mot fästningsporten eller palissader för att slå hål. Dess verkan motsvarade 25-pundigens skott men blev degeno den större precissionen billigare i bruk. Petarden kom till användning vid regelrätta belägringar. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 76). 

15 MARS 1609 HANS - OLDERMAN I GROSSE GILLE - Hans efterträdde den 15 mars olderman i grosse gille Pauell Bartells som blivit ihjälslagen av polska soldater vid stadens stormning. Hans kom att förekomma i gillets protokoll från 1611-1612. (Laakman, Heinrich Zur ältern Geschichte der Grosse Gilde in Pernau s. 56-57). 

GILLEN  - Borgarna i städerna var vid den här tiden organiserade i två gillen: Stora gillet för köpmän och Lilla gillet för hantverkare. Stora Gillet, som huvudsakligen bestod av mer omfattande köpmän som var engagerade i grossist- och fjärrhandel och som hade status som medborgare. ( Mänd, Anu. The Richest Bachelor in Late Medieval Reval. s. 176). Gilden och brödraskap bildades för att erbjuda social trygghet till köpmän, skydda deras yrkesintressen och främja socialt liv och religiösa ritualer. (Mänd, Anu Reval (Tallinn)—a City Emerging from Maritime Trade. x.). Inom Gillet valdes en Ältermen som hade ansvaret över styrelsen. ( Liljedahl, Ragnar (1933). Svensk förvaltning i Livland 1617-1634. diss Uppsala universitet. s? ). Hur kom det sig att just Hans Stahl blev alterman efter Paul Bartells död??? 

INGERMANLÄNDSKA KRIGET (BÖRJAN AV AUGUSTI 1610 - FEBRUARI 1617). Varför starta ett nytt krig när man redan är inblandad i ett? Det måste ju ha varit av stor betydelse för det polska kriget pågick ju fortfarande.  Jacob De la Gardie ledde den svenska armé av legoknektar hela vägen till Moskva. Det hela misslyckades eftersom knektarna till slut deserterade. 1611 intog Jacob de la Gardie och hans armé Novgorod. Svenskarna tog dessutom kontroll över Ingermanland. 1611 utropade Gustav II Adolf sin bror Karl Filip till rysk tsar. Teoretiskt kom han att fungera som rysk tsar fram till valet av Mikael Romanov 1613. Eftersom brodern under tiden var i Sverige är hans eventuella påverkan på den ryska politiken inte stor. (Harrison, Dick. "Så segrade Sverige i det Ingermanländska kriget" Svenska dagbladet publicerat 2019-07-29). 

30 OKTOBER 1611 KARL IX DOG OCH SVERIGE FICK EN NY KUNG - GUSTAF II ADOLF I och med Karl IX (f. 4 oktober 1550 dog den 30 oktober 1611) död efterträddes han av sin son Gustaf II Adolf (f. 9 december 1594 d. 6 november 1632). (Alin, Oskar Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar s. 241).När han tillträdde som svensk kung låg landet i krig med Ryssland. Sverige hade ingått stillestånd med Polen men kriget kunde när som helst blossa upp på nytt. De pågick sedan 1611 ett kriget mellan Sverige och Danmark-Norge. (Alin, Olof s. 25). När Gustaf II Adolf tog över kungamakten var den svenska armén underbemannad, dåligt organiserad, deras utrustning var bristfällig och officerarna var dåliga och oprofessionella, de saknade utbildning, erfarenhet och viljan. (Haythornthwaite, Philip J (1991) Invincable Generals, firebird Books Ltd. s. 15 ). Gustaf II Adolf började byggde upp och förändrade den svenska armen. Under Gustaf II Adolf tid som kung började många baltiska adelsmän gå i svensk tjänst som officerare.(Tysk-baltisk adel - föredrag av professor Christopher Toll inför G-gruppen i Goetheinstitutet i Stockholm, torsdagen den 18 april 2002 http://www.g-gruppen.net/arkiv/020514.htm).

VAPENVILA -  "År 1611 ingås en lokal vapenvila på initiativ av de svenska och polska överbefälhavarna, stilleståndet skulle vara till juni 1612 men förlängs till oktober 1613". NOT!!! KOM SEDAN ATT FÖRLÄNGAS TILL SEPTEMBER 1616!!

HANS STAHLS SON CONRAD FÖDDES DEN 1 DECEMBER 1612 - Conrad (1/12 1612- 8/12 1682). Conrad fick enligt Pernau burgerbuch fyra barn; Jacob Johan (f. 16xx d.1710), Friedrich (f. 16XX d.30/9 1724), Christian (f. 16XX d.31/8 1708 vid slaget vid Meskowitz i x) och Sofia Elisabeth (f 16XX d.1710 i pesten). Freidrich; Jacob Johan och Christian kom att tjänstgöra i Svenska armén under Stora Nordiska kriget. Överstelöjtnant Jakob Johan, Kapten Christian vid Västerbottens infanteri regemente och Friedrich tjänstgjorde som ingenjör och nådde kaptens grad. När dog han??? Sofia Elisabeth (f. 16xxx d. 1710) kom att gifta sig med kapten Andreas Sjöfeldt vid Schwengelms infanteriregemente (f. x d. 1/7 1705). (Pernau burgerbuch s. 7 ) Vad hände med Sofia Elisabeth efter makens död? Gifte hon om sig?? 

Strax före midsommar 1612 skickades Jordan på nytt från Stockholm till Estland för att revidera godsen och kontrollera förläningsbreven. (Historisk Tidskift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ulle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen s. 229). Vad hände? När kom revisionen???  Jag har i en avskrift av de i Riksarkivet förvarade dokumenten om Östersjöprovinsens jordrevision i Estland hittat ÄNKAN SOPHIA STAHL. Den är daterad 10 AUGUSTI 1613. Gustav II Adolf ger henne i egenskap av Hans von Lübecks (Lubeck) änka konfirmationsbrev på hennes framlidne mans byar RAIKE och PIKEVERE i St:Magdalena socken i Wittensteins län i JERWEN i Estland. (Ungern-Sternberg, Paul von (1912). Materialien zur Gütergeschichte Jerwens für die ältere schwedische Zeit bis zur Abfassung der ältesten uns erhalteten Munster- und Rossdienstrollen Estlands. Reval. s. 10) KOLLA UPP DETTA!!! Vem var Sophia Stahl? Var hon släkt med bröderna Stahl i Pernau?? 

REKOMENDATIONSBREVEN JOHAN STAHL – I ”DAS ESTLÄNDISCHE GENERAL GOUVERNEURSARCHIV AUS SCHWEDISHE ZEIT” finns nedanstående notering om Johann Stahl (Mattias äldre bror): ”Hierer gehören auch zwei Empfahlungsschreiben des vicecapitaneus von Pernau Mathyas Gaiewski an Gabriel Oxenstierna, Pernau, 1613 Aug. 19 und 1614 April 1, er möge den Bürgern von Pernau Simon Ehlen und Johan Stahl bei ser Eintreibung ihrer Schulden von schwedischen Untertanen in Nord-Estland beistehen." ( Das Estländische Generalgouverneursarchiv aus schwedische Zeit s. 67) Vad FINNS DETTA!!

ÖVERSÄTTNING: Hit hör även två rekommendationsbrev från vicekapten i Pernau Mathyas Gaiewski till Gabriel Oxenstierna – 19 augusti och 1 april 1614. I brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han skulle hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda skulle återfå sina fordringar från det svenska revisionen i norra Estland. 

20 JANUARI 1614 - 29 SEPTEMBER 1616 - STILLESTÅNDET MELLAN SVERIGE OCH POLEN. https://www.hhogman.se/sve_krig-1600-tal.htm

1 APRIL 1614 - REKOMMENDATIONSBREV NR 2  - JOHAN STAHL - Det finns ytterligare ett rekommendationsbrev från vicekaptenen i Pernau Mathyas Gaiewski 1 april 1614 - i brevet skriver vicekapten Gaiewski och ber Gabriel Oxenstierna att han ska hjälpa borgarna i Pernau Simon Ehlen och Johan Stahl att de båda ska återfå sina fordringar från den svenska revisionen i norra Estland." (Das Estländische generalgouvernersarchive aus Scwedishe Zeit s- 67). Fordringar för vad? Har de lånat ut pengar till svenskarna eller???   

I revisionsboken från 1614 finns Matthies Stahl. 

EN HALV HAKEN LAND I BYN VERTZE I KOCHEKACHEN I WIEK- MAJ 1614

Översättning;  "Mattias Stahl har från Johan Nissken en halv haken ---mark i Kokenhausen. Han har på latin skrivet dokument som bevis daterat i Pernau i maj 1614. xxx årligen 16 thaler i arreden. Byn heter Netz. Han har byggt sin herrgård där och sköter det med sin egna knekt och folk."   

MATTIAS ÄLTERMAN I GROSSE GILLE 1614 - Det gick bra för Mattias och 1614 valdes han till älterman i stora gillet. (Stackelberg (1930) Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften teil 2, 1. 2 Estland s. 363).

PERNAU BURGERBUCH - Från 1615 och framåt dyker det upp mycket information om släkten Stahl i Pernau burgerbuch. 

1615 - Claus Petersen - (kfm alderman 1634-1637), gift med okänd Stahl - syster till Conrad Stahl. (Pernau burgerbuch s. 1). KOLLA 30-ÅRIGA!!!! 

1615 - Peter Hartwich - kfm P ÄM 37-45 son till Berendt. Peter gifte sig med Sophie Wittenberg (dotter till Anna (Stahl) och Herman (glaser) Wittenberg. (Pernau burgerbuch s. 3). 

1615 - MATTIAS OCH HANS SYSTERDOTTER GERTRUD WITTENBERG - 1615 gifter sig Gertrud Wittenberg (Mattias och Hans syster Anna Stahl och glaser Herman Wittenbergs dotter) med Otto von Düren, en köpman från Holland. Von Düren var pantherre till godset Wölla. (Laakmann, Heinrich (red.) (1936). Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 2). Herrgården är statlig och ligger i församlingen Audern i kretsen Pernau. (Mois.ee) Borgarna Otto von Düren och Peter Hertwich finns i NEU-PERNAUS BORGARBOK FRÅN 1618 OCH FRAMÅT. De är båda köpmän.  )Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau sechter band. (1911) Koch G. ”Das bürgerbuch und die bürgerschaft Pernau´s im XVII, XVIII und XIX Jahrhundert”. s. 73 ) punkt 19 RED UT DETTA!! Enligt Pernau burgerbuch är Otto von Düren Kfm Holland pfandherr Wölla Ä 19. (s 2)

STILLESTÅND MELLAN POLEN OCH SVERIGE FRÅN DEN 20 JANUARI 1616 -LÖPER UT 29 SEPTEMBER 1616. Stilleståndet som slutits 20 januari 1616 löpte ut 29 september 1616. (Sverges traktater med främmande magter: jämte andra dit hörande handlingar d. 5. s.???) vAD HÄNDER???

17 FEBRUARI 1617 - FREDEN I STOLBOVA - 17 FEBRUARI 1617 INGERMANLÄNDSKA KRIGET MELLAN SVERIGE OCH RYSSLAND – FREDEN I STOLBOVA -  "Sverige stod som segrare och erhöll ett stort område: Kexholms län och större delen av Ingermanland och Nöteborgs län och Ivangorod samt ett skadestånd på 20.000 rubel mot att man erkände Mikael Romanov som tsar och utrymde Novogorod." (Harrison, Dick. "Så segrade Sverige i det Ingermanländska kriget" Svenska dagbladet publicerat 2019-07-29). 

SVENSKARNA ÅTERERÖVRAR PERNAU 8 AUGUSTI 1617 -Under 1617 hade Sverige återupptagit kriget med Polen. Med hjälp av Georg Wolmar von Fahrenbach lyckades svenskarna återerövra Pernau från Polen den 8 augusti 1617. (Liljedahl, Ragnar. Svensk förvaltning i Livland 1617-1634 s. 30). 

27 NOVEMBER 1617 - MATTIAS VALDES IN I STADENS RÅD - (Laakman, Heinrich Sitzberichte der Alterumschenden Geselschaft zur Pernau achte band "Die Pernauer ratlinie s. 86). Att tillhöra stadens råd innebar att man hade makt. Rådet är de högst styrande i staden. I rådet utsåg och sa upp stads anställda, beviljade burskap, godkände av gillenas regler, reglerade priser, handel och kommers. De administrerade juridik, religion utbildnings, övervakade lower courts, statlig egendom och skolor. De samlade in skatt och förlägga trupper. 9 http://www.balticconnections.net/index.cfm?article=Default%20search&mode=searchDetail&ID=053382B7-F049-
587C-233B78617082FFD4 RED UT NOTEN!!

Rådet bestod till stor del av stadens rika köpmän.(Raun, Toivo U. (2001): Estonia and the Estonians. Updated, California Hoover Intituion press, Stanford university s. 18). Det bestod av rådsherrar och och en juridikutbildad sekreterar. Rådet hade möten från onsdag till fredag dock ej feast days. ( Bunge, Gerichtswesen s. 261). Rådet hade first-instance jurisdiktion in matters concerning wills, heritance and immissions. (Bunge, Gerichtswesen s. 261-262). RED UT DETTA!! 

28 NOVEMBER 1617 - MATTIAS ÅKTE TILL STOCKHOLM FÖR ATT UTVERKA STADFÄSTELSE FÖR STADSPRIVILEGIER FÖR PERNAU. Som rådsmedlem åkte Mattias tillsammans med Arnt Eckhoff. (Broomé, Bertil (1950). Nils Stiernsköld diss s. 132). Undrar vad Mattias tyckte om Sverige? 

LANDSREVISION 1617-1619 – Var det på nytt dags för en att göra en revision. Till skillnad ifrån revisionen som gjorts 1601 var den här mer fokuserad på ägarförhållande. Fokus inriktat på ägarförhållande för att på så sätt få underlag för beslut om skatt. Revisions förrättare var Nils Stiernsköld och Adam Schapfer. (Historisk Tidskrift för Finland (2014:3) Tarkiainen, Ülle. De svenska jordrevisionerna i Estland och Livland före den stora reduktionen.s. 231-232). Det kom att dröja till  23 juli 1619 innan Johan fick sitt. RED UT DETTA SVENSK LANDREVISION ELLER??

23 MAJ 1618 - TRETTIOÅRIGA KRIGET -  30 -ÅRIGA KRIGET BRYTER UT MAJ 1618 – SVERIGE UPPTAGNA MED ANDRA POLSKA KRIGET - Sverige kommer inte in direkt eftersom de sedan 1600 är i krig med Polen. Det dröjer till sommaren 1628 då Gustav II Adolf sände soldater för att hjälpa Stralsund i Pommern. (Grimberg, Carl.(1926) Svenska folkets underbara öden. III s. 88). Två av Mattias och Hans söner kommer strida i kriget!!!

PERNAU BURGERBUCH PUNKT 20 PETER HERTWICH - GIFT MED GERTRUD WITTENBERG DOTTER TILL HERMAN OCH ANNA STAHL (Peter Kfm P, älterman  1637-1645).  Peters var son till rådsherre Berendt Hertwich. (Pernau burgerbuch s. 2).

RIKSARKIVET 16 OKTOBER 1618 - KRIGSARKIVET 1805  – En viktig källa för min släktforskning är det svenska Riksarkivet. Riksarkivet leder sitt ursprung tillbaka som växt fram ur Kungl. maj:ts kansli. Med början under Gustav Vasas regering skapades ett arkiv bestående dels av dokument upprättade inom kansliet och inkomna handlingar. I kansliordningen den 16 oktober 1618, vars upphovsman var rikskanslern Axel Oxenstierna, föreskrevs för första gången att en särskilt utsedd sekreterare, med två skrivare till sin hjälp, skulle ha till uppgift att ansvara för arkivet. Detta benämndes i kansliordningen ”riksens archivum”. Därmed hade Riksarkivet som institution skapats. En viktig källa för mina förfäders militära karriärer är Krigsarkivet som räknar sitt ursprung till 1805. ( https://riksarkivet.se/historik ).

17 NOVEMBER 1618 - "Gerichtlich examiniret worden duch die vom Rath dazu deputirte Matthias Staal" (Schneider, P Berheburg der Pernausch .... s. 22) 

STILLESTÅND NOVEMBER 1618 - 1620 

https://www.hhogman.se/sve_krig-1600-tal.htm

18 JANUARI 1619 ELTERMAN HANS (Schneider, P Berheburg der Pernausch .... s.25).

23 JULI 1619 - LANDSREVISION - GODSET PAIXT ÖVERGICK TILL ATT VARA BESTÄNDIG EGENDOM - GUSTAV II ADOLFS STADSFÄSTELSEBREV "H. Stahl erhöll godset från kung Karl IX som pant för en summa av 3.730 taler som sedan 1619 övergick till att vara beständig egendom." (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anna 1624 s. 26). 1682 tillhörde Paixt enligt Materialen zu kapten Hans Staël von Holstein och 1734 tillhörde godset kapten Staël von Holstein. 1763 hette ägaren till Paixt löjtnant Carl Gustav Staël von Holstein.(Hagemeister, Heinrich von (1836). Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands / T. 2.. Riga: E. Frantzen. s. 160).

Nu fick släkten på nytt visa upp dokument för att bevisa att de ägde sina BYAR. Allt gick bra och släkten fick ett pantbrev som Gustav II Adolf skrev under 23 juli 1619 som återfinns i det svenska Riksarkivet. Paixt ligger i Neu-Pernau. (4 Livländische Güterurkund volym 1 s.41). 

21 FEBRUARI 1620 MATTHIAS STAHL, FRIEDRICH GRABBE OCH JÜRGEN MEYER (40/245). (Schneider, P Berheburg der Pernausch 40/245).

13 MARS 1620 MATTIAS STÄLLFÖRE FÖR SIN BROR HANS. UTÖKA!!!

FÖRLÄNINGSREGISTER FÖR PERNAU LÄN 1620 - "haver Hans Ståll, borgare uti Pernau, uti underpant, finnes intet vad han därför har levererat. Radanteckning; af H.K.M igenkallat". (Almquist, Johan Axel (1922). Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630: med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. 3 Tabeller och bilagor. Stockholm: Norstedt. s. X). Vad betyder detta???

LIVLAND BLEV SVENSKT 16 SEPTEMBER 1621. I juli 1621 landsteg svenska soldater i Pernau som då var polskt. De polska soldaterna ... 3 oktober rykte de svenska trupperna in i Kurland som styrdes av Hertig Fredrik av Kurland. Kurland tillhörde Polen.NOT!! .... "......1621 erövrades Riga som nu blev Sveriges största garnison". (Ericson Wolke, Lars (2023). Nationens avskum, militärens elit: myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige. Första utgåvan Stockholm: Natur & kultur, Stockholm s. 23).  red ut detta och placera in Pernau.

VAPENVILA 27 NOVEMBER 1622 https://www.hhogman.se/sve_krig-1600-tal.htm

1622 gifter sig HANS ÄNKA MAGDALENA MED KÖPMANNEN FRIEDRICH NIEHAUSEN. Friedrich Niehausen var en köpman från Hamburg. ( Pernau Burgerbuch 1619 Laakmann, Heinrich (red.) (1936) Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 3). Detta måste ses som ett säkert bevis på att Hans är död. Alltså bör alla Hans barn vara födda senast 1622!!!!!!!!! Hur vet familjen att Hans dött i fångenskap? Har de fått någon form av bevis eller är det bara så att han inte hörts av på länge och antas vara död?  Niehausen kfm Hamburg Magdalena Stahl (Hertwich). Das Bürgerbuch von Pernau. 1, 1615 - 1787. Tartu: s. 3). Magdalena, Elisabeth och Peter Hertwich är syskon enligt Pernau burgerbuch.

HILDEBRAND STAHL - (1622) 1622 föddes Mattias son Hildebrand. Hans porträtt finns nu i Nationalmuseum i Stockholms porträttsamlingar. Nationalmuseum fick porträttet i gåva 1971 av landshövding Anders Tottie, Strängnäs 

 http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?
service=ExternalInterface&module=collection&objectId=39263&viewType=detailView

MINA FUNDERINGAR? Hur kommer det sig att målningen kom i Anders Totties ägo? Speciellt intressant är att släktens vapen finns på målningen!! Spännande är att tavlan är från 1649 och att den är försedd med Stael von Holsteins vapen. Kan konstnären vara Jacob? Finns tavlan i marginalen?????

GUSTAV II ADOLFS REVISIONER I LIVLAND 1624-1627 

LIVLAND - 1624 – HANS ARVINGARNA FICK VISA UPP PANTBREVET FRÅN 23 JULI 1619 PÅ BYARNA TAMMIST OCH KURSY MED FLERA
”Hans Stahlen sehligen Erben produciernen Ihr Königl: mayten Pfandt Brief vf 3.730 tahler in welchem Dörffer gemeldet werden, mit Nahmen Tammis ½ hacken und das dorff Kursy mit 1 1/8. Datieret Stockholm den 23 july Anno 1619. (Tammis, Korsy (Sure), Nittfer, Paist, Gesinde Laussar). Diesse 3 dörffer Paist. Neittfer und Laussar und eine fertige Mühlen haben sich hauss Stahlen Erben wieder Recht angemasset den sie in Königl: privilegio nicht enthalten auch nicht specificeret sein.(Laakman Carl Henrich: (1910-1912) Das revisionsbuch wegen dess hauser Pernow anno 1924 - Sitzungsberichte der Altertumforschenden Gesellschaft zu Pernau 1910-1912, band VII. s. 214-239). 

ÖVERSÄTTNING; "Hans Stahlens arvingar visade upp sitt kungliga pantbrev  på 3. 730 taler, där byar är registrerade med namnen Tammis 1/2 haken och byn Kursy med 1 1/8 haken. Daterad Stockholm den 23 juli 1619. Tammis, Korsy (Sure), Reitittfer, Paist, tjänarna Laussar]. Dessa tre byar, Paist, Reittfer och Laussar, samt en färdigställd kvarn, har återigen övertagit rättigheter till Stahlens arvingars hus vilka inte ingår i det kungliga privilegiet, och de nämns inte heller specifikt". (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26). RED UT DETTA!!!

MATTIAS HERRGÅRD KOKENKAU - Även Mattias finns i godsrevisionen Kokenkau -  i församlingen St Mikaels i Wiek återfinns i revisonsboken från 1624.

"Matthies Stahl hatt von Johann Nissken einen halben haken wuester lande im Koekenkaschen hat den brieff in original! Latinisch eingeleget, datiert Pernow im Monat May Anno 1614. Giebet Ihrelichen 16 thaler zur Arende. Dess Netz. Er hat mit seine uncostung darauff gebauet, und bearbeitet es mit seinen eigenen Knechten und Völkern."

ÖVERSÄTTNING; "Han har från Johann Nissken en halv bit öde mark i Koekenkaschen. Han har bifogat brevet på latin, daterat Pernow i maj månad 1614. Han ger dig 16 daler för egendomen. Den lilla byn heter nu Netz. Han byggde sin egen gård på den och brukade den med sina egna tjänare och folk." (Lakmann, Heinrich. Das Revisionsbuch wegen des Hauses Pernowa anno 1624 s. 26). 

KOLLA DETTA!!!!

19 APRIL 1624 RÅDSPROTOKOLL - "Herr Mathis Staal måste lyda en från Hans Kallenberg på Heinrich von der Pahl given handskrift i namnet av hans arvtagare till den avlidne Hans Staal anspråk på arvet, de Andreas Haad har skynda dig gjort. Där men Hans Kallenbergs hus och domstol skönt 26 maj 1587 till leverantörsskulder överlämnat är, han kommer med sitt krav avslås". (Russwurm, Carl (1873-1877). Nachrichten über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, ehstländischer Linie: [Elektronisk resurs]: Urkunden und Regesten, Reval, 1873-1877. s. 41). 

FRÅGOR ATT HITTA SVAR PÅ - Vem är Hans Kallenberg, Heinrich von der Pahl, Andreas Haac? Vad hände 26 maj 1587?? NOT 52 I RUSSWURMS BOK. Kan detta gälla godset som förekom 9 JUNI 1561???????????ÄR HEINRICH VON DER PAHL SON TILL JOHAN/HANS VON DER PAHL?????????

2 OKTOBER 1625 - PERNAU LÄN OCH SLOTT FÖRLÄNADES TILL FRANS BERNHARD VON THURN (f. 27/7 1592 d. 14 oktober 1628 i Stasburg). Frans von Thurn var sedan 1623 soldat i Gustav II Adolfs armé. Frans Bernhard gjorde Pernau slott och län till ett grevskap 1627 därvid råkade han i svår strid med staden Pernau. (Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok/7. Siby-Tjälgren s. 539). FÖRFATTARE TILL BOKEN!!

POLSKA KRIGET FLYTTADES TILL PREUSSEN SOMMAREN 1626 - "Kriget mellan den svenske kungen Gustav II Adolf och hans kusin den polske kungen Sigismund, som inte bara handlade om Preussen och Baltikum utan också om vem som hade rätt att inneha den svenska kronan, fördes inledningsvis i Livland men förflyttades sommaren 1626 till Preussen. Den svenska invasionskuppen tog polackerna med överraskning, varför de tvingades på defensiven överallt. Svenskarna hade stora framgångar och erövrade sjutton städer – men inte Danzig, den viktigaste staden i regionen. Sigismunds försök att betvinga Gustav Adolf i det utdragna slaget vid Gniew misslyckades. Men sedan vände krigslyckan, alldeles som frågeställaren tycks ana. På hösten 1626 stärktes den polska sidan sedan ansvaret för krigsansträngningarna överlämnats till den duglige hetman Stanisław Koniecpolski. Genom att använda sina små, rörliga förband till att slå till mot svenskarnas försörjnings- och kommunikationslinjer bromsade Koniecpolski den svenska framryckningen. Motoffensiven fortsatte på våren och sommaren 1627. De svenska positionerna försvagades också genom den lilla men effektiva polska flottans operationer på Östersjön. På hösten 1627 besegrade polackerna den svenska flottan i farvattnen vid Danzig. 1628 svängde krigslyckan igen, men eftersom ingendera sidan ville riskera sina soldater i större fältslag utan föredrog att manövrera försiktigt från fältläger (där epidemierna skördade betydligt fler offer än de regelrätta striderna) kunde inte svenskarna tvinga fram ett avgörande. I början av 1629 vann Sverige en stor seger vid Górzno, vilket fick de hårt trängda polackerna att be den tysk-romerske kejsaren om hjälp. Den kejserlige överbefälhavaren Wallenstein sände Johann Georg von Arnim österut med en armé. Gustav II Adolf sökte förgäves hindra honom att förena sig med Koniecpolski, och i juni möttes arméerna i ett fältslag (i Polen känt som slaget vid Trzciana, även känt som slaget vid Stuhm eller slaget vid Honigfeld), i vilket polackerna och de kejserliga hade stora framgångar. Gustav II Adolf kunde med nöd och näppe dra sig tillbaka. Trots motgången var den svenska armén i gott skick, och inom kort förbereddes nya operationer. I detta läge var kriget långt ifrån avslutat, men det hade hållit på länge och krigströttheten bredde ut sig. Många polacker önskade vapenvila. Behovet att skaffa fram fler soldater och mer pengar för att stoppa svenskarna, som kontrollerade omfattande landområden, var betungande. Samtidigt utövade Frankrike press på Sverige för att förmå Gustav II Adolf att dra sig ur den polska konflikten och ingripa i trettioåriga kriget. Efter fransk, engelsk och brandenburgsk medling slöts Stilleståndet i Altmark i september 1629. Svenskarna erhöll största delen av Livland och de preussiska städerna Pillau, Memel, Braunsberg och Elbing samt ett antal mindre områden, vilket gjorde det möjligt att ta upp rikligt med tull. Väl att märka var Stilleståndet i Altmark just ett stillestånd, inte en permanent fred. Det löpte ut efter sex år, då svenskarna tvingades lämna tillbaka de preussiska områdena (men behöll Livland). Kriget i Preussen var en katastrof för i första hand den polska och preussiska civilbefolkningen, men även för Sverige var det en omfattande åderlåtning på mannakraft. Mellan 1625 och 1629 hade omkring 50 000 svenska och finska soldater förts från sina hembygder till krigsskådeplatserna i Livland och Preussen. De flesta – minst 30 000, troligen många fler – avled. (Dick Harrison " Kriget i Preussen var en katastrof" Svenska dagbladet 2016-11-01). RED UT DETTA!!!