ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!
BAKGRUNDSHISTORIA; Eftersom Karl XII och hans huvudarmé var upptagna med att kriga i Polen såg nu Peter den store möjligheten att anfall den svenskarna.
FÄSTNINGEN 1704; Fästningen försvarades av: En svensk garnison under general Henning Rudolf Horn.
Garnisonsregemente 1.400 man under Henning Rudolf Horn
Estländska infanteriregemente 1.000 man under C.A de la Gardie
Jerweiska lantmilisregemente 1.000 man under överste Otto von Reinbinder
Wiekska lantmilisregemente 1.000 man under överste Wilhelm Henrik Hastfer
Harriens lantmilisregemente 1.000 man under överste Bogislaus von der Pahlen
Tavastahus, Viborg och Nyslotts tremänningsregementen 1.019 man under överste Jürgen Johan Lode
Åbo läns fördubblingskavalleriregemente 667 man under överste Carl Pereswetoff-Morath
TOTALT; 7.860 MAN
(Sundberg, Ulf. Swedish defensive fortress warfare in the Great Northern War 1702-1710 s. 173).
Estländskt infanteriregemente av Jerviska kretsen, uppsatt 1701. Ch.: O. Rehbinder 1701 (fången vid Narva 1704). Vid Schlippenbachs armé 1703 — 4. Större delen af regementet tillika med en del av v. der Pahlens regemente infördes i Narva 1704 och gick förlorad med fästningen. Nyuppsatt och sedan i Estland. Fånget i Reval 1710."
"Estländskt infanteriregemente af Wieriska kretsen, uppsatt 1701. Ch.: W. H. Hastfehr 1701. I Estland. Ingick 1704 i föregående regemente."
"Estländskt infanteriregemente af Harriska kretsen, uppsatt 1701-2. Ch.: B. v. der Pahlen 1701. I Reval. En del av regementet medföljde Rehbinders regemente till Narva 1704. Delvis nyuppsatt. I Reval och fånget där 1710."
"Tavastehus, Viborgs och Savolaks tremänningsregemente till fots. Ch.: J. J. Lode 1700. Våren 1700 till Livland i Wellingks häravdelning. Deltog i försvaret av Narva 1704 och gick där förloradt. Återuppsattes icke."
(Nordensvan, Svenska arméns regementen 1700-1718).
Leonard Kagg skrev i sin dagbok; "Den 10 Augusti, som var på en torsdag, tog ryssen in staden Narva med stormande hand, vilket började klockan 7 efter middagen och varade i 3/4, i samma storm blev av våra slagne major Funck, kapten Menschewer, von Drenteln och Gyllenspong av generalmajor Henning Horns regemente som och 2 löjtnanter och en fänrik, 14 underofficer, 13 korpraler, en trumslagare, 358 gemena; fångna blev generalmajor Henning Horn, överste Georg Johan Lode, Otto Ribbinder, Herman von Fersen, Johan Appolloff, Bogislav von Pahlen, överstelöjtnant Adam Johan von Treiden, major Adam Reinhold Nieroth, Bernd Rebbinder, 4 ryttmästare, 21 kaptener, 3 regementskvartermästare, 29 löjtnanter, 6 kornetter, 23 fänrikar, 4 adjutanter, förutan så av artillerie som stabs-personer, tillsammans vad fienden fick här i Narva och Ivangorod var 59 metallcanoner, 98 järnbasare, 4 st. metallmörssare, 31 st. järnmörssare, mettallhaubitser 11 st., af järn 4 st., bombar 3,900, karkasser 865, lichtkuhlor 500 st., beck och stormkranssar 589 st., handgranater 39,654, cartetsker 4,200, styckkulor 106,277, förutan allt annat som gevär och andre sorter."
APRIL
Anno 1704 den 23. April Arrivirten auf Hiesiger Reyde 2 Crohns Krigsschiffe Nebst 11 Crohnsschiffe mit Malz & Has ber belahden . die Reusen Posten gegen Kuddelkil
über an dem Revier, daß also kein schiff weder aus noch einkommen fan.
MAJ
Den 12 maj kom överste Rehhbinder med ungenfär 600 infanterister från Reide här i staden.
Den 21 maj - Nahmen die Reußen das Neu Städtsche Vieh von der weide nach der lieffländischen seite wegk, bestehend in circa 100 stück.
Den 22 maj kapten Stahl som kommer från Reval, med vagn, häst, fångat nära Waiwara.
Den 23 maj ließ der Rus sich wieder auffm Felde sehen.
Den 26 maj abermahl beim busch, woraus er einige stadtspferde nebst menschen gefangen gebracht.
Den 29 maj nachmittag lies er sich wieder auff der Lieffländischen Seite sehen , als auch in unserm Hackelwerd, woselbst bey ferbushoff ein Reusch officir niedergeritten und wurde wie man saget ein Major mehr .... kommen können, auch Zelte auffgeschlagen. · • daß niemand
Den 30 maj erhielten die post durch den Joalschen Busch kommend annoch.
Den 31 maj sten des nachts muste er ausgehend wieder zurück kehren, weil die Reusche posten alles beſeßt.
JUNI
2 Juni Thaten die unsrigen mit circa 1200 Mann Infanterie & 100 Cavallerie einen ausfall nach Herbershoff, kahmen aber umb 3 Stunden wieder zurück ohn mit dem Feinde, der
6 à 700 Mann Cavallerie zuſammen gehabt, in action geweſen.
Den 2 juni - allt stilla.
Den 4 juni still. Auf dem hohen Berg , Jwannogorod gegenüber, haben die Reusen auch ihre pöste.
Den 5 juni brachte ein Reusch tambour brieffe von unsern gefangenen, als Capt. Stahl & Hecker Lang, item Lieuten. Maydel, der nebst noch 1 Lieut. & auditeur von oberster Rehbinders Regiment, welche lettere bei strandung schiffer Peter Faß, von Reval sein Fahrzeug , nebst 70 gemeine Kranke und das schiffsvolck, gefangen genommen worden. Gott sey ihr troft und stercke.
Den 6 juni abends 5 Vhr wurde der tambour , nachdem er nach der antwort gekommen war, mit brieffe an die gefangenen wieder abgelassen.
Den 7 juni - allt stilla.
Den 8 juni - allt stilla.
Den 9 juni abends umb 4 Vhr hörete man nach der liefländischen seite mit stücken schwedische losung geben, und die Reuſen aus ihrem lager darnach zu marchiren , worauf von unserer
Stadt mit doppelte losung geantwort wurde, und war durch tröſtung im lande, daß berührung der Reusen und Vmzien unter deren posten , gar Kein ander absehen , als daz unser Succurs
da wäre, wovor auch in der abendbetstund in der Kirche gebeten wurde, und die unsrigen veranstalteten , ihnen aus der Stadt entgegen zu rücken. Zu dem ende von der Cavallerie circa
100 Pferde ausrückten und Lieuten. Wilbrand sich mit 28 Mann infanterie umb . . . . Goll Steensberg verfügte, denen die Neußen, ausm Busch sehr eilig kommend , solcher gestalt entgegen nahmen, daz die 28 Mann infanterie dabei ihr leben einbüseten, den Lieuten. Wilbrand aber mit gefahr sein leben salvirte. Wie nun dieſe in voller action waren, Kahmen circa 1500 Mann infanterie hinaus , allein da war es schon vorbey und nachdem der Reusen ihr Cavallerie die unsrigen an manschafft, weil ihrer sehr viele worden, übertraff, und ein vollenkommen abſehen ges wann, daz gar kein Succurs vorhanden, sondern ihre finesse, als retirirten sie sich in confusion zurück; wobeh das leben einbüßeten Rittm. Lindencrang , QuartierM. Schüß, und gefangen der Obristl. Marquart, Rittm. Konau, Cornet Pippenstock, Dunder & ..... *), welches leider wir vermuhten. Noch haben ihr le=
ben dabey eingebüſet Albrecht Gerkens, Prätorius Muſicant & der jung Sittegast & unterschiedliche gemeine leute. Nun der Höchste helffe uns gnädig und lasse den spott nicht auf uns kommen! **)
Den 10. Juny abends 10 Vhr kam ein tambour mit brieffe von obgedachte unsere gefangenen an, und fing eine linie nach der liefländ. Seite umb sein lager zu ziehen ( add. der Feind).
TILLFÅNGATAGEN; Kapten Georg Bogislaus Staël von Holstein (f.6/12 1685 d. 6/12 1763 i Malmö) - Han var kapten vid de la Gardies livländska infanteriregemente. Vill du veta mer om Georg Bogislaus så finns en egen sida om honom.
DÖD - Kapten Ulrich Johan I Brummer (f. xxxx d. 20/8 1704 vid slaget vid Narva). Enligt Russwurm var han son till Heinrich Johan. Ulrich Johan I var kapten vid dragonregementet Welling. Ulrich Johan hade gods i Ingermanland. Enligt Karl XII:s soldater - Kaptenslöjtnant vid Ingermanländska dragonregementet 24/9 1700, kapten vid Ingermanländska dragonregementet 27/4 1701. Han dog vid Slaget vid Narva. Lewenhaupt s. 88). Vill du veta mer om släkten Brummer så finns det en sida om släkten.
"Början av blockaden
Under fälttåget 1704 riktades den ryska armén mot Narva och Dorpat. En del av armén under befäl av Anikita Repnin och Pyotr Apraksin var tänkt att ta Narva och Ivangorod, den andra delen under Sheremetevs befäl skulle ta Dorpat-Juryev (Hur den ryska armén befriade "förfädernas stad Yuryev" från svenskarna). Den ryska armén, som var tänkt att ta Narva och Ivangorod, räknade omkring 30 tusen människor. Tsar Peter I var själv med i armén".
"Narva försvarades av generalmajor Rudolf Horn, som också var kommendant 1700. svenska garnisoner varierade, enligt olika källor, från 3,5 till 4,5 tusen personer. Den moderna ryske historikern A.B. Shirokorad anger garnisonens storlek som 3 infanterier, 175 kavalleri och 1 artillerist, totalt 080 personer med 300 kanoner i själva Narva och 4 kanoner i Ivangorod. Därmed var Narva isolerad från havet och kunde inte ta emot förstärkningar och förnödenheter. Och den svenska garnisonen saknade redan innan belägringens början personal och proviant. Den 30 maj gick den ryska armén under general Repnins befäl över till den vänstra stranden av Narva och slog läger 5 verst från Narva. Hon tillträdde senare den position hon innehade år 1700. Fyra dragonregementen belägrade själva fästningen Narva, två regementen omringade Ivangorod. Apraksins kår stannade kvar vid mynningen av Narva. Belägring fungerar nära Narva på grund av brist på artilleri. Till en början var striderna tröga. Menshikov föreslog till och med att Peter skulle lyfta belägringen av Dorpat och koncentrera alla ansträngningar på fästningen Narva. Då skulle det vara möjligt att ta Dorpat, som fienden på grund av brist på styrkor och resurser inte snabbt kunde befästa. Tsaren hörsammade inte detta råd, eftersom han trodde att armén kunde ta båda viktiga svenska fästningarna. Artilleri fördes faktiskt snart till Narva från St. Petersburg, och beskjutningen intensifierades märkbart."
Maskerad" och nederlaget för den svenska razzian - Svenskarna spred rykten om att starka ”sikurser” (förstärkningar) skulle komma till fästningen. Menshikov och hans kavalleri gick på spaning, men fann inte fienden på ett avstånd av 30 mil. Sedan föreslog han ett militärt trick för tsaren: klä de ryska soldaterna i svenska uniformer och visa garnisonen att förstärkning kom till dem. Semenovsky och Ingermanlands infanteri, Gorbov och Astafiev dragonregementen skulle representera Schlippenbachs kår, som förmodligen gick till Narvas garnison till hjälp. Den 8 juni 1704, 4 regementen soldater och officerare klädda i blå uniformer och hattar med vita klädsel, som bars i den svenska armén. Maskeradavdelningen ledd av Peter skildrade en "offensiv", och de ryska trupperna "försvarade" och avfyrade tomma laddningar från kanoner och gevär.
Klockan 2 på eftermiddagen hördes ett signalskott från en kanon riktat till den svenska garnisonen och efter en stund upprepades det. Horn trodde att den efterlängtade hjälpen hade anlänt och bestämde sig för att göra en sorti. Portarna öppnades och 100–150 dragoner och 800–1 soldater med fyra kanoner samt en skara vanligt folk som hoppades tjäna på den ryska konvojen och lägret kom ut från fästningen. Ryska trupper attackerade omedelbart svenskarna, omkring 300 människor dödades och flera dussin tillfångatogs. Det svenska infanteriet, som upptäckte att avantgardet hade fallit i en skickligt utlagd fälla, återvände snabbt till fästningen. Ryssarna förlorade endast ett fåtal dödade och sårade.
Det var en lokal framgång; de misslyckades med att fånga fästningen Narva; svenskarna lyckades stänga portarna. Men Peter lade stor vikt (uppenbarligen moralisk) vid denna fråga. "Tungorna" tillfångatogs, och i det ryska lägret var de glada över att se fiendens förlägenhet. Peter slängde ut slagordet: "Svenskarnas högt uppsatta herrar har fått en mycket rättvis näsa." Svenskarna, som tillfångatogs under razzian, gav värdefull information till det ryska kommandot. Det visade sig att Schlippenbach verkligen förberedde en kampanj för att hjälpa Narva. Enligt rykten samlade han en 12 man stark kår i Reval. Den 14 juni skickade tsar Peter allt sitt kavalleri (6 dragonregementen) och en del av infanteriet för att möta fienden. Totalt, enligt olika källor, cirka 6–8 tusen soldater. Infanteriet var monterat på hästar och vagnar för rörlighet. Den 15 juni tvingade överste Karl Rennes avdelning Schlippenbachs 4 man starka avdelning att överge striden och fly till Revel. För denna framgång fick Renne rang som generalmajor och blev den första ryska kavallerigeneralen. Således gjorde Renne-operationen det möjligt för den ryska armén att inte längre frukta ankomsten av svenska förstärkningar bakifrån och helt koncentrera sig på belägringen. Det gick systematiskt tillväga: belägrarna genomförde metodisk beskjutning av fästningen, svenskarna svarade och försökte göra sorteringar.
Utveckling av belägringen Den 20 juni 1704 anlände fältmarskalk från den kejserliga armén (den tyska nationens heliga romerska rike) Georg Benedict Ogilvy nära Narva. 1703 undertecknade han ett kontrakt för 3 års tjänst i den ryska armén. Den 27 juni utsågs han av tsaren till överbefälhavare för armén. Befälhavaren av skotskt ursprung ansåg att Narva var ointaglig. För att vinna, enligt den europeiska legosoldaten, var det nödvändigt att koncentrera en armé på 70 och först ta Ivangorod. Peter höll inte med Ogilvys rekommendationer. Han trodde att Ivangorod skulle kapitulera omedelbart efter överlämnandet av Narva. Ryskt artilleri var koncentrerat till två fientliga bastioner - Gloria och Gonor. Beskjutningen, som fortsatte dag och natt, bar snart frukt. Tio dagar senare rasade muren i Victoria-bastionen, och då gjordes ett brott till ära.
För att påskynda erövringen av Narva anlände kungen den 2 juli till Peipussjön nära Dorpat och tog kontroll över trupperna. Den 13 juli föll Dorpat. Efter att ha firat sin framgång i hast återvände Peter till Narva på yachten. Snart anlände regementen under befäl av N. Verdun (cirka 10 tusen) från Dorpat. Ryska styrkor nära Narva växte till 43 tusen soldater och 150 kanoner. Sedan den svenska garnisonens ställning blivit hopplös efter förstörelsen av en del av befästningarna, erbjöd Peter genom Dorpat-kommandanten Schutte Horn en hedervärd kapitulation. Men Gorn vägrade att förhandla. Sedan sändes ett brev till den svenske kommendanten med en varning att om han inte accepterade de hedervärda villkoren "och lät det komma före attacken, så skulle han inte vänta någon nåd för sig själv senare och inte förvänta sig ett fördrag." Den 7 augusti vägrade Horn att överlämna fästningen. Dessutom, enligt "History of the Swean War" "tillfogade han några hädiska ord.
Överfall Natten till den 9 augusti samlades belägringstrupperna, uppdelade i tre kårer, i skyttegravarna. I de avancerade avdelningarna fanns "soldater som dömdes till straff för rymningar och andra brott - och de instruerades, för att få benådning, att bära och placera överfallsstegar mot väggarna." Trupperna var uppdelade i tre anfallskolonner: generallöjtnant von Schembeck ledde attacken mot Victoria-bastionen, generalmajor Chambers fortsatte till Honor-bastionen och generalmajor von Werden ledde attacken mot ravelinen mellan bastionerna Gloria och Fama. Överfallet började på eftermiddagen den 9 augusti (20). Det tog bara 45 minuter för soldaterna att bryta sig in i fästningen och bara två timmar att undertrycka alla motståndsfickor. Kommendanten beordrade en kapitulation, men stridsvrålet dränkte signalerna. De rasande soldaterna slutade inte. Förföljelsen och utrotningen av garnisonen och invånarna började. Blodsutgjutelsen stoppades endast av Peter personligen. Garnisonen försökte dra sig tillbaka till Ivangorod, men det mesta, inklusive kommendanten, 3 överstar och 1 soldat och officer tillfångatogs. Resten dödades. Ryska förluster - cirka 600 personer, enligt andra källor - cirka 1 tusen.
Enligt legenden sa Peter till Horn om det stora blodsutgjutelsen: "Är inte allt ditt fel? Har du inget hopp om hjälp, inga medel till frälsning, hur kunde du inte lyfta den vita flaggan? Tsaren tog fram ett svärd fläckat med blod och tillade: "Se, detta blod är inte svenskt, utan ryskt. Jag högg min egen för att stoppa ilskan som du drev mina soldater till med din envishet.” Tsaren beordrade den svenske generalen att fängslas i samma kasematt där på order av Horn befälhavarna för de överlämnade fästningarna, överstarna Gustav Wilhelm Schlippenbach och Polev, hölls.
KÄLLOR;
Hermann Poorten's , Kaufmanns und Rathsverwandten in Narva, Aufzeichnungen über die Belagerung und Einnahme dieser Stadt im J. 1704.
Sundberg, Ulf. Swedish defensive fortress warfare in the Great Northern War 1702-1710 s. 173
Åberg, Alf; Fångarnas elände. Karolinerna i Ryssland 1700-1923, Natur och kultur 1991
VETENSKAPLIG ARTIKEL
Lillipuu, Kaur; ((2022) "Narva 1704: the beginning of Russian siege warfare."
NÄTSIDA
The brutal assault on Narva (Augusti 11, 2024). Alexander Samsonov