PÅGICK; 5 Juli 1655 - april 1660
KRIG MOT; Polen, Brandenburg 1657-1660, Tysk-romerska riket 1657-1660
SVERIGES ALLIERADE; Brandenburg (Januari - september 1657)
Siebenbürg (december 1655 - juni 1657)
ANGRIPARE: Sverige
SVENSK REGENTER; Karl X Gustav och Karl XI (från 13 febrari 1660).
UTLÄNDSKA REGENTER; Johan II Kasmir (Polen), Fredrik Wilhelm (Brandenburg), kejsare Fredrik III (Tysk-romerska riket) och Leopold I (Tysk-romersk kejsare)
SVENSK BEFÄLHAVARE; Karl X Gustav, ståthållaren över Pommern Arvid Wittenberg (f. 1606 Borgå, Finland d. 7/9 1657 i Zamosc i Polen) , de la Gardie och Gustaf Horn.
GARNISONER I POMMERN - STETTIN JANUARI 1656 - Upplands regemente Överste Axel Lewenhaupt, Södermanland överste Johan von Futtinghoff och Österbotten överste Nils Båpths regemente. (1655 volym 1).
GREFFENHAGEN OCH STRALSUND, ANKLAM OCH WOLGOGAST OCH ÖN RÜGEN
FÄLTSLAG/SLAG; Slaget vid Warka 28 mars 1656, Tredagarsslaget vid Warzawa 18-20 juni. Båda städerna ligger i Polen.
FRED; Freden i Olivia april 1660.
RESULTAT; Svensk seger; Polen-Litauen erkände Sveriges innehav av Estland, Livland och Ösel. Polen-Litauens kung Johan II Kasmir avstod från alla anspråk på den svenska kronan.
STAHLAR I KRIGET; MAJOR WILHELM (f. xxxx d.14 oktober 1673 i Wismar). Staden tillhörde det svenska riket sedan 29 februari 1632 då Mecklenburgs hertig fick avträda det till Gustaf II Adolf). KAPTEN HILDEBRAND (f. 1622 d. 1656 i Polen). Vilka regementen och kompanier??? FOTNÖTTER!!!
I kriget deltog även Wilhelm Friedrich Staël von Holstein. (f. xxxx d. xxxx). Han tillhörde den tyska grenen av släkten - Linie au Berenster und Saal. Enligt Fahne dog släkten ut i och med honom. (Fahne s. 232-231.)
Jacob Staël von Holstein Upplands infanteriregemente NOT
BAKGRUND - SVERIGES FÖRBEREDELSER - KRIGSPLANEN
BAKGRUND TILL SVERIGES ANFALL MOT POLEN - Eftersom Polen i mitten av 1600-talet befann sig i ett svaghetstillstånd beslöts att Sverige borde utnyttja tillfället att skaffa sig kontroll över Polens kustområden. Detta skulle ge Sverige möjlighet att förena Baltikum och provinserna i Tyskland. (Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media. s. 95).
POLEN OCH BRANDENBURG I BÖRJAN AV 1650-TALET "De brandenburgska stridskrafterna uppgick i början av år 1655 till endast omkring 1 800 man, förlagda i garnisoner runt om i landet. I hertigdömet Preussen fanns dessutom en lantmilis om 6 000 man till häst och fot. I februari igångsattes emellertid rätt omfattande värvningar både i Brandenburg och i hertigdömet Preussien:1.17 Genom i mars inkomna rapporter kände Carl X Gustaf till att värvningar pågick i Brandenburg och dessutom att ett antal kompanier till fot skulle sändas till hertigdömet Preussen." (Tersmeden, Lars (1980) Carl X Gustafs strategi mot Polen 1655. Kungl. Krigsvetenskapsamademiens handlingar och tidskrift 1980(184): Bihäfte , s. 8).
KUNG CARL X GUSTAFS MÅL "Det krigsmål som Carl X Gustaf till en början närmast tänkt sig torde ha varit ett förvärv av den polska sjökanten, i första hand Kungliga Preussen (Västpreussen) jämte Gdansk (Danzig) samt Samogitien, i andra hand hertigdömena Preussen (Ostpreussen) och Kurland, vilka båda var polska län." (Tersmeden, x (x) Carl X Gustafs strategi mot Polen 1655 s. 7-8). Militärhistorisk tidskrift 1980.
KRIGSPLANEN; NÄR GJORDES DEN???
FÄLTMARSKALK ARVID WITTENBERG skulle marschera från Pommern med en armé bestående av 14.000 man med order att rycka in i Polen. Här ingick Lantgreve Fredrik von Hessen-Homburgs rytteri (Från W Carlbom s. 164). I Pommern hade arbetet med artilleriets färdigsättande drivits vidare, varvid personal, material och hästar enligt order efterhand hade samlats vid Stettin. De fanns personal ifrån bremiska och pommerska fältkompanier som tagits ut över 100 man (bla 40-50 från stiftet Bremen, 23 från Wismar, 20 från Greifswald och 26 från hinterpommern medan resten var nyförvärvade. I Wittenbergs armé om 17.000 man som först samlades ingick det bremiska artilleriregementet, vilket anlände till Stettin i början av juli. Det omfattade då omkring 200 man. NOT!! "Lantgreven Fredrik av Hessen-Homburgs rytteriregemente - regementet sattes upp genom värvning 1655 och 1656 i Tyskland. En av soldaterna som värvades 1655 var Hildebrands bror major Wilhelm." NOT
KARL X GUSTAV skulle tillsammans med 15.000 man skeppas den över från Sverige till Pommern för att rycka in i Polen och förenas med fältmarskalk Arvid Wittenberg. Med honom fanns Gustaf Otto Stenbock. Kungen och hans armé anlände den 15 juli till Pommern. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 86).
LIVLÄNDSKA ARMÉN - Under ledning av Magnus de la Gardie skulle under fältmarskalken Gustaf Adolf Lewenhaupts befäl skulle den livländska amén med 7.200 soldater från svenska Livland angripa det polska Litauen och Kurland. (Carlbom tredagarsslaget vid Warschau s. 6). Kolla fältmarskalk Gustaf Adolf Lewenhaupt!!! För Magnus de la Gardies livländska arme togs ståthållaren på Riga slott Rembert von Funcken, åter i tjänst som överste för artilleristaterna i fästningarna i Livland, Ingermanland, Estland och Ösel. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 78).
FÖRSVARET AV DE SVENSKA PROVINSERNA I NORRA TYSKLAND 1654/1655 -De rekryterades många nya soldater för att bevakade riket och dess provinser under fredstid och det är nu jag först hittat spår av bröderna kapten Hildebrand och löjtnant Wilhelm och Wilhelm Friedrich. Den senare tillhörde den tyska grenen Berensterz und Saal. (Berensterz (nu: Bergstadt) ligger i amt Bornefeld i Westpfalen.) Linjens ursprung är enligt Anton Fahnes forskning okänt.Not! UTÖKA DETTA!!!
"Det ursprungligen från Tyskland värvade artillerifolket i Sverige ersattes under yngre vasatiden efterhand med svensk personal. År 1655 kan man säga, att personalen i Sverige och Finland var inhemskt rekryterad, i Östersjöprovinserna var det svensk befäl med baltiskt inslag och i stor utsträckning baltiskt manskap och i besittningarna tyska befäl och manskap med svenskt inslag. Befälen rekryterades huvudsakligen från medelklass och lågadel, och de intelektuella fordringarna sattes högt. Bundenheten vid vapen var påtaglig, och i de olika befälskategorierna befinner man ofta generation efter generation, ja ofta hela familjer representerade. Härjämte förekom talrika giften mellan de olika släkterna." (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 61).
KRIGET FÖRBEREDS DECEMBER 1654 - Redan i december 1654 hade värvningar om än i mindre omfattning igångsatts som förberedelser för ett krig i öster. Under mars intensifierades värvningsverksamheten för att därefter fortsätta i lugnare takt. Av naturliga skäl ägde värvningarna huvudsakligen rum i Tyskland, där de nyvärvade förbanden efterhand samlades i Bremen-Verden och Pommern men även bl a i Livland, trots den belastning för befolkningen som den ovannämnda truppkoncentreringen dit redan hade medfört och skulle komma att medföra. Den strategiska tyngdpunkten hade alltså fram tom mars 1655 varit förlagd till Livland, varifrån huvudanfallet mot Ryssland sålunda skulle ha ansatts." NOT
"Endast en del av regementena skulle alltså utkommenderas, dessutom inte till Livland utan till Pommern, men i stället skulle de i Pommern, Wismar och Bremen förlagda inhemska svenska förbanden inte hemsändas utan kvarstanna där." NOT
VÅREN 1655
VÄRVNINGAR: I BÖRJAN AV 1655; 17.000 i Stettin (garnison i Pommern) - under Arvid Wittenberg. 15.000 i Stockholm och 17.000 i Livland. (Zakarias Topelius - TJUGONIONDE FÖRELÄSNINGEN.).
I februari 1655 började man inkalla vissa befäl i tjänst och den 8 mars erhöll alla överster vid landsregementena i Sverige och Finland befallning att hålla sig allerta och från och med den 1 maj parate till marsch. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 77).
14 april 1655 - ersattes Arvid Wittenberg som riks- och generalfälttygmästare av Gustaf Otto Stenbock. (Aktuellt och historiskt - meddelanden från försvarsstabens krigshistoriska avdelning 1958 - Hedman, Johan - Artilleriregemente inför Karl X Gustavs polska krig s. 62).
"Upplands fotregemente - Utgick 1655 till Pommern med 6 kompanier (795 man). I Pommern fanns sedan tidigare 425 man i 4 kompanier. Regementschef var överste Axel Leijonhufvud, han efterträddes av greve Nils Brahe. Större delen av regementet gick med kungen in i Polen. En brigad av regementet var med i slaget vid Nowy Dwór den 20 september 1655 och i slaget vid Warzawa den 18-20 september. Regementet tjänstgjorde huvudsakligen i Preussen, följde med kungen till Danmark. Deltog i slaget vid Fredriksodde den 24 oktober 1657, samt i tåget över Bält och stormningen av Köpenhamn 10-11 februari 1659." (Karl X Gustavs krig. s.x).
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Under befäl av Axel Lewenhaupt inskeppades regementet i juli 1656 vid Dalarö och överfördes till Peenemünde, varefter kungen mönstrade hären i Stettin. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente låg därefter i garnison i Marienburg. (Med upplänningarna i fält. Några drag ur Upplands regementes historia, artikel av Carl Söderberg i årsboken Uppland 1944).
SOMMAREN 1655
WILHELM FRIEDRICH STAËL VON HOLSTEIN I FABIAN VON FERSENS FOTREGEMENTE - I juni 1655 begav sig överste Fabian von Fersens fotregemente med 6 kompanier och 718 man till Pommern. De 6 kompanierna var; överste Fabian von Fersen, Jacob Stuart, Jean Baptista de Piron, Carpe, Friedrich von Eichstedt och Wilhelm Friedrich Stahl von Holstein. (Tessin Teil I s. 265). KOLLA ARMÉNS RULLOR!!!!!!!!!! 1655/10 s. 111, 171, 192, 230, 247
Överste Fabian von Fersens fotregemente var uppsatt genom värvning i Bremen. (Carlbom, Levin J. Karl X Gustaf von Wiechel. s.236). Regementet i den svenska arméns förtrupper vid inmarschen i Polen. Regementet deltog i träffningen vid Opoczo den 6 september 1655 och blev därefter satt i garnison i Krakow. De deltog i flera strider och led stora förluster. Regementet kom att stanna kvar i Krakow fram tills stadens kapitulation i augusti 1657. Därefter fick de order att marschera till Pommern och därifrån mot Holstein och Jylland (Fabian von Fersen - Riksarkivet). De kom fram till Pommern i september 6 kompani 404 man. Regementet var med vid stormingen av Fredriksodde 24 oktober (Carlbom, Levin J. s. Karl X Gustaf von Wiechel. s. 236-237). Fabian von Fersen (f. 7/2 1629 i Reval d. 30/7 1677 i Malmö). NOT!!
FABIAN VON FERSENS REGEMENTE - WITTENBERG 31/8 6 KOMPANI, 1654 I BREMEN, 1655 VÄRVNING STAHL BLA (CARLBOM SID 12 FF ).
"OPERATION PREUSSEN"
WITTENBERGS AVMARCH FRÅN STETTIN I POMMERN - DAMM I SVENSKA POMMERN 5 JULI 1655
"FÄLTMARSKALKEN OCH GUVERNÖREN ARVID WITTENBERGS ARME I STETTIN I POMMERN - Wittenberg och hans soldater bröt den 5 JULI 1655 upp från Damm i svenska Pommern. Han mönstrade där sin styrka som uppgick till omkring 18.000 man.(Carlbom från Wiechel till Bält s. 22). Bland Wittenbergs soldater fanns Alexander Weissenstiens dragoner. (Carlbom från Wiechel till Bält s. 197) Enligt Elgenstierna tillhörde Hildebrand redan 1655 Weissensteins dragoner. (Elgenstierna).
GUSTAV V ADOLFS ARMÉ I SVERIGE - JULI 1655
MAJOR WILHELM - Värvades 1655 till lantgreve Fredrik av Hessen-Homburgs rytteriregemente. Regementet bröt upp från Bremen när kriget började.
JUNI 1650 – Redan i Juni, juli och augusti 1650 finns enligt arméns rullor Wilhelm Fredrich Staël von Holstein i överste Wilhelm Forbes regemente i Bremen Verden i överstelöjtnant Bengt Horns kompani i överste. 1650/12 referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 127 sidan 118. JULI 1650 Wilhelm Friedrich i
FÄNRIK WILHELM STAHL MAJ 1650 – BREMEN VERDEN -. Vad gäller den gren jag tillhör är den förste som dyker upp i rullorna Wilhelm Stahl som påbörjade sin militära kariär som fänrik i ÖVERSTE WILHELM FORBES REGEMENTE - i överstelöjtnant Bengt von Horns kompani i Bremen Verden. 1650/12 - referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 101 s. 92
Överste Wilhelm Forbes (f. 2/2 1614 i Aberdeenshire d. 14/6 1654) under första Bremeiska kriget när han försvarade fästningen Burg mot styrkor från staden Bremen). Han var son till Arthur den 9/10 earlen av Forbes och dennes hustru Jean och hade i oktober 1649 fått i order av Carl Gustav Wrangel att gå till Bremen. Överste Forbes hade det året fått en pension på 1.000 riksdaler per år och tog över fortifikationen i Burg (idag en förort til Bremen) i Bremen Verden. Fortifikationen kom att vara strategiskt viktig i det Bremiska kriget 1654 när Forbes ansvarade det tillsammans med 500 soldater. (University of St Andrews Institute of Scottish Historical Resarse databas.)
Överstelöjtnant Bengt Horn - (f. 10/11 1623 d. 7/2 1678 i Riga). Överstelöjtnant vid Blå regementet från 1648. (Wikipedia). Bengt Horn af Åminne var född på Vikhus. Han var 1650 kommendant på fästningarna Otterberg och Vechta. 1648 var han major vid Gustav Otto Stenbocks regemente. Han avancerade samma år till överstelöjtnant där. (Svenskt biografiskt lexikon - Riksarkivet (finns på nätet).
TRYCKTA KÄLLOR;
Bonnesen, Sten (1929-58). Carl X Gustaf. Lund; Gleerup
Bergström, Otto (1882). Bidrag till Kongl. Uplands regementes historia II
Bergström, Otto (1882). Anteckningar för cheferna för Upplands regemente s. 16
Carlbom, Johan Levin (1910). Karl X Gustav: från Weichseln till Bält 1657: tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. Stockholm: Fritze
Carlbom, Johan Levin (1908). Tredagars slaget vid Waschau den 18-20 juli 1656 samt de mindre fältslagen 1655 och 1656.
Carlbom, Johan Levin (1905). Om Carl Gustafs polska kriget och öfvergången till det andra sundskriget.
Carlsen, Fredrik Ferdinand. (1855) Svensk historia under Carl Gustafs regering. KOLLA UPP DETTA!!!!!!!
Grimberg, Carl (1926). Svenska folkets underbara öden. Del III
Holm; Carl Torsten (1927). Svenska krig under 1600-talets senare hälft. Militärlitteraturföreningens förlag.
Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media
Mankell, Julius (1870) Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med avseende på krigen mellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 del I
Mankell, Julius (1859) Berättelser om svensk krigshistoriens märkvärdigaste fältslag.
Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 1 unter Karl X Gustav (1654-1660).
Tessin, Georg (1965). Die deutschen regimenter der krone Schweden. Teil 2 unter Karl X Gustav und Karl XII (1660-1718).
ARTIKEL/KAPITEL
Tersmeden, Lars (1980). Carl X Gustafs strategi i kriget mot Polen 1665. Kungl. Krisvetenskapsakademins handlingar och tidskrift, 1980 (184): Bihäfte s. 3-61.
OTRYCKTA KÄLLOR;
Grandell, Jens (2020) Zachariax Topelius föreläsningar i geografi och historia.
FABIAN VON FERSEN - 1655/10 April s. 60 - kapten Stahls kompani.