MATTIAS JR (16XX - FÖRE 1652)

PETER (16XX-FÖRE 1652) 

HILDEBRAND (1622-1656) 

RICHARD (16XX-1656)

BERNHARD (16XX-1656)

WILHELM (16XX-1673)

JACOB (1628-1 OKTOBER 1679)

JOHAN (1636 - 1703)

 

KUSINERNA

CONRAD (1 december 1612 - 8 december 1682)

JOHAN JR (16XX-16XX) 

 

HUVUDKÄLLA; Eftersom många av Mattias sr och Hans sr söner var soldater i den svenska armén kommer jag nu ha arméns rullor som finns på Riksarkivet i Stockholm som huvudkälla. Vad är arméns rullor? På Riksarkivets hemsida står; 

 

"Rullor 1620–1723 - Detta är en av krigsarkivets viktigaste källserier för tiden före yngre indelningsverkets genomförande på 1680-talet, senare ett bra komplement till samlingen Generalmönsterrullor. Rullorna upptar all slags personal och omfattar ett stort antal regementen, utskrivna och värvade, svenska som utländska. Detta i en tid då de flesta av stormaktstidens krig utspelades. 

Det förekommer luckor av att handlingar förstördes under fälttågen i Ryssland och Polen. Samlingen är kronologiskt ordnad. Inom respektive år är det ordnat enligt följande: a Livgardet. b Infanteriet. c Kavalleriet. d Sveriges utomnordiska provinser. 

Register till Rullor 1620–1723 - Registret innehåller uppgifter med sidhänvisning över regementen och kompanier som har registrerats årligen. Namn på regements- och kompanichefer anges. 

Rullor 1724 – Samling består av rullor över svenska arméförbanden från 1724 till ca 1865. Informationen är nästan densamma som i Generalmönsterrullorna. Generalmönsterrullorna är ofta ofullständiga under krigsår därför är Rullor 1724– ett viktigt komplement och ofta det enda ställe där man kan hitta uppgifter, särskilt under 1808–1809 års krig. 

Vilka uppgifter kan du hitta? Uppgifter man kan hitta i Rullor 1620–1723 och Rullor 1724  är t.ex. grad, nummer, rusthållets namn, ålder, civilstånd, födelseort, längd, tjänstgöringstid, betyg, deltagande i fälttåg, sjukdomar och lyten. Det är stora variationer i materialet om vilka uppgifter man får i en del fall noterades bara namnet."

 

ÖVRIGA KÄLLOR; Jag kommer fylla ut berättelsen med historiska fakta från en rad historieböcker. Bland annat Christian Pantles "Trettioåriga kriget och Dick Harrisons bok "Trettioåriga kriget".

 

MATTIAS JR OCH JOHAN JR  30-ÅRIGA KRIGET - Jag har inte deras födelseår men eftersom de är de första som dyker upp antar jag att de är äldst. Det var ju även på den tiden vanligt att man döpte sina äldsta barn efter sig själva. föräldrar och deras syskon. Utgår man från detta bör Mattias jr vara Mattias sr och Magdalenas äldste son och Johan jr:s son till Johan sr och Elisabeth. Johan jr hade en bror Conrad (1 december 1612 - 8 december 1683) men han gjorde inte en militär karriär utan tjänstgjorde inom handeln och som rådsherre och borgmästare.  

 

Sverige hade efter mer än sex årtiondens strider med Polen, Ryssland och Danmark övertagit praktiskt taget hela de forna Tyska ordensområdet. (Den svenska historien 5 s. 146) Man kunde tycka att det var dags att ta det lite lugnt.

 

MATHIAS JR Det finns flera noteringar om sonen Mattias universitetsstudier. Han studerade mellan den 4 april och 29 september 1627 vid universitetet i Rostock. Vad han studerarade framgår inte av materialet som finns i universitetets databas över inskrivna studenter. Universitetet i Rostock grundades 1419 och är ett av Tysklands äldsta universitet. Vid den här tiden hade universitetet tre fakultet: medicinska,filosofiska och juridiska. Utifrån det bör Mattias jr vara född omkring 1610. Jag tror att han studerade juridik och förväntades välja den politiska banan.  

 

JAKOB - 28 MAJ 1628 föddes Mattias och Elisabets son Jakob. (Elgenstierna s. 505.) Han är Mattias och Elisabeths femte barn och enligt adelsbrevet deras sista barn. Kanske dog Elisabeth i barnsäng? Jacob kom i januari 1664 att gifta sig med Anna Sofia (von Ungern-Sternberg) och tillsammans skapade de linjen Jegeclecht, Hannijöggi. 

 

BELÄGRINGEN AV STRALSUND 1628 - FÖRSTA STEGET IN I TRETTIOÅRIGA KRIGET - Den kejserliga fältherren Albrecht von Wallenstein och hans soldater belägrade staden. Stralsunds invånare bad då Sverige och Danmark om hjälp och Gustav II Adolf skickade 600 norrlandsknektar under befäl av Alexander Leslie för att tillsammans med danska trupper försvara staden. (Den svenska historia del 5 s. 150). Den 21 juli 1628 kom de första svenska soldaterna till Stralsund.NOT Den kejserliga belägringen avbröts den 24 juli 1628. Gustav II Adolf slöt ett förbund med Stralsund som gav honom rätt att använda staden som stödpunkt vid operationer i Tyskland. (Den svenska historia del 5 s. 150)  

 

GARNISONEN I STRALSUND 1 NOVEMBER 1628 - 1 MAJ 1629 - bestod av 8 kompanier under överste Nils Brahe, 6 kompanier under befäl av Jakob Duval och 6 kompanier under Lars Kagg. Totalt låg 1.900 soldater i garnison i Stralsund. (Mankell, Julius (red) (1861) Arkiv till upplysning om svensk krigens och krigsinrättningarnas historia s. 62)  

 

STILLESTÅNDET I ALTMARK - DEN SVENSKA PROVINSEN LIVLAND- Den 16 SEPTEMBER 1629 AVSLUTADES ANDRA POSKA KRIGET. Kriget som hade pågått sedan 9 augusti 1600 slutade med en stor seger till svenskarna. - den polske kungen erkände nu de svenska besittningarna i Livland och avstod ifrån städerna Elbing, Frauenberg, Brunsberg och Memel under en sexårsperiod.  (Larsson, Olle; Svensk historia s. 86) 

 

STAHLARNA VAR NU MEDBORGARE I DEN SVENSKA PROVINSEN LIVLAND - Nu var släkten Stahl medborgare i den svenska provinsen Livland. Med andra ord kommer vi den 16 september 2029 ha bott i Sverige i 400 år. Nu kan man följa släkten Staël von Holsteins historia genom svenska arméns rullor som finns i det Svenska Riksarkivet i Stockholm.     

 

30-ÅRIGA KRIGET - SVERIGE KOMMER IN I KRIGET -  1629/30 

 

MATTIAS JR OKTOBER 1629 OCH JOHAN JR MAJ 1630 - SOLDATER I SVENSKA ARMÉN - GARNISON I STRALSUND 

30-ÅRIGA KRIGET - FÄNRIKARNA MATTIAS JR OCH JOHAN JR  - SOLDATER I SVENSKA ARMÉN I GARNISON I STRALSUND.Den förste Stahlaren jag har hittat i arméns rullor i Riksarkivet är Mattias jr . Han skrevs in som värvad soldat i den svenska armén I OKTOBER 1629. Han tjänstgjorde i Stralsund i Livländska kavalleriet under ryttmästare Hans Heinrich von Tiesenhausen. 

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1629/22 (1629), bildid: A0053104_00006 (höger sida namn 10 från botten)

 

Hildebrand var då 7 år, Conrad 16 år och Jacob 1 år.  Hur gamla Richard, Bernhard och Peter var har jag inte hittat någon uppgift om.

  

FÄNRIK HANS STAHL - Bland soldaterna i Stralsund fanns i maj 1630 Hans Stahl. Han tillhörde överste Fredrik von Rosens värvade infanteriregemente i Fredrik von Rosens kompani. 1630/2 (sid 187 högst upp)

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1630/28 (1630), bildid: A0053135_00219

 

FÄNRIK MATTHIAS STAHL - fanns bland soldaterna 15 JUNI 1630. Fortfarande i kapten Hans Heinrich von Tiesenhausens värvade kavalleriregemente. 1630/37

  

6 JULI träddde Sverige på allvar in i 30-åriga kriget. Nu landsteg   "LEJONET FRÅN MIDNATTSLANDET" Gustav II Adolf i Tyskland med en 13.000 man stark arme. (Pantle, Christian. Trettioåriga kriget. s. 64)  

 

1-29 JULI 1630  är Mattias son Mattias jr inskriven vid universitet i Köningsberg och läser juridik. NOT 

 

TRAKTATEN MED FRANKRIKE JANUARI 1631 - Sverige lovade Frankrike Sverige 400.000 riksdaler årligen i subsidier mot att Sverige höll en armé på 36.000 soldater i Tyskland. (Den svenska historien 5 s. 151)

 

1631 - Fänrik Johan/Hans finns noterad bland soldaterna som i Juli - augusti 1631 är i Ribnitz i Pommern i överste Fredrik von Rosens infanteriregemente. 1631/23. Detta är den sista noteringen i rullorna.   

 

7 SEPTEMBER 1631 - SLAGET VID BREITENFELDT - Slaget var krigets första utkämpades i Breitenfeldt i kurfurstedömet Sachen och slutade med svensk seger. (Eriksson Wolke, Lars (2003). Svenska slagfält. s. 122). Deltog fänrik Johan/Hans? Enligt x nämns han flera gånger i Pernaus rådsprotokoll mellan 1631-1644. Varför slutade han tjänstgjöra som soldat? Vad gjorde han när han kom hem till Pernau?

 

15 OKTOBER 1632 - ACADEMIA GUSTAVIANA - Nu slogs portarna upp för universitetet i Dorpat. Universitetet verkar under Uppsala univetsitets privilegier och har fyra fakultet; filosofi, juridik, teologi och medicin. (Den svenska historien 6 s. 184). 

 

6 NOVEMBER 1632 - SLAGET VID LÜTZEN - GUSTAV II ADOLFS STUPADE. Den blivande tronföljaren dottern Kristina var omyndig så riket styrdes nu av en förmyndarregering ledd av rikskanslern Axel Oxenstierna. (Olle, Larsson. Svenska historia s.112) Axel Oxenstierna väljer att fortsätta kriga. (Den svenska historien 5 s. 144).

 

1634 års regeringsform - Nu bestämdes arméns organisation, taktik, teknik, ledning, utbildning, rekrytering och avlöning.   not! 

HÖGADELN ÖVERTAR MAKTEN - 1634 ÅRS REGERINGSFORM Den svenska historien 7 s. 30-31)

 

SLAGET VID NÖRDERLINGEN 1634 

 

1634 - Mattias tillhörde överste Alexander von Essens infanteriregemente i Preussen. Han kom att tillhöra regementet fram till 1636.  

 

12 december 1634 - DET ÖDESDIGRA BRÖLLOPET - LJUSSTAKEN 

 

Mattias jr stod den 31 januari 1635 inför rätta anklagad för mord. Domen blev att han handlat i nödvärn. .jr nämns även i Burgerbuch III. "Niehausen, F 34. 12. 6, ihm war am 11. 25 auf einer Hochzeit von Matthias Stael, Sohn des gleichnamigen BM., ein Leuchter an den Kopf geworfen worden."    

Översättning; Matthias Stael, son till borgmästaren med samma namn kastade på ett bröllop den 12.6 1634 en ljusstake i huvudet på Niehausen.  

 

Måste ha känts som pengarna i sjön efter att ha betalat en dyr juridikutbildning åt sonen.

 

1635 - STILLESTÅNDET MED POLEN LÖPER UT - ALTERMARKSSTILLESTÅNDET. (Den svenska historien 5 s. 156). 12 SEPTEMBER 1635 - FÖREDRAGET I STUHMSDORF - Ett föredrag mellan Sverige och Polsk-litauiska samväldet slöts. De nya föredraget slöts på 26 år. 

 

1636 - STACKELBERG - JOHAN - SONEN I MATTIAS ÄKTENSKAP NUMMER TVÅ - Johan kom att skapa Pernau-Narva linjen.

 

1638 är Mattias sista notering är som löjtnant i Joachim Niklas Güntenbergs värvade infanteriregemente 3 kompaniet - MIKAEL FLOTOWS KOMPANI.

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1638/23 (1638), bildid: A0053361_00021.   

 

HERR MATTIAS – LANDVOGT – I ett rådsprotokoll från 16 NOVEMBER 1639 omnämns Mattias jr som Herr M. Stahl, Landvogt. (Russwurm, Carl (1873-1877). Nachrichten über das adeliche und freiherrliche Geschlecht Stael von Holstein, ehstländischer Linie : Urkunden und Regesten, Reval, 1873-1877 s. 43)

Mattias hade läst juridik utomlands så det var väl inte konstigt att han avslutade sin militära karriär och började tjänstgöra som landvogt. Enligt tyska Wikipedia är en landvogts uppgifter att sätta skatter och ta in dem, hålla domstolar och bestraffa förseelser. NOT TILL WIKIPEDIA Hur kunde det komma sig att han fick en så betydelsefull post? En man som stått inför domstol anklagad för mord? Visserligen blev han frikänd och hade tjänat den svenska kronan som soldat i flera år men ändå kan man tycka det är konstigt. Var det pappa som ordnade jobbet? Detta är den sista noteringen jag har hittat om Mattias jr. Enligt Carl von Schönfelt dog Mattias 1641. (Schönfelt, Carl von (1770). Matrickel öfver Svea rikes ridderskap och adel. Med kongl. maj:ts allernådigste privilegio utgifven år 1770. / [Carl von Schönfelt]. Stockholm, tryckt i Grefingska tryckeriet.. s. 215). 

 

WESTFALISKA FREDEN 14 OKTOBER 1648 slutade 30-åriga kriget -  Westfaliska freden.  Det gick bra för Sverige vid  fredsförhandlingarna. De fick  de tyska provinserna Pommern, Lübeck, Wismar, biskopsriket Bremen och biskopsriket Verden i norra Tyskland. Dock vägrade staden Bremen att släppa sin självständighet.  

 

MATTIAS SR DOG 25 JULI 1649 - Enligt Pernaus Gildes mötesanteckningar dog Mattias sr 25 juli 1649. Mattias hade sju söner i sitt första äktenskap. Två av dem Mattias jr (sista noteringen 1639) och Peter var döda. De söner från hans första äktenskap som fick dela på arvet var Bernhard, Richard, Hildebrand (27 år), Wilhelm och Jacob (21 år.) I sitt andra äktenskap hade Mattias vad som är känt flera barn men det är bara ett som man vet namnet på. Johan var då hans pappa dog 13 år.

 

MATTIAS TVÅ DÖTTRAR; Det är bara en av hans döttrar som man vet namnet på. Anna var gift med  Heinrich Mühlman (senare adlad). Den andra dottern var gift med Levin Johan Meyer (XXXX-1656/57) 

 

JACOBS STIPENDIUM - I Ludvig Muntes bok Fortifikationens historia får man veta att den 15 NOVEMBER 1649 fick Jacob efter att ha studerat matematik och mekanik ett stipendium på 200 rdr årligen i tre år av livländska staten.

 

ARVET EFTER MATTIAS - 16 MARS 1650 - Det finns många och svåröversatta dokument gällande arvet efter Mattias. Det första är daterat 16 mars 1650. Vad som är förvånande är att monsieur Jacobus företräder alla sina bröder och systrar födda i det första äktenskapet. Varför? Han är ju yngst av barnen i första äktenskapet? Född 1628!!!! Rådet blir förmyndare för "fru styvmor" och barnen i det andra äktenskapet. Herr Johan Stahl och herr Levin Johan Meyer nämns. Herr Johan är Hans/Johans son och därmed kusin till Jacob står som vittnen. (Russwurm s. 45) Levin Johan Meyer är gift med Mattias och Hans syster Anna i hennes andra gifte. Anledningen till att Jacob kallas monsieur Jacobus är att som student är det vanligt att latifiniera sitt namn.

19 MARS 1650 - Även här är det Jacob som för sina syskons talan. Varför används inte det latifierade namnet som i tidigare dokument? Här gäller det mark frågor. (Russwurm s. 45-47)

2 APRIL 1650 - Här gäller det barnen i andra äktenskapet och deras mamma "fru Margareta (Stakelberg). Herr Andreas Barkley och Mattias systers Annas man herr Levin Johan Meyer nämns och brodern Richard Stahl. Troligen gäller det vem som skall bli förmyndare för barnen i det andra äktenskapet. Även herr Peter Hartwich nämns. Dokumentet är undertecknat av Richard, Jacobus, Margareta, kusin Johan Stahl, Levin Johan Meyer och Andreas Bartlay. De två senare som underhandlare. Varför är kusin Johan med? Vad har han med arvet att göra? (Russwurm s. 47-48) 

4 APRIL 1650 - I det här dokumentet dyker Heinrich Mühlman upp för första gången. Att Anna omnämns som hausfrauen bör vara ett bevis på att de båda är gifta innan 4 april 1650. Herr Richard, löjtnant och Herr Jacob, kapten Hildebrand och löjtnant Wilhelm. Vad det hela rör sig om har jag inte kunnat översätta. Russwurm s. 49-50). Richard var alltså inte soldat ännu. Däremot har Hildebrand, Jacob och Wilhelm anslutit sig till armén. Jag har dock inte hittat dem så tidigt i arméns rullor.

4 APRIL 1650 -  Jacobus hat das seinen stiefschwestern und stiefbruder statt der von seinem vater bestimmten Tutores, die sich legaliter ercusiret, werden mächten se urkund 73. (Russwurm s. 50)

1 MAJ 1650 (Urkund 73). I det här dokumentet omtalas herr Heinrich Schweris, herr Johan Stahlen och herr Levin Johan Meyer. Dokumentet gäller förmyndarskap för barnen i andra äktenskapet.  (Russwurm s. 50.51).      

1 MAJ 1650 -  ?? Även här nämns herr Heinrich Mühlman, Anna, Richard och Jacobus och herr Johan Meyer. kusin Johan är en av dem som undertecknade dokumentet. Vad gäller detta??? (Russwurm s. 51)

2 MAJ 1650 -  Detta gäller försäljningen av en krug schon an der Reperbahn am Fellischen wege som säljs för 50 riksdaler till Conrad Stahl. (Russwurm s. 51-52) 

16 MARS  - 2 MAJ - En ganska lång tid för att skifta ett arv kan man tycka. Undrar om alla parter var nöjda? Vad hade Mattias sr skrivit i testamentet? Hade barnen i det första äktenskapet varit rättvisa mot sina syskon och styvmor?  (Russwurm s. 52). Levin Johan Meyer omnämns ibland som svåger och ibland som god man. Även Andreas Barkley omnämns som god man. Peter Hartwich Mattias svåger. Undrar varför herr Meyer ibland omnämns som Levlin Johan och ibland bara Johan? (Russwurm s. 52) Levin Johan Meyer är gift med Anna Mattias och Johans syster i hennes andra gifte. 

 

FÄNRIK WILHELM STAHL MAJ 1650 – BREMEN VERDEN - Sverige hade fått provinserna Bremen-Verden, Pommern och Wismar i norra Tyskland i Westfaliska freden 1648 och de placerade nu stationerade soldater i fästningar i provinserna. En av de värvade soldat i överste Wilhelm Forbes regemente var fänrik Wilhelm Stahl. Wilhelm tillhörde överstelöjtnant Bengt von Horns kompani i Bremen Verden.¹ 1650/12 - referenskod SE/KrA/0022/1650/12 bild 101 s. 92 ²

 

I samma regemente och kompani fanns i juni-augusti fänrik Wilhelm Friedrich Stael von Holstein från den tyska grenen av släkten Staël von Holstein. Träffades de två under sin tid i provinsen Bremen-Verden? 

 

 

 

 

1650 AUGUSTI 1650 - KAPTEN HILDEBRAND STAHLS KOMPANI I ÖVERSTE VON DER WIEDS VÄRVADE REGEMENTE I DEMMIN 1650/9 s. 78 Bild 87.

 

EN ANSÖKAN OM ADELSKAP 1652 - Av sköldebrevet framgår det att det är den yngste sonen Jacob som ansöker om adelskap. Under stormakten hade antalet adliga  ätter ökat från att i början av 1600-talet bara vara 170 till att vid slutet av 1700-talet ha ökat till omkring 800. De flesta nyadlade var officerare. (Barbro Bursell (2018) En ansökan om adelskap år 1719. Arte et marte Meddelanden från Riddarhuset årgång 72 - (Nr 2, 2018).  s. 6-7

 

SKÖLDEBREVET från 1652 - Ansökan om adelskap gjord av Jacob innefattade alla syskonen både i första och andra äktenskapet samt deras kusiner. I sköldebevet får man veta att två av pojkarna Stahl har dött i krig; Mattias och Peter. Jag har inte lyckats hitta Peter i arméns rullor. Enligt sköldebrevet har Jacob nyligen anslutit sig till svenska armén som volontär vid artilleriet. Jag har dock inte kunnat hitta honom i arméns rullor. Endast barn från första giftet namnges i sköldebrevet. Varför nämns inte någon av kusinerna med namn? Jag måste skriva till riksarkivet och få en kopia på Jacobs ansökan!    

 

1653-1654 FÖRSTA BREMISKA KRIGET -  Kriget utspelade sig i Bremen mellan 1653 och 1654. Bakgrunden var att Sverige 1646 vid Westfaliska freden fick hertigdömet Bremen men invånarna i staden Bremen vägrade att underordna sig svenskarna. Den svenska befälhavaren för de svenska trupperna var guvernör Hans Christoff Köningsmarck som hade en styrka på 3.500 man.  I slutet av mars 1654 beordrade drottning Kristina Köningsmarck och hans soldater att besätta Burg i närheten av Bremen. Köningsmarck och hans soldater planerade att byggde en skansk norr om Bremen vid Burg på floden Wesers östra sidan. Därifrån skulle de kunna behärska alla transporter från Nordsjön till staden. Invånarna fick vetskap om planen och skyndade sig snabbt att själva bygga en skans på platsen där svenskarna tänkte bygga sin. I skansen lade de in en stark besättning och ett flertal kanoner. Nu blev Köningsmarck arg och belägrade skansen och utsatte den för kraftig kanoneld under en längre tid. Den 2 april kapitulerade skansen. Köningsmarck lät nu bygga skansar utefter Weser för at kunna kontrollera seglationen. De svenska trupperna i nordvästra Tyskland samlades under våren runt Stadt och beredde sig för att anfalla Bremen. Men i Bremen var mobiliseringen snabbt igång och snart hade försvaret i Bremen bestående av 3.500 soldater. De anföll natten den 14 juli den svenska skansken vid Burg och tog totalt 20 kanoner. Svenskarna beslöt att hämnas och skaffade förstärkning från Sverige. En trupp på 1.500 soldater skeppades över till Tyskland. Från Pommern drogs ytterligare soldater och i mitten av augusti tågade 3.000 svenska infanterister och 500 ryttare mot Burg. Framme vid skansken anföll svenskarna och besättningen tvingades kapitulera den 5 september. Vid samma tid hade huvuddelen av den svenska armén inringat Bremen och var beredda att anfalla staden då borgarna gav upp. (Wikipedia Första Bremiska kriget).   Kriget slutade i november 1654 med överenskommelse i staden Spade. De lovade att vara på Sveriges sida vid kommande konflikter. Däremot löste man inte frågan om staden skulle bli en del av det svenska riket. (Podden kungar och krig 159. Andra Bremiska kriget (1666).

 

6 JUNI 1654 - DROTTNING KRISTINA AVSÄGER SIG DEN SVENSKA KRONAN.   (Den svenska historien 6 s. 203). KARL X GUSTAV TILLTRÄDDE SOM SVENSK KUNG  - Nu kommer oroande rapporter om ryska planer mot de baltiska provinserna och rykten om att den polske kungen fått stöd av Ryssland. På sommaren 1654 befaller den nytillträdde kungen förstärkning av försvaret i de baltiska provinserna. (Den svenska historien 7 s.10)

 

5 JULI 1655 - 23 APRIL 1660 - KARL X GUSTAVS POLSKA KRIG - En här på 7.000 soldater under befäl av Magnus Gabriel de la Gardie skulle anfalla Litauen från Livland och en annan under fältmarskalk Arvid Wittenberg och 14.000 soldater skulle tåga från Pommern. En tredje här på 15.000 man ledd av Karl X Gustav skulle komma från Sverige. (Svenskt militärhistoriskt bibliotek Ulf Sundberg). Med bland soldaterna från Pommern var 33-årige MAJOR HILDEBRAND - MAJOR WILHELM STAHL – KAPTEN JÜRGEN VON STAHLEN. 

 

JULI 1656 - 21 JUNI 1661 - KARL X GUSTAVS RYSKA KRIG. Kriget inleddes med att Ryssland anföll Livland med en armé på 12.000-15.000 soldater. De belägrade staden Dorpat. I Ingermanland och Finland gick ryska styrkor in och inledde belägringar av Kexholmen och Nöteborg samt erövrade staden Nyen. (Sundberg, Ulf. Svenska krig 1521-1814 s. 221-227)

 

Svenskt militärhistoriskt bibliotek - Karl X Gustavs ryska krig 1656-1661

Ulf Sundberg 1998

Kriget  utspelar sig; I Finland, Ingermanland, Estland och Livland. 

Befäl; Finland Gustav Adolf Lewenhaupt, Ingermanland och Kexholmen generalguvernör Gustav Evertsson Horn av Marienborg och i Estland av generalguvernoren Bengt Horn af Åminne. I Livland är Magnus Gabriel de la Gardie generalguvernör och högste befälhavare. Vid sin sida har de la Gardie genralmajor Simon Grundel-Helmfelt.  

Anfallet börjar i Juli. Den 19 augusti blir den ryska hären synlig från kyrktornet i Riga och den 21 augusti  står tsaren och hans soldater framför stadsporten. 

 

RYSKA KRIGET - ÖVERBEFÄLHAVARE FÖR DE LIVLÄNDSKA TRUPPERNA MAGNUS GABRIEL DE LA GARDIES BREV - RYTTMÄSTARE STAHL 8 AUGUSTI 1656 8 AUGUSTI 1656 - I ett brev från Magnus Gabriel de la Gardie (överbefälhavare för de LIVLÄNDSKA TRUPPERNA).742 till Carl Gustaf Lejonhufvud den 8:e augusti skriver överbefälhavare de la Gardie att RYTTMÄSTARE STAHL deltagit i ett återtåg från Kirchholm till Ljungfemhof och varit med i ett utfall mot Riga där den kusinen till den ryske tsarens svärfader infångats. 743 ”Från St. Jungfemhof drog sig Thurn till Kirchholm, hack i häl följd av en rysk armékår på 7,000 man under generalen knes Jakob Zerkazky. Återtåget skedde ej utan sammanstötningar. Vid en träffning mellan 30 svenska ryttare under ryttmästare Stahl och 130 väl beridna ryssar vid Jungfemhof hade bland annat infångats en rysk kaptenlöjtnant, som var kusin till tsarens egen svärfar.” 744 Bey Gerhard Schrödern skriver i sin dagbok ”Ryttmästare Stahl var under anfallet den 7 en modig soldat och var prisvärd i många situationer”.745 

 

APRIL 1657 - FICK KUNGEN VETA ATT DANMARK FÖRKLARAT SVERIGE KRIG (Den svenska historien 7 s. 17). Kungen beslöt nu att med 9.000 soldater marschera mot Jylland. I oktober lyckades kungen tillskansa sig nyckeln till fortet Fredriksodde (dagens Fredericia). Fästningen commanded the norrowest crossing of the lilla Bält till ön Fyn. (War and peace in the Baltic, 1560-1790. s. 81). Den svenske kungen som hade svårt att försörja sin armée i Polen, bröt hastigt upp och skrickade 10.000 soldater mot Danmarks södra gräns. (Populär historia nr2/2022 s. 42) 

 .

JACOB 1658/8 ÖVERSTELÖJTNANT VID UPPLANDS REGEMENTE - REGISTERKORT RIKSARKIVET - KOMMENDANT I KÖGE (ELGENSTIERNA S. 505)

 

1658 - FÄSTNING I KÖGE SKISS I RIKSARKIVET - J. STAHL 

Utländska stads- och fästningsplaner, Köge, SE/KrA/0406/11/012/001 (1658), bildid: K0005424_00001

 

Den 11 februari 1658 befann sig 5.000 svenska ryttare, 2.500 infanteriester och hela arttilleriet på Själland med Köpenhamn inom räckhåll. (Populär historia 2/2022 s. 42) 

 

FREDEN I ROSKILDE 26 FEBRUARI 1658 - Danmark avträdde Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm och Bohuslän och Trondheims län. (Den svenska historien 7 s.18) 

 

ANDRA DANSKA KRIGET - I juli 1658 förklarade Karl Gustav på nytt Danmark krig (Den svenska historien 7 s. 21). Det var inte en så lång fred!!! 

 

7 AUGUSTI 1658 - Steg 5.200 svenska soldater i land i den själländska hamnstaden Korsör. De mötte inget motstånd, utan kunde genast fortsätta mot Köpenhamn. Men det skulle inte bli så lätt att inta den danska huvudstaden. De danska folket var väl förberedda; hus sprängden och stadens befästningsvallar och bastioner förstärktes. Man grävde ner sprängladdningar och la ut järnspikar på vägarna. (Populär historia nr 2/2022 s. 42 ff).

 

ANNA (16XX-1695) och Heinrich von Seulenberg (1605-20 september 1658) - I Köge befann sig även Johan och Jakobs syster Annas man Henrik von Seulenberg. Han dog i Köge 30 oktober 1658 och ligger begravd i St Maria kyrka i Helsingör. 

 

BAROCKSTADEN NARVA - EN LÄNK I SVENSK HISTORIA - HANS LEPP

SVERIGES KULTURATTACHÉ I TALLINN      

 "År 1659 brann Narva och hela staden, med undantag för borgen och tre hus, öderlades. Tack vare det gynnsamma ekonomiska läget påbörjades omedelbart en uppbyggnad av en ny stad vilken under några årtionden växte fram som en av stormaktssveriges viktigaste städer. Ett nytt rätvikligt gatunät lades ut och endast stenhus fick uppföras i staden. De förmögna borgarna och handelsmännen kunde nu i hög grad än tidigare visa upp sitt välstånd genom att låta bygga allt förnämare och påkostade hus än tidigare. Den homogena barockstaden fanns kvar intakt till februari 1944 då sovjetiska bombplan förstörde den.

Rådhuset - till Narvas mest imponerande profanbyggnader hörde, och hör i viss mån alltjämnt, stadens rådhus. beslutet om att uppföra ett nytt rådhus fattades kort efter den förödande branden 1659. Till en början hade man tänkt sig att reperera ett par äldre byggnader men från Stockholm utfärdades en order om att staden borde bygga sig ett nytt och ståtligt rådhus. Som byggmästare inkallades Gerog Teuffel från Lübeck. År 1665 prensenterade han sina ritningar och en modell för ett nytt rådhus. Byggnaden förlades till stadens torg och därmed fick en mycket monumental fond. Trots att Teuffel stammade från Nürnberg och mestadels var verksam  ute i Europa har han med rådhuset skapat en byggnad som vi uppfattar som mycket karolinsk. Husets dimensioner, dess enkelhet med de rytmiserande pilastrarna framstår i sin helhet som en byggnad vi starkt förknippar medd det svenska byggnadsidealet under 1600-talet senare del. Skulpturgruppen som före världskriget prydde portalen var utförd av Nicolas Milich och hade beställts i Stockholm. Självfallet skades ochså rådhuset av bomberna i februari 1944. Emellertid beslöts under 50-talet att byggnaden skulle restaureras och tjäna som pionjärpalats. Trots grova och okänsliga restaureringen är man idag tacksam över att rådhuset finns kvar på sin ursprungliga plats. Det står nu och väntar på att repareras och tas i bruk av stadens borgmästare. Några köpmanshus - den ekonomiska uppgången som staden åtnjöt under 1600-talets senare hälvt kunde självklart ochså avläsar i de många privathusen som byggdes efter branden. Ett enda privathus, von Numens överlevde branden, alla andra tillkom under en relativt begränsad period och uppvisade en viss likhet till sin yttre form. Efter rådhusarkitekten Teuffels ritningar byggdes på 1600-talet borgmästare J.C Schwartz hus. Det Schwartska huset stod förebild för flera senare uppförda hus. Intill det schwartzka huset låg överste Staël von Holsteins hus, tillkommet ochså under 1660-talet. Staël von Holstein var officer och tilllika arkitekt. Estniska forskare vill idag göra gällande att det var han som ritade von Rosens palats i Tallin, vilket byggdes, om till blivande ambassaden för Sverige. Merparten av Narvas privathus försågs under 1600-talets slut med rikt skulpterade portaler. De utsirade portalerna utgjorde ofta den enda dekoren på husen vars fasader var enkla och släta. Den stenhuggare som utförde merparten av portalerna hette Jakob van der Capelle och hans mest uppmärksamade arbete var kyrkogårdsportalen tillkommen 1695. Erik Dahlbergs stadsplan - Mot slutet av 1680-talet företog Erik Dahlberg en inspektionsresa i Estland. Han besökte städerna Tallinn, Pernau och Narva. Till sin förskräckelse kund han konstatera att städerna i Östersjöprovinsen praktiskt taget saknade moderna försvarsanläggningar. Väl hemkommen fick Dahlberg i uppdrag av Karl XI att utföra planen och ritningar för nya befästningar för städerna i Estland. För Narvas vidkommande innebar detta att runt hela staden anlades, likt en stjärna, en rad bastioner. Mot norr lades bastionerna en bit ifrån den gamla stadskärnan och gav därmed utrymmer för en ny och modern stadsdel. Den planerade Dahlberg med raka breda gator och med ett väldigt torg. Som monumentalbyggnad i den nya stadsdelen ritade han dels en centralkyrka som var tänkt för den finska församlingen, dels en ståtlig triumfport kallad kungsporten. Mer byggnadsverksamhet gick högt i den nya staden. Arbetskrafterna togs främst i anspråk för de väldiga boastionsanläggningarna som försågs med ärovördiga namn som Vicotria, Fama, Gloria, Triuphator osv." 

 

När staden började återbyggas förbjöd det nyinrättade byggnadskollegiet förbjöds trähus i staden och alla hus innanför stadsmuren måste byggas av sten. Ganska självklart kan man tycka! I mitten av 1600-talet byggdes borgmästare von Numens hus. Karaktäristiskt för byggnaden var den enkla, släta och odekorerade fasaden och den vackert och rikt skulpterade portalen. Huset byggdes under 1800-talet om till hotell och som sådant stod det kvar till 1944.  

 

KAPTEN JOHAN - tjänstgjorde från 10 FEBRUARI 1659 i NARVA samt vid fästningen i Reval. Hans tjänst var tvådelad: kapten i artilleriet och Ingenjör. (I arméns rullor 59:2)

 

 

 

1659 SVERIGE INFANTERIET ÖVERSTLÖJTNANT JAKOB STAEL KOMPANI - NILS BRAHES REGEMENTE 1659/5

 

I februari 1659 hade Karl X Gustav och hans svenska armée bara Köpenhamns befästningar kvar att forcera. 

 

ANDRA DANSKA KRIGET - STORMINGEN AV KÖPENHAMN 11 FEBRUARI 1659 - Jacob var en av soldaterna som deltog i stormningen. I februari hade den svenska armén bara Köpenhamns befästning kvar att storm. Natten till den 11 februari stormades staden. Stormningen blev misslyckad för trots att svenskarna hade försökt hemlighetshålla sina planer fick stadsborna vetskap om den kommande stormningen. Flera av den danske kungen Fredrik III spioner hade varit i Carlstad och kunde tala om för kungen om den planerade svenska stormningen. Dessutom så tog sig en svensk desertör in i Köpenhamn dagen innan stormningen och informerade stadsborna. Köpenhamnsborna var alltså väl förberedda på vad som komma skulle. Vid midnatt stod de vid alla vid sina portar och inväntade stormningen. (Örnbjerg, J. (2001) Avgörande alag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn. Militärhistoria (8). s. 12-21).  

 

1659 MARS ÖVERSTE ALEXANDER WEISSENSTEINS REGEMENTE I VORPOMMERN 1659/8

 

MALMÖSAMMANSVÄRJNINGEN  - JACOB OCH DEN STOPPADE HALSHUGGNINGEN - 22 DECEMBER 1659 - Skåne som då tillhörde Sverige var missnöjda och i Malmö slöt sig skara sammansvurna ihop under ledning av Bartolumeus Mikkelsen. De tog kontakt med danskarna. Malmös borgmästare Evert Wildtfang och en rad köpmän var invigda i planen. Planen var enkel: beväpnade Malmöbor skulle ta kontroll över Malmö samtidigt som dansk trupper landsteg. Planen föll dock beroende på att vädret var dåligt och förhindrade överskeppningen av de danska soldaterna. Svenskarna fick nu reda på planen. Nu greps kärnan i de sammansvurna: borgmästare Wildtfang och en rad köpmän i staden. De dömdes alla till döden och de beslöts att de skulle halshuggas på torget i Malmö 22 december 1659. Wildtfang blev tack vara Jacob Stahl benådad och kom undan med böter på 3.000 daler. De sänktes till 1.700 daler. Wildtfang blev senare borgmästare i Helsingör.  

 

ÄNKAN ANNA - Johans syster Anna (16XX-1695) fick 10 december 1659 godset Zintenhof i förläning. Herrgården låg i Pernau. Godset Zintenhof som ligger i Livland gick i arv till Anna och Henriks son Johan.  

 

På natten den 13 FEBRUARI 1660 dog KARL X GUSTAF endast 37 år gammal. Hans son Karl var bara 4 år. Riket kom därför att styras av en förmyndarregering ledd av Hedvig Eleonora fram till Karl blivit myndig. (Den svenska historien s. 5) Förmyndarregeringen; Änkedrottningen och de fem högsta riksämbetsmännen. Pfalzgreven Adolf Johan, Magnus Gabriel de la Gardie (rikskansler), Herman Fleming (riksmästare), Per Brahe (riksdrost), Karl Gustav Wrangel (riksamiral). Adeln och rådet blev urförbannade men de ofrälse ståndet gillade förbundarregerings parter. Bönderna tyckte att man skulle hålla sig till Karl X Gustafs testemente. (Grimberg. Svenska folkets historia s.97-98) Kungens död påskyndade fredsarbetet (Den svenska historien 7 s. 23)

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - 2 APRIL 1660 hade Jacob och Johans bror Wilhelm hade ett eget kompani i överste Nils Brahes regemente. 1660/5 (Bild 15)

 

SVERIGE POLEN - FREDEN I OTILIA - den 24 APRIL 1660 slöts freden mellan Sverige och Polen. I avtalet avstod Johan II Kasmir från alla anspråk på den svenska tronen samt avträdde norra Livland, Estland och Ösel till Sverige. Sverige fick tillbaka Pommern och tillförsäckrades besittningsrätten på Livland. 

 

FREDEN I KÖPENHAMN - den 27 MAJ 1660. Svenskarna fick nu lämna tillbaks Bornholm och Trondheims län till Danmark. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 98)

  

SVENSKA INGERMANLAND - var organiserat i fem län län: Narva, Ivangorod,  Jama,   Kaporje och Nöteborg. 29 MAJ 1660 utnämndes Jacob till överste och generalkvartermästare för artilleriet i Estland, Livland, Ingermanland och Ösel. (Elgenstierna s. 505). Enligt Georg Johan Veit Wittrock uppgick hans lön till 1.800 daler. ("Karl XI:s förmyndares finanspolitik: Gustaf Bondes finansförvaltning och brytningen under Bremiska kriget, 1661-1667.") 

 

22 JULI 1660 ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM STAHLS KOMPANI I AXEL POSSES REGEMENTE (HEMMAVARANDE SKVADRON (1660/5 BILD 73). 

 

MAJOR JOHAN VID ARTILLERIET I INGERMANLAND - 6 SEPTEMBER 1660 utnämndes Johan till  major vid artilleriet i Ingermanland - TOMTEN I NARVA SOM DROGS IN. Även här är hans tjänst tvådelad: dels vid artilleriet och som ingenjör. Staden hade brunnit ner året innan (endast tre hus och fortet hade klarat sig). Nu påbörjade det mödosamt arbete med att bygga upp staden. För att bygga upp staden igen bjöds arkitekter in från Tyskland, Holland och Sverige. De tog med sig stilen barock – Narva barock. Major Johan och överste Jacob som hade studerat arkitektur arbetade med att rita såväl fästningar som palats för adliga familjer. Narvas generalguvenör tilldelades 1660 Johan en tomt i Narva. Johan hann dock inte bygga något på den för den drogs snabbt in för att användas för militärt syfte. (Karling, Sten. Narva s. X)

 

TESTAMENTET - FÖRMYNDARREGERINGEN

Förmyndarregeringen skulle ledas av Hedvig Eleonora med två röster samt av rikets fem ögsta ämbetsmän och kungens ynre bror Adolf Johan som riksmarsk (överbefälhavare för armén till land). 

Per Brahe utsågs till riksdrost 

Magnus Gabriel de la Gardie utsågs till rikskansler

Karl Gustaf Wrangel utsågs till riksmarsk (tidigare riksamiral)

Herman Fleming utsågs till riksskattemästare

 

RIKSDAGEN 1660

Förmyndarregeringen;

Ordförande Hedvig Eleonora 

Lars Kagg utsågs till riksmarsk (Han dog snart och ersattes 1664 med Carl Gustaf Wrangel). Som riksmarsk hade han ansvar för armen till land. Vilket kan ses lite konstigt med tanke på att Wrangel tidigare varit riksamiral och sjöhjälte. 

Gustaf Bonde utsågs till riksskattmästare

Per Brahe utsågs till riksdrost

Gustaf Otto Stenbock blev riksamiral (konstigt val med tanke på att han aldrig varit till sjöss.) 

Rådet bestod av sjutton grevar och fyrtiotre friherrer. Bara fyra av rådet 1668 var adelsmän utan titlar; Claes Rålamd, Ebbe Ulfeldt, Mattias Biörnenklou och Tord Bonde. (Lindqvist - Historien om Sverige - Storhet och fall. s. 30-31). 

 

SVERIGE - RYSSLAND - FREDEN I KARDIS - 21 JUNI 1661 slöts freden mellan Sverige och Ryssland.  Nu fick Sverige tillbaka samtliga områden som Ryssland hade erövrat under kriget. Med andra ord Sverige såg nu ut som efter Freden i Stolbova 1617. (Wikipedia Freden i Kardis)

 

FRED MED ALLA FIENDERNA - EN PERIOD AV FRED BÖRJAR!!!!! 

 

FRED - ÄNTLIGEN FRED - NU BÖRJAR LIVET - Nu rådde äntligen fred mellan fienderna Sverige och Polen, Danmark och Ryssland. Nu kunde de båda bröderna fokusera på sin roll som ingenjörer och arkitekter. Jacob var enligt registerkort i Riksarkivet överstelöjtnant vid artilleriet. (1661/1). Nu behövde han bara någonstans att bo och skrev därför ett brev till drottning Hedvig Eleonora. Brevet finns i Riksarkivet.    

 

JACOBS BREV TILL DROTTNING HEDVIG ELEONORA - GODSET KUJEN - 1661 skrev Jacob ett brev till drottningen Hedvig Eleonora och bad att få tillbaka godset Pelbag. Han berättade i brevet att hans "salig farfar" haft en stor pant i godset men hade under kriget med Ryssland mist det. I brev tog Jacob upp alla sina bröder som tillhört och nu tillhör den svenska armén. Han är noga med att påpeka att flera av hans bröder dött i strid. Jacob fick inte tillbaka godet Pelbag. Han blev dock inte lottlös. Istället fick han godset Kujen och den tillhörade herrgården Heydenfeld som låg i Lasdohns församling i kretsen Werden nära Pielbag. Jacob borde vara mycket nöjd med sig själv. Överstelöjtnant  Jacob tjänstgjorde från 20 maj 1661 vid artilleriet på Riga slott i Livland. NOT!!   

 

JOHAN - STADSPLANERING I KEXHOLMEN - Det finns noterat i Riksarkivet att han 1662 arbetade med stadsplaneringen i Kexholmen i Ingermanland. Han hade året innan avancerat till kapten och hade enligt arméns rullor ett eget kompani. 1661/1   

 

MAJOR JOHAN MED EGET KOMPANI I NARVA 1691/1 

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - STETTIN - POMMERN 

 

Överstelöjtnant Wilhelm Stettin i Pommern 24 september 1662 - 1662/8 bild 103

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - brodern Willhelm och hans skvadron var enligt arméns rullor i Rikarkivet stationerade i Stettin i Pommern juni-oktober 1662. Nu när det var fred var det extra viktigt att försvara provinserna man "vunnit" i krigen.   

 

Utländska stads- och fästningsplaner, Nyen, SE/KrA/0406/28/035/010 (1663), bildid: K0012519_00001

 

 

 

1663 - 3 APRIL -JOHAN I:S SON JOHAN II  FICK VISA DOKUMENTET FRÅN 1619 SOM BEVISADE ÄGANDET AV PAIXT. (GENEOLOGISCHES HANDBUCH 1929 s. 564). 1663 tjänstgjorde Johan II i fortifikationen i svenska armén enligt GHB (1929) s. 564 kolla upp detta!!!!!!!!

 

JACOB - GODS PÅ LÖPANDE BAND - Den  13 april 1663 fick Jacob godset Heydenfeld och Kujen i Lasdons församling i kretsen Wenden som förläningar. Den 13 april 1663 förlänades han godset Hintzenberg (Inčukalns mois) i Neuermühlen kretsen. 20 maj 1663 förlänades Jacob godset Neuhof i närheten av Riga. not!!! 

Jakob tog även gods i pant - 1670 tog han godset Ram i Neu-Pelbag församling i kretsen Jerwen i pant. FLYTTA DETTA!!!!

Nu borde Jacob ha varit nöjd. Nu fattades bara en fru och barn så skulle lyckan vara fullständig.  

 

1664 - SLUT PÅ UNGKARLSLIVET FÖR BRÖDERNA STAEL VON HOLSTEIN 

 

 

            

                                                                                                                  

JACOB OCH ANNA SOFIA VON UNGERN STERNBERG - I JANUARI 1664 gifte sig Jacob med Anna Sofia. Hon var dotter till ståthållaren på Riga slott Volmar von Ungern-Sternberg och Sofia (född Uexkull av Padenorm). Volmar ägde herrgårdarna Purkel, Volsang och Udbum. (Elgenstierna s. X) 

 

 

 

Fabian Ernst, (1672 1730). Generaladjutant och lantråd. Generaladjutanten Fabian Ernst Stael von Holstein*'' löste ut sina syskon ur de estländska och livländska egendomarna. För ett av de förnämsta godsen, Hannijäggi i Estland, fick var broder, och således äfven Jakob Axel, 2,000 rdr sp. eller 800 dukater i guld, således 8,000 kronor, myntvärdets falt oberäknadt.  

Källa: Historisk tidskrift årgång 11 1891  FLYTTA!!!!!!!!!!!!

 

 

JACOB 1664/2 REGISTERKORT PÅ RIKSARKIVET - ÖVERSTELÖJTNANT I ARTILLERIET                                                   

  

Fotografiet av målningen på Christina Möller är från "Pontus Möllers publiceringar". Målningen ska ha hittats i ett spannmålsmagasin vid fideikommisegendomen Landsjö.(Bonniers månads-häfte, volym 5, 1911.)  

 

JOHAN OCH CHRISTINA MÖLLER NARVA 1664 28-ÅRIGE MAJOR OCH INGENJÖR JOHAN OCH FRÖKEN CHRISTINA MÖLLER GIFTE SIG 1664 – Major och ingenjör Johan gifte sig 1664 med Christina Möller (1640 i Narva -1683). Christina var dotter till Arendt Möller som tjänstgjorde som underståthållare på fästningen Narva sedan 1653 och Barbro (född Stiernfelt nr 171.)  Arndt Möller ägde herrgården Liliehagen som låg i Gregorii socken i Koporie län i Ingermanland. Det var via äktenskapet med Christina som Johan blev ägare till herrgården Liljehagen. Med andra ord gjorde även Johan ett kap.

 

Johan och Christina fick 9 barn; Mattias Gustaf (1666-1720), Jakob Johan (1667-1701), Barbara Gustaviana (14/10 1668-1739), Karl Wilhelm (1670-1670), Anna Benonia (1671-1675 i Narva), Christina Eufrosyne (1675-1744 i Halmstad), Johan Gustaf (1681- 1702) och Carl Wilhelm (1683-1708.) Med tanke på att Christina dog 1683 är det troligt att hon dog i barnsäng. Av Johan och Christinas söner var det bara Mattias Gustaf som gifte sig och fick barn. 

 

                                                                         Wasahof vid Narvafloden

Vaasovi mõis ehk Riigimõis (Wasshof) 

 

Under sin tid i Ingermanland arbetade Johan som i inspektor över fortifikationsarbetet. Bland annat vid borgen Nyenschanz som låg där Sankt Petersburg ligger idag.               

 

ANDRA BREMISKA KRIGET 1665 - 1666 var en konflikt mellan Sverige och den fria handelstaden som hade blossat upp på nytt. I Westfaliska freden fick svenskarna biskopsdömet Bremen med inte själva staden Bremen som ville och fick behålla sin självständighet. Sverige hade en gång tidigare 16XX (första Bremiska kriget" försökt få staden Bremen men varit tvugna att ge sig. Nu var det dax att göra ett nytt försök. Sverige styrdes vid den här tiden av en förmyndarregering som ger uppdraget till Carl Gustav Wrangel. Han och hans soldater lämnade 9 januari svenska Pommern och tågade mot Bremen. De kom fram till Bremen 27 januari 1666. De har brist på pengar och fältmarskalken är svårt sjuk.  försvarsstyrka 1.500 man. Wrangels stryka är ringa. förhandla med men misslydkas Bremens styrande . 9 juli får Wrangel en kunglig order som han struntar i. slutet av 1666 rekade 30 augusti bestlutar Wrangel ..Man gör ett flertal utfall mot svenskarna. Det blir som tur var inte några stora svenska förluster. 15-16 september händer något som får Wrangel att reagerar. I slutet av september brakar förhandlingarna ihop och det börjar på nytt kriga.  Nu får Wtrangel veta att Bremen är på väg att få stod av Nederländerna. 27 oktober är avtalet mellan Wrangel och Bremens styrande i princip klart.Wrangel inte i position att ställa krav wr tyvning att göra eftergifter.

 

15 NOVEMBER 1666 - Habenhausen - De två huvudsakliga villkoren är att Bremen ska fortsätta lyda under den tysk-romerske kejsaren. Uppgörelsen innebär prestigemässigt en enorm förlust förr den svenska sidan. Kriget kostade Sverige över 2 miljoner daler. Under kriget utkämpades inga större slag och därmed var det inte många som dog under det andra Bremiska kriget.

 

Den svenske befälhavaren var generalguvernören i Pommern Carl Gustaf Wrangel. Wrangel anlände med en militär styrka från Pommern till Bremen och påbörjade en blockering av staden. Kriget slutade 15 november 1666 - Traktaten i Habenhausen.

Styrkan som man beräknade på hösten kunna ha i Tyskland uppgick till omkring 10.000 man inklusive de som skulle värvas och de som redan låg i garnison i Tyskland - generalmajor Kurt Kristofer Köningsmarks regemente.(Sveriges krig med staden Bremen s. 44).

 

Jacob överste vid artilleriet 1665/2 f. 71 - registerkort på riksarkivet

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILLHELM 1665 -tjänstgjorde från februari- december 1665 i Pommern. 65/7.  

 

KLAGOMÅL MOT ATT ANSTÄLLA SLÄKTINGAR - 4 OKTOBER 1665 skrev Oxenstierna i ett brev till kungen och klagade över att överste Stahl (Jacob) anställde släktingar till tjänster inom fortifikationen. Kungen svarade den 21 JUNI 1666 att Jacob skulle få stå till svars för det. Emellertid rann det hela ut i sanden.¹  

 

JOHANS FÖRSTA BARN - MATTIAS GUSTAF föddes i Narva 28 APRIL 1666. Han kommer senare vara den som fick familjen att bli bofasta i Sverige.  

Den 9 januari 1667 utsågs Christinas pappa Arend Möller till landshövding i Narva och över dess län. 

 

JACOB OCH URBAN HIERNA - Under sommaren 1667 reser Jacob runt i Tyskland med Urban Hierne och besöker spa. Jacob lider av allvarliga ryggproblem och det är troligen därför han är intresserad av att bada i spa. 

 

JOHANS TOMT I NARVA 16 SEPTEMBER 1667 - Johan utmärkte sig ochså som en duktig ingenjör och sändes från Ingermanland till Narva redan 1660 som artillerimajor och ingenjör. Från Narva utvecklade Staël en livlig verksamhet som befästning av de ingermanländska fästningarna under de följande åren och gjorde viktiga insatser till detta område, särskilt i Nyen. Johan kom att bo i Narva i mer än 40 år.  Direkt efter han kommit till Narva fick Johan en tom genom förmedling av gerneralguvernören. Eftersom denna användes för befästningändamål 1667, fick han ytterligare en tomt. (Karling; Sten. Narva s. 275-277).

 

JOHANS PALATS EFTER 1667 

Tomten låg i den södra änden av Koidu Tänav, på östra sidan av gatan mitt emot det nybyggda herrgården av borgmästare Schwartz. Det har nummer 32 på kartan från 1684. Läget var fantastiskt - i utkanten av staden nära den högt befästa strandmuren. Utsikten över de två fästningarna och älvdalen var magnifik. Tomten har en känsla av land trots att den ligger i staden. Det var därför naturligt att han också ritade ett hus för att likna en herrgård. (Karling, Sten.(1936). Narva  s. 277). 

 

KOIDO 3 - JOHANS HUS I NARVA - låg på Koido tänav. 3 i gamla Narva. Jag har fått flera bilder av Sergey Sharkov.

 

Koido 3 - Johans house in Narva - was on Koido tänav. 3 in old Narva. I have got these pictures from Sergey Sharkov.

 

 

 

 

 

 

 

 

Johans hus .  Fotografiet finns i Sten Karlings bok om Narva.   

Johans mansion. The photo is taken from Sten Karling book about Narva. 

 

 

Lamporna utanför Johan Staël von Holsteins hus i Narva     

 

JOHANS PALATS - Staël måste ha börjat bygga strax efter att han fått den nya tomten. Eftersom varje godsägare var tvungen att uppföra ett stenhus på sin plats, och i denna fråga var man särskilt sträng mot adelsmän och officerare. Byggnaden är idag utvändigt i det närmaste oförändrad, och insidan ger fortfarande en bra bild av den ursprungliga planläggningen. Byggnaden som är i sten i klassicistisk stil har två våningar med fem fönster på bredsidan och tre på smalsidan, Den osmyckade fasaden stängs endast upptill av en gesims och en liten dekorativ gavel ovanför ingången, som pryds av en medaljong med ett monogram. På baksidan av huset finns ett vidsrum med kranlucka på lämplig plats.  Taket pryds av en vindflöjel med ett S. Arkitekturens strama enkelhet livas nu upp av huvudportalen, som ochså framstår som stram i sitt sparsamt dekorerade bossverk, men ändå är elegant tack vare de omskorgsfullt uthuggna axlarna, maskerna i valvet, rosetterna och de av en talkottad fris. Dispositionen av Staël-huset är av särskilt intresse för oss, eftersom vi här för första gången har möjlighet att i detalj bekanta oss med förhållandena för ett patricierhem i Narva. Vi kan komplettera undersökningen av måtten med en beskrivning av huset från 1716. Först kan man gå in i en vestibul som sträckte sig som en korridor tvärs över huset (väggen som delar det idag är av nyare datum.) Till höger kom man in i en kammare med svart kakelugn, bakom låg en större kammare, som skulle värmas upp av en vit kakelugn och en öppen spis. Mot gården låg ett rum lika stort som båda kamrarna tillsammans (den tunna skiljeväggen här byggdes också senare). Här fanns en svart kakelugn. En dörr ledde till förkammaren. Till vänster om korridoren på gårdssidan fanns en kammare och bredvid en annan kammare; den främre hade en svart kakelugn. Köket vette mot gatan. En smal murad trappa, stängd av en dörr, och en bred stentrappa, också stängd av en dörr, ledde från hallen - huvudentrén till övervåningen (trappan har nu ersatts av en identisk träkonstruktion, men av monumental proportioner och är ganska väl upplyst.) (Karling, Sten. Narva. s. 279-280). 

 

RÅDHUSET 1668 - Laurentz von Numens bad om hans sakkunniga hjälp 1668 när han byggde rådhuset och han var med och reglerade marken och inspekterade byggnaderna. Som dåtidens svenska fortifikationsofficerare deltog johan i arbetet med rådhuset. (Karling, Sten Narva. s. 245)  

 

JANUARI 1668 ARTILLERIET I NARVA MAJOR JOHAN STAEL VON HOLSTEIN

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1668/2 (1667-1668), bildid: A0053823_00045

INGENJÖR JOHAN STAËL VON HOLSTEIN - ARTILLERIET I NARVA JANUARI 1668

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1668/2 (1667-1668), bildid: A0053823_00046

28 JUNI 1668 får Jacob och hans fru en son som döps till OTTO VILHELM. Han kom att starta den friherrliga grenen i Sverige. 

 

JUNI 1668 - ARTILLERIET I FÄSTNINGEN VID RIGA - JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1668/2 (1667-1668), bildid: A0053823_00048 

 

 

1669/7 1669/16 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

1670/2 JACOB ÖVERSTELÖJTNANT VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

Jakob köpte 15 juni 1671 Hannijöggi (Anija) och Jegelecht i St Johannis församling i kretsen Pernau. 

 

1671 arbetade Johan med planer över staden Narva samt Neumünde. 

 

1672/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

ALLIANSEN MED FRANKRIKE 4 APRIL 1672 

ALLIANSEN MED FRANKRIKE 4 APRIL 1672 - Sverige utfäste sig att mot subsidier att hjälpa Frankrige ifall de "hamnade i krig". De skulle få 400.000 écu under fredstid och ifall det blev krig höjdes det till 600.00 écu. Sverige fick även lova att sätta upp en armé på 16.000 man i Tyskland. (Lindqvist, Herman. Stolthet och fall s. 74). 1672 fördes det från Göteborg till Bremen över 8 kompanier fotfolk från olika regementen. Allt som allt uppgick det till 1.200 man med 144 officerare och 8 stabsanställda. 1672 fördes det även från Halmstad över 4 kompanier av överste Dellwigs värvade regementen över till Bremen. (Sveriges krigsmakt i Tyskland och trupptransporten till Pommern s. 82)   

 

1672 föddes Jacob och Anna-Sofias son Fabian Ernst i Reval. Han kom att stanna kvar i Estland och tillsammans med sin fru Gertrud Margaretha (född Fock) starta Hannijöggi Line.. 

 

KARL XI  

KARL XI - 18 DECEMBER 1672 TILLTRÄDDE SOM KUNG. (Lindqvist stolthet och fall s. 107)

KUNGAFÖRSÄKRAN - Liksom Karl XI löd kungaförsäkrang att kungen lovade att inhämta råd och ständernas vetenskap och samtycke. (Lindqvist s. 109) 

SÄNGKAMMARRÅDET - Kungen samlade sina närmaste vänner. Detta blev ett steg mot totalt envälde. (Lindqvist s. 112-113)

 

ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM - PROVINSEN WISMAR 1673 - Johans och Jacobs bror Vilhelm tjänstgjorde under kriget som överstelöjtnant i Upplands regemente. Han följde 1673 med regementet över till Wismar i den svenska provinsen Pommern. (Elgenstierna VII s. 504)

 

MARS 1673 - 1673/2 JOHAN Finns foto på namnteckningen!!! (1673/2 bild 70)

 

Jacob lantråd i Livland 1673  och ståthållare på Reval 18 februari 1673 (Elgenstierna s. 505)

 

Jacob generalmajor 3 augusti 1673 (Elgenstierna s. 505)

 

Den 15 september 1673 utnämndes Johan till överstelöjtnant vid artilleriet i Finland. Samma år tjänstgjorde Jacob som ståthållare i Reval. Jacob gjorde även administrativ karriär och vikarierade 1673 för Bengt Claesson Horn som svensk guvenör i Livland.  

 

1673/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

 

 

  Hannijöggi (Annia) - i kretsen Harrien, församlingen St. Johannis. Herrgården var i släkten Staël von Holsteins ägo 1671-1843.

 

14 OKTOBER 1673 - ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM STAEL VON HOLSTEIN DOG SOM KOMMENDANT I WISMAR  i POMMERN(Elgenstierna VII s. 505)

 

28 FEBRUARI 1674 - JACOB GENERALKVARTERMÄSTARE I REVAL (Elgenstierna s. 505)

 

1674 ritade Jakob ett hus åt överstelöjtnant Engelbrecht Richter i Riga. (Karling, Sten. Narva s. 278).

 

JACOB STAHL OCH AXEL VON FERSEN - Jacob designade Axel von Fersens hus i Tallinn 1674. (The low countries at the crossroads; Netherlandish architecture as an export product in early modern Europe (1480-1680)  

 

JULI 1674 KAPTEN JOHAN I BREMEN-VERDEN (1674/11 bild 198)

 

Som man kan se om man jämnför namnteckningarna så är kapten Johan i Bremen-Verden en annan Johan än överstelöjtnant Johan i Narva.  Jag tror att den här kapten Johan är Johan/Hans släkting.

 

JACOB UTNÄMNS TILL GENERALMAJOR AV INFANTERIET 3 AUGUSTI 1674 – Det började nu bli dags att göra rätt för de franska subsidierna. Som chef för uppdraget utsågs fältmarskalk Carl Gustaf Wrangel (SVENSKA POMMERN). Fältmarskalk Wrangel ville ha Jacob vid sin sida i Tyskland som chef för artilleriet i fält och utnämnde honom den 3 augusti 1674 till generalmajor vid artilleriet men även att kommendera vid infanteriet. (Munthe, Ludvig W:son (1902) Kung. Fortifikationens historia 3. Stockholm, Norstedts. s. 1). 

 

17 SEPTEMBER 1674  - ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN - tjänstgör vid ATILLERIET I ESTLAND OCH INGERMANLAND. Han var bland annat inspektör över fortifikationsarbetet där. 

 

Kungen beföll Otto Wilhelm Königsmarck att snarast möjligt lämna den franska krigstjänsten och såsom fältmarskalklöjtnant inställa sig hos riksfältherren (Riksreg. 19 och 21 september 1674). (Wilmarson, Nils. Sveriges krig i Tyskland 1675-1679)

 

 

FÖRSTA STEGET SOM UTLÖSTE SKÅNSKA KRIGET - FÖRSTA
SEKTIONEN; OPERATION I NORRA TYSKLAND – INVASION AV CARL
GUSTAV WRANGEL OCH SVENSKA ARMÉN 1674/1675 

 

DE TIDIGARE INGÅNGNA FÖRBUNDET MED FRANKRIKE  FÅR STOR BETYDELSE - SVERIGE GÅR IN I BRANDENBURG 1674

1674 - FRANSK-HOLLÄNDSKA KRIGET EFTER PÅTRYCKNINGAR FRÅN FRANKRIKE GICK DE SVENSKA TRUPPERNA SOM VAR STATIONERADE I POMMERN IN I BRANDENBURG. När Sverige 1672 ingick förbundet med Frankrike var det i förhoppning om fortsatt fred. Det kom tyvärr inte hända. Tvärtom ledde det till att Sverige drogs in i ett krig på grund av de pengar Sverige fått av Frankrike. Sverige fick årligen 400.000 riksdaler i subsidier av Frankrike och förband sig att hålla 16.000 soldater redo att ingripa i Tyskland om någon där råkade ge sig in i krig med Frankrike. (Slaget vid Lund 1676. 16).

Det gick inte så bra för de franska soldaterna så på hösten 1674 tog Frankrike på nytt  kontakt med Sverige. Sverige de fick ytterligare 100.000 riksdalern och löfte om ytterligare 150.000 så snart den svenska armén gick över gränsen till Brandenburg.  (Grimberg IV s.150-151). 

 

Den 30 SEPTEMBER 1674 utfärdades befallning till Carl Gustaf Wrangel ¹) att sex veckor efter det han kommit över till Pommern bryta med Brandenburg och agera efter « raison de guerre» ; inom denna tid hoppades konungen hafva erhållit betryggande underrättelser från England och Hannover. Samma dag afseglade riksfältherren ombord på 60-kanonskeppet Wrangel, men råkade under färden ut för motvind, så att han först den 11 oktober nådde pommerska vallen 2 ( Wilmarson, Nils. Sveriges krig i Tyskland 1675-1679 s. 83)

 

HÖSTEN 1674 RED CARL GUSTAF WRANGEL MED 13.000 SOLDATER FRÅN POMMERN IN I BRANDENBURG Carl Gustaf Wrangel utsågs till överbefälhavare. 

 

OKTOBER 1674 Jacob Stael (bild 47)

 

"Det var Sveriges ultimatum till Brandenburg. Brytningen syntes avgjord. Med anledning af riksfältherrens hemställan befallde konungen generalmajorerna Wolmar Wrangel och Jakob Stael von Holstein, hvilka för tillfället uppehöll sig i Östersjöprovinserna, att ofördröjligen avgå till armén i Pommern (Riksreg. 21 oktober 1674)." (Nils Wilmarson). 

 

Först den 11 sept . landsattes regementet vid Brunds hausen, en half mil från Stade. (Schwartzenhoffs dagbok

 

1674/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

Invasionen i Brandenburg. Den 2 januari 1675 (n . st . ) ankom den svenske riksfält herren till Pasewalk. Den tillämnade paraden hindrades emellertid genom ogynnsam väderlek, hvarför ordre utfärdades, att regementena omedeldart skulle intaga de dem anvisade kvarteren. De bremiska regementena synas redan några dagar tidigare hafva inlogerats mellan Angermünde och Oder.

Den 3 januari var Wrangel i Prenzlau, och hela armén stod nu i Uckermark med undantag af några regementen, som förut stått i trakten af Stettin, och som nu under generalmajor Wulffens befäl förlades i och omkring Pyritz i Hinterpommern ¹ ) .

Den här, Wrangel förde, var sammansatt på följande sätt :

Kavalleri: Upplands regemente, Konungens Lifregemente, överste Wittenberg,

2. Riksfältherrens garde, värfvadt, öfverstelöjtnant Jörgen Mellin,

3. Östgöta regemente, öfverste Adam Wachtmeister,

4. Skånska regementet, öfverste Binow,

5. Åbo läns ryttare, öfverste Liewen,

6. Smålands ryttare, öfverste Buchwald,

7. Jämtlands ryttare, generalmajor Planting, ¹ )

 

K. G. Wrangel till K. M:t 24 dec. 1674/3 jan. 1675. 110 ――――― ste Bülow,

8. Hertigens af Holstein regemente, värfvadt, öfver

9. Generalmajor Geiso's skvadron, värfvad,

10. Öfverste Kunstorffs skvadron, värfvad, Dragoner: 2. 1. Öfverste Wangelins regemente, delvis värfvadt, Furst- biskopens af Lübeck- Eutin skvadron, värfvad, Infanteri: 7. 8. 2. 1. Kungl. gardet, värfvadt regemente, öfverste Grothusen, Riksfältherrens regem . , värfvadt, öfverste Schwerin, 3. Östgöta regemente, öfverste Ulfsparre, 4. Smålands regemente, öfverste G. A. Horn, 5. Dalregementet, öfverste Kruse, 6. Västmanlands regemente, öfverste van der Noot, Hertigens af Sachsen-Gotha regemente, värfvadt, Fältmarskalk Helmfelts regemente, värfvadt, 9. Generalmajor Dellwigs regemente, värfvadt, 10. Generalmajor Wulffens regemente, värfvadt.  s. 109 tyska krig

 

GENERALMAJOR JACOB OCH SOMMARFÄLTTÅGET TILL BRANDENBURG - Den 23 januari 1675 reste Jacob från Riga och den 1 mars nådde han Stargast.944 Han fick där uppdraget att jämte sitt chefskap över artilleriet även övervaka fortifikationens arbete. 16 MAJ 1675 intog svenska trupper ledda av Wrangel det BRANDENBURGSKA SLOTTET LOCKENITZ. (Mankell, Julius (red.) (1877). Handlingar rörande sommarfälttåget i Brandenburg 1675 och striden vid Fehrbellin. Stockholm: Norstedt s. 31) 

 

GEN.MAJOR STAHLS DIARIUM - Jacob skrev följande; "Den 25 januari 1675 reste jag från Riga genom Litauen och Polen, över Warschau och Posen, eftersom jag inte kunde resa genom Preussen. Den x anlände jag till Stargardt och den 23 reste jag därifrån till Hans höggrev, Excell;s riksfältherren i Stettin."  

 

Den 10 maj 1675 höll riksfältherren vid Damm mönstring med armén. I hans infanteri fanns hertigen av Gotha regemente och Delwigs regemente.  Den 11 maj marscherade armén genom Stettin. 144 Den 14 följde generalmajor Staël med nödigt artilleri. s. 147. Det fördes av generalmajor Jacob Staël von Holstein. s. 148. Nils, Wimarson. Svenska krig i Tyskland 1675-1679 volym 1. finns att ladda ner.

 

1675/2 JACOB GENERALMAJOR VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

 

"BRANDENBURG KRIGET" - SLAGET VID FEHRBELLIN I TYSKLAND – 18 JUNI 1675 GENERALMAJOR JACOB OCH KAPTEN JOHAN (HANS JOHANS SON GIFT STACKELBERG) 

SLAGET VID FEHRBELLIN I TYSKLAND – 18 JUNI 1675. Var ett slag mellan Sverige och kurfurstedömet Brandenburg. (Fehrbellin ligger 50 kilometer nordväst om Berlin). Generalmajor Jacob och kapten Johan deltog i slaget. Kapten Johan tillhörde enligt rullorna de soldater som tidigare ingick i hertigen Albert af Sachen-Gothas regemente men nu ingick i Henrik Delwigs regemente. 1676/16 (dessa båda regementen hade tidigare slagits samman). I slaget deltog enligt befälhavare Jakob Staël avgivna berättelse kavalleriregementena; Wittenberg, Bünau, Holstein, och Östgöta regemente till häst, vilka bildade högra flygeln, samt Åbo läns, Smålands, en bataljon Giese och en skvadron Jämtlänningar vilka stod på den vänstra. Infanteriet bestod av konungens tyska garde under Grothausen, Riksfältherrens (Karl Gustaf Wrangels) livregemente under Claus Ulrich von Schwerin, överste Adolf von Horns af Åminne, fältmarkalken Helmfeldts, samt generalmajorerna Delwigs och Jakob Johan von Wulffens regemente. Infanteriregementet Sachsen Gotha var kommenderat vid artilleriet. Överbefälhavare var fältmarskalk Wrangels halvbror, generallöjtnant Wolmar Wrangel af Lindeberg.¹

 

”Tidigt på morgonen den 18 juni fick svenskarna under sin reträtt känning med kurfurstens avantagarde under prinsen Hessen-Homburg. Då Brandenburgarna första anfall tillbakavisades, fortsatte svenskarna under GENERALMAJOR STAËL och Delwig marschen mot Fehrbellin, dit Woltar Wrangel själv begivit sig för att övervaka den där upprivna brons..”²

När Wolmar Wrangels arméavdelning närmade sig Fehrbellin fick de höra att bron över Rhin var förstörd. Spaningsrapporterna inkom samtidigt att brandenburgarna var dem i hälarna. Wrangel lämnade befälet till överstelöjtnant Henrik von Delwig och red själv i förväg för att kontrollerna möjligheterna att ta sig över vattendraget. Snart anlände även artillerichef Jacob Staël von Holstein med 300 man och broläggningsutrustning. De byggde en pontonbro, men sex kilometer bakom dem kom redan det första anfallet mot den svenska marsch kolonen. Klockan var närmare tolv mitt på dagen den 18 juni 1675. Det regnade och var dålig sikt.³ Kriget slutade med Brandenburgs seger. Förlusten ledde enligt Lindqvist till att Danmark, Nederländerna och kejsaren omedelbart förklarade Sverige krig. (Lindqvist s. 127) 

 

SKÅNSKA KRIGET - FÖRLOPPET  

1675 

SKÅNSKA KRIGET 1675 -1679  -  I september 1675 förklarade Danmark Sverige krig.  - I september och oktober 1675 intogs de svenska provinserna i norra Tyskland av danskar och brandenburgare. Danskarna intog Wismar och Bremen-Verden och Brandenburgarna intog Stettin. En av dem som var i Tyskland var överstelöjtnant Vilhelm Staël von Holstein som vid den här tiden var i Wismar.

 

ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM - Johans och Jacobs bror Vilhelm tjänstgjorde under Skånska kriget som överstelöjtnant i Upplands regemente. Han hade 1673 följt med regementet över till den svenska  provinsen Wismar. 

                       

STAËL VON HOLSTEIN nr 834. Den 22 september 1675 introduceras släkten vid det svenska riddarhuset  under namnet Staël von Holstein.  

 

BELÄGRINGEN AV WISMAR (i Pommern). 15 oktober till 14 december. ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM dog 14 oktober 1675 vid Wismar.(Elgenstierna XXXX s. 504-505). Nu återstod endast två av  Matthias söner - Jacob och Johan.  

 

JACOB KALLAR I SITT TESTAMENTE DATERAT 1675  SIN BROR JOHAN  ÖVERSTELÖJTNANT . (Nachricht s. 101)

 

JOHAN STAEL - 1676/3 NAMNTECKNING  

1676 /16 BILD 252

 

DEN SVENSKA FLOTTAN BESEGRADES "BONDBPOJKAR DOPPADE I SALTVATTEN" -  Den 1 JUNI 1676 besegrades svenska flottan i slaget vid Öland. Örlogsfartygen Kronan, Äpplet och Svärdet gick under. (Slaget vid Lund 1676 s. 40-50). Om ni vill veta mer om Kronan kan jag rekommendera ett besök på Kalmar museum. Skeppen som skulle undsätta de svenska trupperna i Tyskland låg nu på havets botten. 

 

LANDSTIGNINGEN VID RÅÅ - Den 29 JUNI 1676.  Nu började det danska tåget genom Sverige. Först föll Helsingborg och den 4 augusti föll Landskrona. Stärkt av framgångarna beslöt sig den danske kungen att dels förtsätta segertåget i Skåne med målet att erövra hela Skåne men han fattade även beslutet att skicka soldater mot Halland. Att försöka göra två saker samtidigt skulle visa sig vara ett felaktigt beslut. 

Den 15 augusti föll Kristianstad. Snart hade danskarna tagit hela Skåne utom Malmö. Svenska huvudarmén la svansen mellan benen och stack till Ljungby som blev deras högkvarter. De kom dock tillbaka till Halland.  

 

SLAGET VID HALMSTAD - 17 AUGUSTI 1676 - Här vände sig den svenska krigslyckan och de segrade slaget. Det här slaget vände kriget och den svenska armén rykte på nytt in i Skåne. 

 

SLAGET VID LUND - 4 DECEMBER 1676 - Sverige vann detta mycket blodiga slaget.  

 

1677/1 JACOB ÖVERSTE I ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

DET GICK DÅLIGT FÖR DE SVENSKA TRUPPERNA I TYSKLAND - 3 AUGUSTI 1677 FÖRLORADE VI BREMEN VERDEN. I SEPTEMBER FÖLL DEMMIN OCH I OKTOBER FÖLL ANKLAM S. 103 I KOLLA KÄLLA

 

"Äntligen, i september 1677, blef också generalmajor Stael genom ett öppet kungligt bref (Riksreg. 13 sept. 1677) förklarad fri från all skuld till olyckorna i Tyskland 1675." (Wilmarson, Nils. Sveriges krig i Tyskland 1675-1679 s. 273)

 

JACOB - DIREKTÖR FÖR FORTIFIKATIONSARBETET I ESTLAND, LIVLAND OCH INGERMANLAND 28 FEBRUARI 1678. (ELGENSTIERNA S. 505)   

 

 

1677/10  bild 273 - Trupper i Pommern

 

UNDER SKÅNSKA KRIGET TJÄNSTGJORDE KAPTEN JOHAN I POMMERN 1676 - 1678 1677-  Kapten Johan Stael von Holsteins värfvade kompani. I Pommern. Johans namnteckning är tagen från Armens rullor på Riksarkivet och gäller förslag på kompaniet i Greiswald i Svenska Pommern från januari till december 1678.  1678 Kapten Johan Staël von Holsteins värvade kompani i Pommern. Undrar vem det här är? Hans namnteckning skiljer ju sig från Johan (1636-1703) som är i Narva vid den här tiden!!!!

 

3 FEBERUARI 1678 - RIKSDAGSMÖTE I HALMSTAD - Riksdagen utlyste den 20 januari ett möte som tog plats den 3 februari 1678 i Halmstad. En av de som var med på mötet var Jacob Staël von Holstein. Mötet var hans första. (Register till svenska riddarskapets och adelns riksdagsprotokoll del 1 - personregistret.)

 

28 FEBRUARI 1678 - JACOB UTSES TILL DIREKTÖR FÖR FORTIFIKATIONSARBETET I ESTLAND, LIVLAND OCH INGERMANLAND. (Elgenstierna s. 505)

 

                                                             

 

25 APRIL 1678 KAPTEN JOHAN STAEL VON HOLSTEIN - POMMERN

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1678/16 (1678), bildid: A0053977_00219

 Kapten Johan tillhörde von Heidebreschens infanteriregemente. 

 

15 NOVEMBER 1678 - NU HAR SVERIGE MIST ALLA SINA TYSKA PROVINSER  - Utan understöd från Sverige gick de tyska provinserna efter hand helt förlorade. I Pommern inriktade  sig Otto Wilhelm Köningsmark som hade efterträtt Wrangel som befälhavare, på försvaret av huvudfästningarna Stettin, Stralsund och Greifswald. Först efter ett kombinerat danskt-Brandenburgsk angrepp 1678 föll de båds sistnämnda föstningarna i fiendens händer. (Den svenska historien 7 s. 111).  

 

1679/1 F. 75 - JACOB GENERALMAJOR - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

29 JUNI 1679 FREDEN I SAINT GERMAIN - Här slöts freden mellan Sverige och Brandenburg. (Lindqvist, Herman s. 182)

 

23 AUGUSTI 1679 FREDEN I FONTAINEBLEAU - Här slöts freden mellan Sverige och Danmark. (Lindqvist, Herman s. 182)

 

26 SEPTEMBER 1679 -  FREDEN I LUND mellan Danmark och Sverige 1679 bekräftade freden i Fontainebleau. Freden innebar slutet på Skånska kriget (1675-1679). Sverige fick nu tillbaka alla sina tyska besittningar. 

 

TJUGOFEMÅRIG FREDSPERIOD - Efter freden följde en drygt tjugofemårig fredsperiod innan de rivaliserande staterna skulle drabba samman igen. Men som man säger man får aldrig glädja sig länge. Nu händer det som inte får hända. Ett släktgräl som slutar i tragedi.

 

2 OKTOBER 1679 - DUELLEN MELLAN JACOB OCH GUSTAF VON MENGDEN 

2 OKTOBER 1679 - DUELLEN MELLAN JACOB OCH GUSTAF VON MENGDEN - Den 2 oktober 1679 mördades Jacob i en duell med Gustaf von Mengden. Gustaf och sonen Otto von Mengden dömdes för mordet.  

 

1680 ÅRS RIKSDAG - RIKSRÅDET BLIR KUNGLIGA RÅD - ALL MAKT ÅT KUNGEN - KUNGLIGA KARL XI:s REDUKTION - Nu samlades all makt både den lagstiftande och verkställande samlades hos kungen.

"Hans Maj:t ochså allesnast inform Gud responsabel för sine actioner"

"Ederes kungl. Maj:s till den regeringsform förbunden är allena till Sveriges laga och stadgar."

Detta måste ha gjort riksråden förbannade. De mest aktiva och tänkbart farliga motståndare på det som planerades på riksdagen, Claes Rålamb och Henrik Falkenberg. (Lindqvist, Herman s. 201)

Kungen valde till lantmarskalk Claes Fleming, Magnus Gabriel de la Gardie utnämndes till Riksdrost. (Lindqvist, Herman s.200-201)

 

REDUKTIONEN  PÅGICK ÄNDA FRAM TILL 1703 - KRONAN DROG TILLBAKA GODS - Reduktionen innebar att kronan drog tillbaka alla donationer i de svenska provinserna. Detta kom att få stora konsekvenser för många. I slutet av 1600-talet hade frälset bara kvar en tredjedel av jorden jämnfört med två trejdedelar som de hade ett halv sekel tidigare. (Larsson, Olle. Svensk historia. s. 117).  

 

1680 födde Jacobs änkan Anna-Sofia sonen Jakob Axel. (Elgenstierna VII s. 505) Jag kommer återkomma till henne och paret barn längre ner. Nu var Johan ensam kvar av Matthias söner. Måste känts konstigt. 

 

JOHAN avgick som befästningsinspektör 1680, men förblev i tjänst som artilleriofficer fram till sin död i april 1703. (Elgenstierna VII. s. X)

 

Johan och Christina  (Möller) fick ytterligare två barn:  

Johan Gustaf - född 1681. Han påbörjade sin militära karriär som page hos kungen. 11 november 1700 avancerade han till fänrik vid Närke och Nerikes infanteriregemente. Senare samma år avancerade han till löjtnant. Johan Gustaf dog ogift den 17 augusti 1702.

 

ENLIGT GHBR (1929) ÄR HANS/JOHANS SONSON JOHAN III LÖJTNANT 1682 S. 564

 

KARL XII FÖDDES 17 JUNI 1682 

 

EFTER RIKSDAGEN 1682 - DET KAROLINSKA ENVÄLDE I SVERIGE (Larsson, Olle. Svensk historia s. 118)

 

Carl Vilhelm född 1683, Han påbörjade sin militära karriär  4 september  1700 som fänrik vid upplands tremänningsregemente. Därefter tjänstgjorde han som fänrik vid Livgardet från 1703. Han avancerade 1706 till löjtnant. Carl Vilhelm dog ogift i slaget vid Holowczyn 4 april 1708.

 

Johans fru Christina dog 1683 troligen i barnsäng. 

 

10 FEBRUARI 1683 - FULLMAKT LÖJTNANT JACOB JOHAN NYLAND TAVASTAHUS REGEMENTE.

 

8 DECEMBER 1683 - Borgmästare Conrad Staël von Holstein 1 december 1612- 8 december 1683. Han hade varit gift två gånger och lämnade vad man känner till tre söner efter sig som alla blev soldater i svenska armén. Conrads epitafie finns i st Nicolai kyrkan i Pernau. 

 

ÄKTENSKAP NR 2 1684 -  1695 HELENA VON DER PAHLEN  - Efter Christinas död 1683 gifte Johan (48 år) 1684 sig med Helena von der Pahlen. Hon var dotter till  den svenske överste löjtnanten Johan von der Pahlen till Astrau (Taurup) i Dickelns socken. Johan von der Pahlen föddes den 27 juni 1602 i Arensburg på Ösel. Han antogs 1619 vid överste Schmellings regemente i Polen. 1621 gick han i svensk tjänst. Han tog avsked 1639. Johan gifte sig 7 maj 1639 med Elisabeth Christina Catharina von Rosen. (dotter till Bogislaus von Rosen). Johan von der Pahlen dog den 31 augusti 1694 och ligger begraven i Reval. Helena hade sex bröder, Två av dem Johan Andreas och Bogislaus efterlämnade inga söner och den yngste Karl Detlof avled ung, Hennes båda bröder Otto Magnus och Fredrik Adolf avkomlingar valde när Estland blev ryskt att bli svenska medborgare.

 

Helena och Johan fick tre barn: 

Georg Bogislaus Stael von Holstein (i Narva 1685-1763) . (Friherreliga ätten 204 - Svenska adelns ättartaflor) 

Otto Fredrik (1686- 1771) till Danerum i Ryssby socken i Kalmar län. Otto Fredrik inledde sin militära karriär som volontär vid garnisonen i Riga: fänrik vid Närkes- och Värmlands tremännings infanteriregemente 27 september 1705. Otto Fredrik avancerade samma till löjtnant. Han kommenderades till Riga för att ta hand om rekryter i september samma år. Otto Fredrik kom till Sverige i juli 1710 efter Rigas uppgivande. Tjänstgjorde som kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein. Otto Fredrik bodde på gården Danerum. Han dog ogift den 23 augusti 1771 på Araslöf i Fårlövs socken i Skåne.  

Robert.(1687-?)

 

1684 - HELA ÅRET ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN I GARNISON I NARVA

 

1 SEPTEMBER 1684  - ARTILLERIET GARNISON I NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN 1684/14

 

1 OKTOBER 1684 - ARTILLERIET NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN 1684/14

 

1 NOVEMBER 1684 - ATILLERIET NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN (1684/14)

 

1 DECEMBER 1684 - ARTILLERIET NARVA JOHAN STAEL VON HOLSTEIN

 

1684 - 29 DECEMBER - FULLMAKT - LÖJTNANT JACOB JOHAN SKARABORGS REGEMENTE - SKÅNINGE KOMPANI.

 

1684 REGEMENTSSTABEN NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEN (1684/14 s. 9)

 

 

 

1685 - GEORG BOGISLAUS FÖDDES I NARVA

 

1686 - ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN I NARVA 

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1686/12 (1686), bildid: A0054131_00008 

 

JOHAN II DOG A. 1687  På herrrgården Paixt. PAIXT-LINJEN NOT!!

 

1689/3 (bild 5) ÅBO OCH BJÖRNEBORGS LÄNS KAVALLERIREGEMENTE - UTREDNINGSRULLA PÅ DRAGONRYTTARE KAPTEN MATTIAS GUSTAF STAHLS KOMPANI.

 

 

1689/11 bild 180 ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN I NARVA.

 

DEN LIVLÄNDSK LANTDAGEN KNÄCKS - "Det bestämes att den officiella korrespondensen skulle föras på svenska. (Den svenska historien 7 s. 203).Undrar hur det gick för mina släktingar? Hur var deras svenskakunskaper?   

 

 

JOHAN OCH JACOBS SYSTER ANNA - dog  i Narva 1695. (Elgenstierna VII. s. 150)

 

JOHAN  10 FEBRUARI 1696 NARVA 

10 FEBRUARI 1696 tillhörde överstelöjtnant JOHAN regementsstaben i Narva. (59/5). (bild 76) 

 

PASS - 1696-07-20 - JOHAN STAËL VON HOLSTEIN I Stockholms stadsarkiv finns inscannat pass och där hittade jag ett som ansökts om av Johan Staël von Holstein daterat 20 juni 1696. Vad som gör det extra intressant är att det är undertecknat. 

  

JOHANS ÄKTENSKAP NR 3 - 1698 - 1703 ANNA SOFIA VON FOCK  

ANNA SOFIA VON FOCK - Efter att ha blivit änkling för andra gången 1695 gifte han sig 1698 62 år gammal med sin svägerskas kusins 40-åriga Anna Sofia von Fock. (f. 29/4 1665 i Narva. d.  21/2 1755 i Narva) Anna Sofias var dotter till överste och kommendanten på den svenska fästningen Nöteborg i Ingermanland  Mårten von Fock och hans andra fru Anna Dorothea (född von Bock.)  Johan och  Sofia fick två barn;  

Otto Reinhold (1699 i Narva -1731) Han dog i en duell i holsteinsk tjänst. Har hittat hans namn i en journal över andra fälttåget till Norge där det stod att han anklagas för att ha varit inblandad i myteri och blev förhörd av krigsrätt. Måste forska vidare i det. Otto Reinhold dog ogift 1731.

Anna Dorotea (1700  -1755).Anna Dorothea gifte sig den 11.05.1716 i Marbäcks socken med Karl Ewert von Fock,nr 1846 kunglig svensk major som dog 1752. Carl Evert, (son till Hans Fock), Carl Evert föddes 1692 i Ingermanland. Volontär vid Mellins estländska regemente 1703-05-01. Rustmästare 1703-12-23. Furir 1705-07-01. Förare 1706-07-09. Sergeant 1708-12-30. Fältväbel 1709-02-30. Fänrik vid enrolleringsmanskapet i Stockholm 1710-05-23. Sekundfänrik vid Södermanlands regemente 1711-12-29. Premiärfänrik vid Södermanlands regemente 1712-10-18. Han var med i slaget vid  Gadebusch 9 december 1712. Carl Evert avancerade  till Sekundlöjtnant 1712-12-19. Carl Evert deltog vid belägringen av Tönningen 1713-1714. Han blev vid Tönningen fången hos danskarn men kunde rymma efter några månader. Därefter fortsatte hans militära karriär enligt följande: Premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteri regemente 1715-06-10. Kapten vid Åbo läns infanteriregemente 1717-02-25. Efter kriget flyttade Anna Dorothea och Carl Evert till Finland. Anna Dorothea och Carl Evert fick en son 25 december 1732 i Vahantaka i Latila (Finland) som döptes till Fredrik Bogislaus. Sonen Gideon Edvard Carl var inskriven på smålands nation på universitetet i Åbo 1737 .

 

Evert Fock upphöjdes till Major 1740-07-10. Överstelöjtnant vid enrolleringsmanskapet i Västerbotten 1742-12-15 och vid Åbo läns infanteriregemente 1749-12-29. RSO 1751-12-04. Han dog 1752-04-27 och begravdes 1752-04-30 i Åbo domkyrka.  

 

 

1697 - KARL XI AVLED - HANS MILITÄRA ORGANISATIONSARBETE VAR I DET NÄRMASTE AVSLUTAT - (Den svenska historien 7 s. 181) 

 

1699 - UNIVERSITETET I DORPAT FLYTTADE TILL PERNAU NOT!!

                                                       

 

1700 STORA NORDISKA KRIGET - GREAT NORTHERN WAR - MUST HAVE IT´S OWN PAGE                                  

  

 Källor: 

 

 

Mattias Stackelberg var en kunglig svensk överstelöjtnant. Han var lantråd på Arendsborg.

Ärvherre till Piddul, Tomel och Ropada. Casper var hans bror.  

• Väike-Soldina vald (Gemeinde Klein-Soldina) – vallas said 42 peret perenime
• Suur-Soldina vald (Gemeinde Gross-Soldina) – vallas said 24 peret perenime
• Riigi vald (Gemeinde Wasshof) – vallas said 35 peret perenime

 

 Stora nordiska kriget  

Berkholz, C.A: Beiträge zur Geschichte der Kirchen und Prediger Riga's, Volym 1 sid 95-96 

  Palmse mois (film) (movie) 

 

Anna (Gift med Henrik Muhlman, adlad von Seulberg född 1605. Stadsingenjör i Riga 1632. och fortifikationsingenjör därst.24 januari 1645. Tillika tygmästare och ingenjör i Riga och Livland 6 september Med bibehållande av tygmästarbefattningen i Livland tillika tygmästare och ingenjör i Ingermanland 2 augusti 1649. Erhöll vederlagsdonation på gods s. å.28/11. Adlad 10 januari 1651 (sonsons sonen för ätten introd. 1720 under nr 1587). Erhöll i donation Tuusmäki i Rantasalmi socken och Hirviniemi i Birkkala socken i Finland 20 mars 1651. Överstelöjtnant vid artilleriet i Finland, Estland och Ingermanland 22 juni 1657. Kommenderades till armén på Själland 1658, där han död s. å. 30/10 i Kjöge på Själland och begraven i S:ta Maria kyrka i Helsingör, där hans vapen uppsattes. Han var en särdeles kunnig och nitisk artilleri och fortifikationsofficer [Mf]. Gift med Anna Stahl, död 169(5), som 1667 beviljades försäkran på hans innestående lön. Hon fick jämte sonen Johan av konung Carl X Gustaf i förläning godset Zintenhof i Torgels socken 10 december 1659. 

 

Riddarhuset - historiska arv - vapensköld

 

 

Johan was born in 1636 in Livonia then belonged to Sweden. In Sweden reigned since 1632

Queen Christina. Sweden was since June 26, 1630 involved in the Thirty Years War. 

JOHN JACOB AND STUDIES - According to the "Album Academicum der University of Dorpat

(Tartun) 1632 - 1710 ". have both Johan Jacob studied there at some time during that period.

 

END OF THIRTY YEAR OLD WAR 10 October 1648. Major Mattias Jr. and Lieutenant Peter

Staël von Holstein, died in 1641 in Germany.

 

SCHLOSS STEINHAUSEN- Jacob was in Germany on a scholaship and studied around 1650.

He visited Schloss Steinhausen and made a drawing of it. At that time Schloss Steinhausen

was owned by Robert Werner Staël von Holstein. Near Schloss Steinhausen is an old chapel

where members of the family Staël von Holstein is buried. The first to be buried here is

Hardenberg Staël von Holstein - Robert the to nobels grandson. The family creast is on the

tombstone.

 

SOLDIERS IN SWEDISH ARMY 1651 - Johan began his military career in the Swedish army

1651. His brother James had joined the army a few years earlier. Sweden was at that time

not at war. As soldiers in the army the brothers got use of Jacobs trip to Germany. Jakob applied

to be for him self and his brother and cusins to be neuturalized swedish nobelmen. To be eligible

naturalized Swedish nobleman you had to give an account of your familys history for tree

generations. perhaps it was to get this he went to Germany?

  

SWEDISH NOBELMEN -On 14th October 1652 Johan and his brothers Jacob, Peter (Petter, 

Hildebrand and Mattias along with their cousins ​​Bernhard, Richard and William was naturlized

swedish nobelmen by queen Kristina.    In Matrikel öfwer Swea kingdom knightship and nobel

from 1754 the they are presented 1754 as follows:

Bernhard - Lieutenant horse (kept his last name and creast?)

Richard - Lieutenant at horse

Mathias - Major foot (this can be Mattias Jr. I told you about at the side of Matias. He died in

battle in Germany in 1641)

Wilhelm - Lieutenant

Peter - Lieutenant  - he died in a battle in Germany in 1641

Jakob

Johan

 

BARON BORIS STAËL VON HOLSTEIN - I'm not the first person in the family that has been

interested in the family´s history. I have found a documents from 1834 in the Estonian National

Archives written by a man called Boris Staël von Holstein. It containing the family tree as well as

short résumé of the familys history. Boris has in his research concluded that Mattias was the

father of Wilhelm, Jacob, Peter and Johan and that Richard, Mattias and Hildebrand were the

sons of Hans/ Johan. I have read the nobility letter that is archived at Riddarhuset in Stockholm

and in that it is written that al of Mattias and Hans/Johans sons where knighted. But Boris has

got one thing wrong Mattias jr is the son of Mattias.

 

 

GEORG WRANGEL AND NIKOLAI VON ESSEN - In the Estonian archive SAAGA I have found 

Baron Georg Wrangels and Nikolai von Essen genealogy of the family Staël von Holstein. It is

dated June 1926. They have worked hard and in contrast to Boris they give references to where

they have found the information.According to them:  Mattiasis the father of Johan, Jakob, Peter,

Hildebrand and Mattias jr and Johan/ Hans is the father of Bernhard, Richard and Wilhelm.  

What I've seen from my research this is true. 

 

Johan's cousin Conrad was elected October 14, 1652 to the mayor of Pärnu. In the coming years

after the by naturalization Jakob was given a lot of property by the Swedish state. Jacob bought

15 June 1671 Hannijöggi (Anija) and Jegelecht in St. Johannis church in circuit Pernau.

 

1654 - Queen Kristina abdicates and moves to Rome.  On June 6, 1654 Charles X ascended the

Swedish throne. His reign between the years 1654 and in 1660 was marred by war.

 

KARL X POLISH WAR 1655-1660 - Johan's cousin Hildebrand was the major's foot in

Colonel  Alexander Weise Stein's Dragoon Regiment and fought in Charles X's Polish war. The

war started with Sweden attacked Poland with the aim of increasing its power Poland with a

view to increasing his power over the Baltic Sea. 18-20 July 1656 fought tredagsslaget

vid Warzawa. Sweden won the battle. Hildebrand died during that battle.

 

KARL X's Russian War 1656 -1661 - Johan cousins ​​Bernhard captain and Richard Royal

Swedish lieutenants on horseback  died unmarried on 7th of September 1656 in Riga in a

outcomes when the city was besieged during King Karl X Gustav Russian war. Richard was five

years a General Major in von Essen's regiment and 10 years in colonel Per Andersson regiment.

the war ended withthe  Peace of Kardis June 21, 1661.  After these two wars only the brothers

Johnan and Jakob and their cousin Wilhelm lived.

 

 

KARL X SECOND DANISH WAR 5th August  1658 - 23th May 1660  In the Peace of Roskilde in

February 26, 1658 Sweden got the county Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslan and

the city Trondheim. Despite this, it was perceived as a failure of Karl X Gustav. He began in

1657 to develop a plan which was to attack Denmark's most vulnerable point its southern

border. Denmark declared war on Sweden in June 1657.  During the war, were both Johan and

Jacob were in Denmark 1658. John served as quartermaster general in the Swedish army in

Denmark. Jakob was commander of Køge. He designed the fortifications. Jacob worked together

with Erik Dahlberg plans for the city's fortification. At night, February 13, 1660 died KARL X

died on 13th 1660 only 37 years old. His son Karl was only 4 years. Reich came to be ruled by a

regency until Karl came of age. The war ended with the Peace of Copenhagen on 23th of May

 1660. The Swedes was now returned Bornholm,Trondheim and Denmark.

 

JOHAN IN SWEDISH INGIRAN 1660 - 1703 - After his time in Denmark Major Johan moved

to Narva in Ingria sinc that was since 17ht of February 1617 Swedish. It was therfore called 

(Swedish Ingria). The Swedish Ingria was organized in five counties Narva, Ivangorod, Jama,

Kaporje and Nöteborg.  Johan's half-sister Anna and her husband artillery engineering Heinrich

von Seulenberg lived since a couple some years in Narva. "In 1652, a revised project of

Nyenschantz fortifications was approved. The construction was headed by the engineer Heinrich

von Seulenberg. "

 

Johan's half brother Jakob was already placed in Ingria. He had advanced to colonel for artillery

fortresses in the Baltic provinces May 29, 1660 and was ordained to quartermaster general. He

was working with inspection of fortifikationsbyggnaderna. Georg Johan Veit Wittrock writes in

his book "Karl XI's guardian fiscal policy: Gustaf Bonde Treasury ovh break during Bremiska War,

1661-1667. That Jacob's salary was 1800 kronor.  On September 6, 1660 Johan advanced to

Major in artillery work in Ingria. The city Narva had burned the year before (only three houses)

and the fort remained. Now started building up the city. To build up the city again airchitects

came from Germany, Holland and Sweden. Most of the houses and buildings were build in 

baroque style - Narva Baroque. Johan had studied architecture and  draw both fortresses and 

sponsorship alongside the purely military.

 

 JOHAN MANSIONS - Johan Staël von Holstein owned many houses in and around Narva.

Wasahof and Soldina IN the former Narva County (formerly Waiwara parish in Estonia).

Duderhof in Gregori parish in Nöteborgs counties in Ingria. Väike-Soldina mois (Klein-Soldina).

Johan illustrated his palaces himself.

 

 

"The hall is full of ancient cannon, the tattered banners of the Great Guilds of Narva hang side

by side with flags captured on many a battlefield. ... From the anteroom which leads out of the

large drawing-room where a quaint old clock as tall as a man stands and where the ... This is

the house of Colonel Johann Stael von Holstein, its gateway and hall, staircase and lantern

many times etched and painted." Citat from the book a wayfarer in Estonia, Latvia and

Lithuania. by Ellen Chivers Davids.

 

KÄLLOR:

 

Inkvarteringskommissionens arkiv., Stockholms stadsarkiv. 

 

 

 

 

 

 

 

Kristina Staël von Holstein  och Anders Keckonius

 

RIKSARKIVET

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1677/10 (1677), bildid: A0053957_00273

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1678/16 (1678), bildid: A0053977_00210

 

VIDARE LÄSNING: 

Släkten Gyllenlod