HILDEBRAND (1622-1656), RICHARD (16XX-16XX)

BERNHARD (16XX-16XX), WILHELM (XXXX- 14  oktober 1675) 

 

JACOB (1628 - 1679) STAMFAR TILL JEGELECHT 

  OCH HANNIJÖGGI GRENEN 

 

JOHAN  (1636 - APRIL 1703) STAMFADER TILL DEN

SVENSKA GRENEN

 

ANNA (MUHLMAN) SEULENBERG (16xx-1695)

 

KUSIN CONRAD (1612- 1682) - LIVLÄNDSKA GRENEN

 

KUSIN JOHAN - ( ca 1610 - d. före 1687) ÄGARE TILL PAIXT - LIVLÄNDSKA GRENEN

 

UNDER UPPBYGGNAD!!!!!!!!! 

 

                                               

Johan Staël von Holstein (1636-1703)  

 

PERNAU - STORMAKTEN SVERIGE - SVENSKA LIVLAND - GUSTAV II ADOLF - Pernau var nu en viktig handelsstad i den Svenska provinsen Livland. På den svenska tronen satt sedan 1611 Gustav II Adolf "krigarkungen". Tiden i svensk historia kom att kallas Stormaktstiden och kom att sträcka sig fram till XXXX.  

 

HILDEBRAND föddes 1622 och var troligen Mattias och Elisabeths andra son. Hans äldre bror Mattias blev 1629 soldat  i svenska armén under 30-åriga kriget och bör därför rimligen ha varit deras äldste son. 

 

MATTIAS OCH ELISABETHS  SON JACOB föddes 28 MAJ 1628 i Pernau. Enligt sköldebrevet är han Mattias och Elisabeths yngsta barn. Kanske dog Elisabeth vid hans födseln? Hildebrand som då var 6 år blev nog glad att få en lillebror att leka med. Hur gamla de övriga äldre bröderna var har jag inte hittat någon uppgift om. Jacob kom att starta linje 3.1 "Hannijöögi linjen"   

 

TRETTIOÅRIGA KRIGET - TREDJE SKEDET

SVENSK - TYSKA 

GUSTAV II ADOLF OCH FÖRSTA STEGET IN I 30-ÅRIGA KRIGET - FÖREDRAGET MELLAN SVERIGE OCH STRALSUND - 24 JUNI 1628 slöts ett föredrag mellan Sverige och Stralsund. Svenskarna satt upp en garnison i Stralsund och skickade soldater till staden. Den var den första svenska garnisonen i det Tysk-romerska riket. Genom detta fick Sverige fått in sin första fot i det tysk-romerska riket. Detta blev det första steget in i det pågående 30-åriga kriget. Mattias och Johan/Hans äldsta söner Mattias jr och Hans jr anslöt sig till svenska armén som fänrikar och stationerades i Stralsund i Pommern. Det går att följa deras väg som soldater i Svenska arméns rullor som finns på Riksarkivet i Stockholm (de finns på nätet riksarkivet.se)

I arméns rullor finns även namnteckningar som gör det möjligt att männen i släkten Staël von Holstein. Under en och samma period fanns det till exempel tre Johan. 

 

 

MATTIAS SR OCH HANS SR;S SÖNER FÄNRIK MATHIAS JR OCH FÄNRIK  HANS JR I 30-ÅRIGA KRIGET 

OKTOBER 1628 - storebror MATHIAS JR värvades som fänrik till den svenska armén. Han låg från oktober 1628 i garnison i Stralsund i Pommern. Mattias jr tillhörde Hans Henrik von Tiesenhausen värvade livkompani till häst. (Hans Heinrich von Tiesenhausen (1592-1662).

 

STILLESTÅNDET  I ALTMARK 16 SEPTEMBER 1629 - ett sexårigt stillestånd mellan Sverige och Polen. Nu var Livland en svensk koloni. Släkten Stahl blev svenskar. Undrar vad de tyckte om det? Nu kan Gustav II Adolf gå in till 100% i 30-åriga kriget.

 

I JANUARI - MARS 1630 dyker även Mattias kusin JOHAN/HANS upp som fänrik i svenska arméns rullor. Han tillhörde Fredrik von Rosens värvade infanteriregemente och var även han stationerad i Stralsund. Jag tror att Mathias och Hans/Johan är Mattias sr och Hans/Johan sr äldsta barn. Frågan är varför de anslöt sig till den svenska armén? Om man antar att de är mellan 15-20 år när de anslöt sig till armén föddes de omkring 1610-1615.

 

15 JUNI 1630 - Fänrik Mattias jr finns noterad i rullorna 15 juni 1630 som soldat i Hans Henrik von Tiesenhusens värvade kavalleriregemente. 

 

26 JUNI 1630 - GUSTAV II ADOLF KOMMER TILL POMMERN - 26 juni 1630 landsteg kungen på Usedom - en halvö i Pommern. Med sig hade han 13.242 man. Nu var Sverige inne i 30-ÅRIGA KRIGET på allvar.  

 

Johan/Hans finns även noterad som fänrik i juli 1631 och augusti 1631.

 

SEPTEMBER 1632 - Slog universitetet i Dorpat upp sina portar och tog emot de första studenterna. Universitetet hade fyra fakulteter; filosofi, juridik, teologi och medicin.

 

SLAGET VID LÜTZEN 16 NOVEMBER 1632 -Befälhavare för den svenska armén var Gustav II Adolf. Motståndarsidan leddes av Albrecht von Wallenstein. De tyska, kurländska och livländska trupperna anfördes av överste Courville, Carl Gustaf Wrangel, Hans Heinrich von Tiesenhausen, Carlberg och hertigen Bernhard av Sachsen-Weimer. Slaget slutade med att Gustav II Adolf dog.

 

Heinrich Muhlman -  Mattias och Magdalenas dotter var gift med Heinrich Muhlman - Henrik var stadsingenjör i Riga 1632. (Ramsey s.X) 

 

AUGUSTI - DECEMBER 1634 återfinns Mattias på nytt i rullorna som fänrik i Alexander von Essens värvade infanteriregemente i Mikael Flotows kompani i Preussen.

 

SLAGET VID NÖRDLINGEN 1634 - 27-28 augusti 1634. (Nördlingen ligger i Bayern, Tyskland). Befälhavare för de svenska och sachiska styrkorna var Gustaf Horn och Bernhard av Sachesen-Weimar.  Befälhavare för motståndarsidan Tysk-romerska riket och Spanien var Ferdinand III och Mattias Gallas. Slaget slutade med svensk förlust. Undrar om Alexander von Essens värvade infanteriregemente - Mikael Flotows kompani deltog i slaget?

 

Mattias återfinns i rullorna JANUARI - OKTOBER 1635 som soldat i Mikael Flotows kompani vid Alexander von Essens värvade infanteriregemente. 

 

31 JANUARI 1635 - MATTIAS INFÖR RÄTTA - Den 31 januari 1635 stod Mattias inför rätta i Pernaus distriktsrätt anklagad för mord. Hans försvarsadvokat hävdade att Mattias handlat i nödvärn och han friades. 

 

FÖREDRAGET I STUHMDORF - 12 SEPTEMBER 1635 slöt ett föredrag mellan Sverige och det polsk-litauiska samväldet på 26 år.  

 

30-åriga kriget fortsatte och Mattias finns noterad i rullorna i januari-september 1636 i Mikael Flotows kompani vid Alexander von Essens värvade infanteriregemente.

 

Hemma i Pernau hade Pappa Mattias blivit änkling och gift sig med MARGARETA  (STACKELBERG.)Jag har inte hittat någon uppgift om när men någon gång mellan 1628-1635. 1636 fick syskonen Stahl en halvbror - JOHAN (1636-1703).  Han barnbarn Johan (f. 8/6- 1698) - kom att starta grenen 3  "Svenska grenen".

 

LÖJTNANT MATTIAS JR -  Han finns noterad i rullorna 1638 i Mikael Flotows kompani vid Alexander von Essens som löjtnant. Han hade med andra ord avancerat en grad. 

 

PANTHERRE JOHAN JR - nämns enligt Baltische Ritterschaft flera gånger i Pernaus rådsprotokoll mellan 1639 och 1644 som pantherre till Paixt och rittaver till Körsen. I ett rådsprotokoll från 1639 nämns ett avtal med grevinnan Thurn som då ägde grevskapet Pernau. Johan var gift med Sofia Stackelberg a Pidull. Pidull låg på ön Ösel. (Baltische ritterschaft del 1. s.563-564)  

 

MATTIAS JR 1641 - Enligt Carl von Schönfelt dog Mattias jr 1641. (Schönfelt, Carl von (1770). Matrickel öfwer Svea rikes riddarskap och adel. Med kongl. maj:ts allernådigste privilegio. Stockholm, tryckt i Grefingska tryckeriet. s. 215). Enligt Elgenstierna dog även brodern Peter det året. Jag har inte hittat Peter i arméns rullor!

 

CONRAD GÖR SNABB POLITISK KARRIÄR I PERNAU - I GHBR s. 564 kan man följa han karriär. 2 MARS 1643 avlade Conrad borgared, 8 FEBRUARI 1645 väljs han till alterman i stora gillet och 3 SEPTEMBER 1645 väljs han in som rådsherre. Han måste vara mycket nöjd  33 år och redan rådsherre. 

 

WESTFALISKA FREDEN - SLUT PÅ TRETTIO-ÅRIGA KRIGET 10 OKTOBER 1648. Nu utökades Sverige med områden i Tysland. Pommern, Bremen-Verden och Wismar var nu provinser i Stormakten Sverige. (Larsson, Olle. s. 128). 

 

PAPPA MATTHIAS DOG 25 JULI 1649. På ett rådsmöte i Pernau 1 maj 1650 beslöts att Heinrich Schweris, 21-årige Jacob Stahl och herr notarie Levin Johan Meyer nu skulle vara förmyndare till 13-årige Johan och hans syskon. Notarie Levin Johan Meyer var kammarskrivare och gift med en halvsyster till Johan. Jag har tyvärr inte hittat någon uppgift om hennes namn. Undrar var de andra äldre sönerna i Mattias första äktenskap var????? 

 

På ett av dokumenten i samband med pappa Mattias arv återfinns Annas man Henrik Muhlman. Jag har inte lyckats hitta någon uppgift om när de träffades. Henrik var född 1605 och hade börjat som stadsingenjör i Riga 1632 för att utses till tygmästare och ingenjor i Riga och Livland 6 september 1648. Elgenstierna VII s. 150) ANNAS MAN MUHLMAN - SEULENBERG - 21 augusti 1649 förordnades att med bibehållande av sin förut innehavande charge även vara ingenjör och tygmästare i Ingermanland, fick han 900 dir på Livländska staten, som dittills, men för ingenjörschargen erhöll han blott vad de 2 konduktorerna i Narva och Kexholmen haft eller tillsammans 576 dir., varvid han dock förpliktigades att själv hålla 2 konduktörer. Muhlman fick sålunda en skäligen klen avlöning för den nya tjänsten; men då han ju såsom tygmästare måste resa till alla fästningarna i Livland och såsom ingenjör till alla i Ingermanland och Kexholmens län, allt på egen bekostnad, så gavs honom den 11 april 1651 ochså 600 dir. årligen på Ingermanländska artilleristaten till förbättring på sitt ingenjörskap och när han den 22 juni 1657 med bibehållande av detta senare blivit överstelöjtnant vid artilleriet, fick han 2.076 dir. (s. 136 ff)  

 

8 november 1649 fick Muhlman och Annas söner Henrik och Matthias Muhlman 150 riksdaler var i stipendium: de hade övat sig i matematik och fortifikation samt ville fortsätta varför de ytterligare fick behålla 150 riksdaler var om året. Seulenberg fick 1648 expektans på ett gods, 1649 verderlagsdonation på gods, 1651 gods i Savolax och 1657 dels två tomter vid Narva, dels brev på att få behålla fjärdeparten av sina gods. (s.144 ff) Sönerna Mattias och Henrik tjänstgorde som konduktörer vid fortifikationen. Mattias 1649 och Henrik 1653. Elgenstierna VII s 150-151. Får jag gissa var de runt 28 år.   

  

JACOBS STIPENDIE  -  Efter att "övat sig i matematik och mekaniska saker" fick Jacob den 15 november 1649 ett stipendium på 200 riksdaler på 3 år av Livländska staten. s. 138 ff Undrar var han hade "övat sig i matematik och mekaniska saker" Universitetet i Dorpat?  

 

Enligt tradition ska han då ha rest till Tyskland och besökte slottet Steinhausen och tecknade av det. Slottet ägdes då av Robert Werner Staël von Holstein. Robert Werner var en förmögen man och ägde förutom Steinhausen även Dalhausen och Martfeld. 

 

STEINHAUSEN OCH GRAVKAPELLET

 

Jakob Stael von Holsteins teckningen av Steinhausen.Klaus Gorzny, Ruhrschlösser : Burgen, Schlösser  und

Adelssitze entlang der Ruhr. Marl : Piccolo 2002, ISBN 3-9801776-7-X, p. 105     

 

Till Steinhausen hör ett gravkapell byggt 1648 av Robert Werner Staël von Holstein I det ligger medlemmar av linjen Steinhausen begravda. I kapellet finns det rikt utsmyckade gravstenar. En av  föreställer Hardenberg (XXXX-27/4 1518). Gravtumban är täckt med en vackert huggen kalkstenshall med den döde porträtterad i helfigur. Längts ner på travtumban finns två vapensköldar. Staël von Holsteins och släkten von Witten. Anledningen till det är att hans föräldrar Diedrich Staël von Holstein (herr zu Witten und Steinhausen) och Catharinas (född von Witten) de är släkternas vapensköldar. Diedrich är son till Neveling och Maria född von Eickel. Catharina är dotter till Rötter von Witten och Catharina född von Walsum. (Fahne, Anton (XXXX):Forschungen auf den Gebiete der Rhenischen und Westfälischen volym 3 s. 41.)

 

 

 

Gravkapellet vid Steinhausen. Kapellet byggdes av Robert Werner Staël von Holstein 1648. The chapel is built by

Robert Werner Staël von Holstein in 1648.

 

2 MARS 1650 - LÖJTNANT RICHARD OCH JACOB - Bröderna Richard och Jacob och deras kusin Conrad i slagsmål. Enligt protokollet ska de ha blivit attackerade med svärd. (Russwurm, Carl. Nachrichten über das adlische und freiherrliche Geschlecht Staël von Holstein. s. 49) 

 

ARVET EFTER PAPPA MATHIAS - 4 APRIL 1650 - I rådets dokument omnämns herr Richard, herr löjtnant Jacob, kapten Hildebrand och löjtnant Wilhelm. (Not!)

 

MATTIAS SÖNER I SVENSKA ARMÉN - FREDSTID I DE TYSKA PROVINSERNA  - 1650

Efter Westfaliska freden behövde Sverige soldater som kunde försvara de nya provinserna Pommern, Bremen-Verden och Wismar. I svenska arméns rullor återfinns 27-åriga kapten Hildebrand och hans yngre bror löjtnant Wilhelm bland soldaterna som försvarar Pommern. Dessa två bör vara Mattias son nummer 2 och 3. Wilhelm är troligen runt 25 år.

 

1650/19 bild 69

 

KAPTEN HILDEBRAND STAHL (1622-1665) - 5 Augusti 1650 - kapten vid överste Niklas Dankwart-Lilieströms regemente. Hildebrand hade ett eget kompani. Han låg i garnison i Demmin i den svenska provinsen Pommern. 1650/9

 

LÖJTNANT WILHELM STAHL (16XX-1673) Augusti 1650 - löjtnant vid överste Niklas Dankwart-Lilieströms regemente i kapten Karl von Arendsdorffs kompani. Han låg  i garnison i Demmin i den svenska provinsen Pommern. 1650/9

 

Fänrik Vilhelm Fredrik - Tyskland - Huset Berensterz-Schönholthausen 

FÄNRIK VILHELM FREDRIK STAEL VON HOLSTEIN - finns dokumenterad som soldat i svenska armén 1650. Han var fänrik och tilllhörde Bengt Horns värvade infanteriskvadron i Bremen Verden. 1650/12 Vihelm Fredrik var från Tyskland och tillhörde huset Berensterz und Saal. (i grevskapet Berg) https://de.wikipedia.org/wiki/Bergstadt_(Wermelskirchen) - Mötte han bröderna Stahl? Var det via honom de fick kännedom om släkten Staël von Holstein? Varför var han svensk soldat i svenska armén hans pappa hade ju stridit i Polska armén i tidigare krig mot Sverige. Vad hände med Vilhelm Fredrik? 

 

10 JANUARI 1651 - Adlas Annas man Henrik Muhlman och tar sig namnet von Seulenberg. Heinrich tjänstgjorde sedan 1648 som tygmästare och ingenjör i Riga. Han fick 20/3 1651 förläningarna Tuusmäki by i Rantasalmi socken och Hirviniemi by i Birkala socken i Savolax i Finland. (Ramsey, Jully. Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden s. 385). Henrik Muhlman var född 1605.(Elgenstierna s. 150). 

 

LÖJTNANT JACOB OCH LÖJTNANT VILHELM FREDRIK  - STATIONERADE I BREMEN-VERDEN 

JUNI/JULI 1652 -  LÖJNANT JACOB (1628-1679) JACOB SOM SVENSKA SOLDAT - I juni/juli 1652 finns Jacob noterad som löjnant i överstelöjtnant Bengt Horns värvade infanteriregemente i Thomas von Gerstenbergs kompani och stationerat i Bremen-Verden. 1652/8.Detta är den första noteringen jag har hittat i Rikarkivets rullor gällande Jacobs militära karriär.

 

LÖJTNANT VILHELM FREDRIK STAEL VON HOLSTEIN 1652  - hade 1652 avancerat till löjtnant och tillhörde William Forbes värvade infanteriregemente. Även han var stationerad i Bremen-Verden. 

 

Träffades Jacob Stahl och löjtnant Vilhelm Fredrik Staël von Holstein varandra? Var det via honom han fick teckningen av Steinhausen? Den är ju inte signerad så det är ju omöjligt att bevisa att det skulle vara Jacobs teckning. Ja, det är en spännande fråga som det tyvärr är omöjligt att få något svar på. De stred alla i 30-åriga kriget. Jag håller på att forska i vad som hände dem. 

  

Nu fick bröderna Stahl som de hette på den tiden nytta av Jakobs"släktforskning". För att få bli naturaliserad svensk adelsman krävdes att man kunde visa upp redogörels för sin släkts historia.  

 

Vapnet i 2016 års adelskalender

 

SVENSKA ADELSMÄN - Den 14 OKTOBER 1652 naturaliserades Mattias och Johan/Hans samtliga söner som svenska adelsmän av drottning Kristina. I brevet nämns dock bara Jacob (24 år), löjtnant Peter, kapten Hildebrand (30 år), major Mattias, löjtnant Bernhard, löjtnant Richard, löjtnant Wilhelm och löjtnant Petter. Johan som då var 16 år omnämns inte i adelsbrevet. Inte heller några av deras kusiner.

 

Sköldebrevet - arkivet på Riddarhuset

 

Jag undrar varför Berhard valde att behålla sitt namn och vapen?  

 

I SKÖLDEBREVET står följande:  

Vi Christina Guds Nåd Sveriges Göthes och Wendes Drottning, Stoorfurstinna till Finland, Hertiginna i Estland, Kurland, Brehmen, Verden, Stettin, Pommern, Cassuben och Wendhen, Furstinna till Rügen, Frun över Ingermanneland och Wissmar; Gör Witterliget att framlidne Johan och Mattias Stahls samtliga barn i underdånighet låtit giva till förstå huruleds, de ähre av en gammal adlig släkt och härstammar av detta huset Südhusen uti Westphalen, allenast att deras förfader Hildebrand boende uti Livland, när dhedn i förrige thyder att ryssarna befriades då blev fängslad och till Moskva bortförd, men sedemera efter sju år förlopp därifrån lösläpptes till Livland igen att gången igenom döden lämnade sina söner bemelte Johan och Mattias Stahl helt unga och omyndiga och de sedan till borgerligt väsende uti Pernau håldne och där uppfödda var. Eftersom Mathuas där sedan een rum x borgmästare har elirest därtill uppfödda och hållit sina söner, att de särdeles måtte göras kapabla uti vår och kronans tjänst till att tjäna såsom i synnerhet Richard Stahl löjtnant till häst, Mathias Stahl major till fots, Hildebrand Stahl kapten, Wilhelm Stahl löjtnant till fots, Bernhard Stahl löjtnant till häst, Petter Stahl löjtnant till fots och pågående krig i Livland, under vår arme varit har och två av dem Mattias och Petter liv inför där för freden låtit, den yngste Jacob Stahl i embwähl och uti vår tjänst under artilleriet nu vistas, ödmjukast annhållande, iemste det fårnes med några dokumenter som deras adlige stånd kunna verifieras såsom de och någras wittnesbörd däröver producerat har, att x de vår rådige renovation därupp. Såsom x nu detta har tagits uti betänkande, och spordt vår högstädhrade sahlige herr fader x i åminne, samt och Sveriges krona att intill deras död, x att ovannämnde Mathias Stahls söner mestleden x uti vår Sveriges kronas krigstänst hava brutat låtit och sig däruthinnaan und förfallne x troligen, tappra och mannligen förhållit, eendheel och ännu uti vår och kronans tjänst är stadde, där samtliga och elliest förpliktigade wara stohle, iempt sine efterkommande än undare och att framgeent att persistera och framhärda uti all huldstap och trofasthet emot x våre efterkommande Sverige konungar och Crono, alltså hava xx därför som och av fördeles gunst och råde wehlet för bemehle Johan och Mathias Stahls samtliga barn dheras förra adel...härmed och i detta brevets kraft renovera och förnya till med dess vapen och sköldemärke, som deras förfäder och x allt därtill fört och brukat hava. 

 

Skölden vit, där uti åtta röda kulor, åfven oppå skölden en öppen tornerehjälm, täckedh och kransen med rött och vitt fördeelte. Ovanpå hjälmen två vita boffelhoren emellan åtta kulor, åtta kulor, aldeles som thedh medh sine rätte färgor här repræsenteradt och avmåladt finnes.   

 

14 oktober 1652 Christina 

 

Dokumentet finns i Svenska Riksarkivet. 

  

BORGMÄSTARE CONRAD -(1/12 1612 - 8/12 1682) Johans kusin Conrad (67 år) valdes 14 OKTOBER 1652 till borgmästare i Pernau. Conrad hade tre barn: Christian, Jacob Johan och Friedrich. De kommer alla tre var  soldater i svenska armén under Stora Nordiska kriget.

 

LÖJTNANT VILHELM FREDRIK STAEL VON HOLSTEIN - hade avancerat till löjtnant och tillhörde 1653 William Forbes värvade infanteriregemente. I januari 1653 var han stationerad i staden Stade i Bremen-Verden. 

 

FÖRSTA BREMISKA KRIGET - 1653-28 november 1654

 

FÖRSTA BREMISKA KRIGET - 1653-28 november 1654 - var ett mindre krig mellan Sverige och Bremen. Den svenske befälhavaren var Hans Christoff Köningsmarck (sedan 1645 guvernör över Bremen-Verden). Kriget slutade med svensk seger. (Wikipedia Första bremiska kriget) Löjtnant Vilhelm Fredrik som var stationerad i Bremen Verden bör ha deltagit i kriget.  

 

JANUARI-MAJ 1654 - KAPTEN JACOB STAHL OCH FÄNRIK BERNHARD STAHL VIBORGS INFANTERIREGEMENTE - GARNISONEN I RIGA. Enligt armens rullor 1654/5 tillhörde kapten Jacob Stahl överstelöjtnant Jacob Scotts kompani. Fänrik Bernhard tillhörde överste Fransis Johnstons infanteri regement - överste Helmut  Hastfehrs kompani.1654/5. Det här är den första dokumentationen efter adelsbrevet som nämner Bernhard. Överstlöjtnant Scott avdankad istället överstlöjtnant Engelbrekt Vilhelm Munk s. 111-112. 1655/2

(bild 27) rullor 1720-1723). 1655/6

 

GENERALKVARTERMÄSTARE JACOB - Jacob utsågs 2 maj 1654 till vikarie för tygmästare Samuel von Öhr som generalkvartermästare. REGISTERKORT - RIKSARKIVET Generalkvartermästare fungerar som chef för fortifikationen och dess personal. NOT

 

DROTTNING KRISTINA AVSÄGER SIG DEN SVENSKA KRONAN - Den 6 JUNI 1654 besteg KARL X GUSTAV den svenska tronen. Hans regeringstid mellan 1654-60 kom att kantades av krig. I december 1654 sammanträdde det svenska riksrådet och diskuterade hur den internationella situationen såg ut. Speciellt hotfullt såg det ut österut. Mellan det svenska Livland och det svenska Pommern sträckte sig ett stort polskt-litauiskt område. Polen var vid den här tiden nordeuropas största land och om de fick en stark ledare på tronen kunde det bli farligt. Förutom Polen fanns två länder som var mycket intresserade av att få tillgång till Östersjökusten och områden mellan Pommern och Livland; Ryssland och Brandenburg. Nu måste det svenska försvaret ökas i de baltiska och tyska provinserna. NOT

 

SLUT PÅ FREDEN - MAJOR HILDEBRAND OCH HANS BRÖDER KASTADES NU UT I DE SVENSKA KRIGEN - Nu var det slut på freden och en lång period av krig började. Först började Karl X Gustavs anfallskrig mot Polen.

Vilka bröder och kusiner stred i kriget och var var de placerade vid krigsutbrottet? I det kriget stred major Hildebrand i överste Alexander Weissensteins dragonregemente och var stationerad i Pommern. Kapten Jacob och löjtnant Bernhard tillhörde Viborgs regemente och var i garnison i Riga. löjtnant Wilhelm var i Pommern.

Major Mattias och löjtnant Petter hade dött under 30-åriga kriget.

 

VAR VAR DE?? Richard Stahl löjtnant till häst, och den yngste Jacob Stahl

 

KARL X GUSTAVS POLSKA KRIG  

KARL X GUSTAVS POLSKA KRIG 1655-1660 - I mars 1655 beslutades att Sverige skulle anfalla Polen. (Den svenska historien 7. s. 13)

 

Carl X Gustafs krigsplan var följande. Den här, som samlades i Livland under ledning först av Gustaf Horn och sedemera av Magnus de la Gardie, så snart denne hunnit avlösa dem gamle riksmarsken, skulle under fältmarskalken Gustaf Adolf Lewenhaupts befäl, vid sommarens början infalla i polska  Livland och besätta det innan ryssarna hunnit erövra det. 

vid samma tid skulle Arvid Wittenberg med sin i Pommern samlade styrka, genom det kurfursten av Brandenburg tillhöriga Hinterpommern intrycka i Storpolen. kapten Hildebrand och löjtnant Vilhelm var två av soldaterna som lämnade Pommern.

Själv ville Gustaf II Adolf, med den styrka han hade från Sverige medförde på flottan, landstiga i Pommern och därifrån först understödja Wittenberg och sedemera i förening med den i Litauen intyckts svenska hären vända sig mot den polska Preussen och besätta detta land, vars erövring var krigets huvudsakliga mål.  (Starbäck. Berättelser ur svenska historien/sjätte bandet s. 58)  

 

APRIL 1655 - Kapten Stahls kompani i överste Fabian von Fersens regemente i Bremen Verden. 1655/10

 

19 JUNI 1655 BRÖT GUSTAF ADOLF LEWENHAUPT OCH HANS SOLDATER UPP IFRÅN RIGA OCH INTOG DEN 1 JUNI DEN BEFÄSTA STADEN DÜNABURG I POLSKA LIVLAND. Med bland soldaterna var troligen kapten Jacob och fänrik Bernhard Stahl som var stationerade i Riga.

 

UNDER TIDEN HADE ARVID WITTENBERG DEN 3 JULI 1655 MED SIN HÄR BRUTIT UPP IFRÅN STETTIN och tågat mot Damm, där han mönstrade sin styrka som uppgick till omkring 17.000 man.NOT!! I den svenska staden Damm i Pommern bröt den 5 juli 1655 ståthållaren över Pommern Arvid Wittenberg och hans 18.000 soldater upp och påbörjade marschen mot Polen.(Carlbom, J. Levin. Tre dagars slaget vid Warschau s. 7)  Bland de från Pommern medföljande dragonerna återfinns ÖVERSTE ALEXANDER WEISSENSTEINS DRAGONER. (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav. från Weicheseln till Bält 1657; tåget över Bält och freden i Roskilde. s. 197). I Weissensteins dragonregemente finns Hildebrand Stahl. Det finns ytterligare två Stahlare: kapten Jürgen Stahl och Ernst Henrik Stahl. (Carlbom. Karl X Gustav. från Weicheseln till Bält 1657; tåget över Bält och freden i Roskilde.s. 198). Vem dessa två herrar är har jag ännu inte lyckats hitta någon information om. Kanske är de Hans Stahls söner??? 

 

DEN 14 JULI 1655 LANDADE KUNGEN OCH HANS TRUPPER VID ÖN RUDEN. Soldaterna som kommit med kungen samlades vid Damm, på östra sidan av Wiechsel. Den 31 juli bröt kungen upp från Damm och gav med detsamma Wittenberg order att komma till honom. Den 14 augusti 1655 förenades Wittenbergs armé med kungens. 

 

1655 tillhörde major Wilhelm Stahl lantgreve Fredrik av Hessen-Homburgs rytteriregemente. (Carlbom, J. Lewin. Karl X Gustav från wiechseln till bält 1657...s. 164) 

 

Vid underrättelsen om kungens ankomst gent emot Sandomir hade hertig Adolf Johan för att lätta hans förmodade övergång över Weichseln vid denna punkt, sänt från Warschau markgreven Fredrik av Baden med 2.000 ryttare och 1.000 dragoner, att vid Sandomir möta kungen. Fredrik kom inte iväg och när han väl kom iväg blev det stridighet vid Weichseln som pågick i två timmar. Fredrik von Badens styrka språngdes i luften och skingrades åt alla håll. Större delen av dem blev nerhuggna och endast en mindre del kunde fortsätta till Warschau. (Starbäck berättelser ur svenska historien sjätte bandet s. 82). 

 

I Preussen hade såsom förut nämnts Gustaf Otto Stenbock i början av januari 1656 förlagt sina trupper i vinterkvarter kring Danzig och själv begett sig till Thorn för att sköta sin hälsa. Den 11 januari uppbrände invånarna i Danzsig sina förstäder, för att bättre kunna försvara själva staden och mot slutet av nämnda månad började svenskarna åter sätta sig i rörelse. Överste Weissenstein intog den 30 januari 1656 staden Schlochau i västra delen av Preussen. (s. 84 Starbäck) Finns i 1656/9!!!!

     

Markgreven av Badens och Sinclairs tyska ryttare. Starbäck s. 98)

 

Arvid Wittenberg gick från Pommern och över gränsen till Polen den 11 JULI 1655. Kungen och hans armé kom från Sverige den 14 JULI 1655 till Pommern och tågade därifrån in i Polen.  

 

18-20 juli 1656 utkämpades  tredagsslaget vid Warzawa. Det gick bra för Sverige och de vann slaget. Sämre gick det för Hildebrand  som enligt Levin Carlbom dog i slaget. (Carlbom, Levin: Karl X Gustav från Wiechel till Bält 1657. s. 199). Jag har försökt hitta ursprungskällan till det men Carlboms avhandling saknar fotnötter!!!!!!    

 

KARL X GUSTAVS RYSKA KRIG SOMMAREN 1656

KARL X GUSTAVS RYSKA KRIG JULI 1656 -21 JUNI 1661 - På sommaren 1656 gick ryssarna till anfall mot svensk Livland. I det kriget stred enligt Elgenstierna Johans halvbröder ryttmästare Bernhard och Richard som kungliga svenska löjtnanter till häst och stationerade i Riga. Båda ska ha dött ogifte 7 september  1656 vid Riga i ett utfall då staden belägrades. Jag har inte hittat Bernhard och Richard i arméns rullor!!! Däremot har jag hittat en ryttmästare Stahl i ett av överbefälhavare Magnus de la Gardies brev. De la Gardie var överbefälhavare för de Livländska trupperna. I ett brev skrivet 8 augusti till Carl Gustaf Leijonhuvud nämner de la Gardie ryttmästare Stahl.

Bey Gerhard Schrödern skrev i sin dagbok "ryttmästare Stahl var under anfallet den 7 en modig soldat och var prisvärd i många situationer." Undrar vem av bröderna de skrev om? Bernhard eller Richard?

 

 

I Ingermanland och Finland gick ryska styrkor in på bägge sidor om Ladoga och inledde belägringen av Kexholmen och Nöteborg samt erövrade staden Nyen. Det var först våren 1658 som de belägrade Narva av ryssarna, som dock drog sig tillbaka när de svenska trupperna avancerade. Wikipedia Ryska kriget. 

 

JOHAN LÖJTNANT OCH INGENIEUR NARVA 1656 - Den första noteringen i arméns rullor i Riksarkivet för Johan är från 1656. Han var då 20 år och tjänstgjorde enligt arméns rullor som löjtnant och ingenieur i Narva i det svenska Ingermanland. Som löjtnant tjänade Johan 360 daler. Tillsammans med de han tjänade som ingenier uppgick hans lön 1656 till 1.176 daler. Som ingenieur arbetar man med fästningsbyggande, väg och vattenbyggande samt stadsplanering. Enligt Munthes bok tjänstgjorde han som generalkvartermästarlöjtnant i Ingermanland fram tills 6 september 1660.    

Narva - Låg i landskapet Wierland i nordsöstra Estland. 

 

MAJOR VILHELM var under det POLSKA KRIGET enligt arméns rullor i maj 1657 befälhavare över ett eget kompani i överste Ludvig Fritzes dragonregemente i Schwedt i Preussen 1657/7. Många soldater i Fritzes regemente hade dött i pesten under 1656 så nu fanns bara sex kompanier i regementet bestående av 86 soldater. 10 juni förlades regementet vid Schloschow. Regementet hade då bara fyra kompanier: Fritzes, Wilhelm Georg Vollbert, Wilhelm Stahl och Jacob Michael Pawlowsky. Kungen bestämde att Fritzes regemente skulle vara kvar i Preussen. I augusti 1657 dog major Fritze i pesten. (Carlbom s. 248). Vad hände då med Wilhelm Stahls kompani? Det måste jag forska vidare i. Stannde de kvar i Preussen eller var de med på tåget mot Danmark???

 

KARL X GUSTAVS FÖRSTA DANSKA KRIG - JACOB STAHL

 

KARL X GUSTAVS FÖRSTA DANSKA KRIG 5 JUNI 1657 - 26 FEBRUARI 1658  - JACOB STAHL - Det finns ett brev som Jacob skrev från den danska staden Sönderborg 30 januari 1658. Ska försöka hitta detta. Det var den dagen som det berömda "Tåget över Bält." började. 

 

FREDEN I ROSKILDE 26 FEBRUARI 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm,  Bohuslän och Trondheims län. Trots detta upplevdes det som ett misslyckande för Karl X Gustav. Han beordrade de styrkor som fanns i Danmark och bli kvar där.  

 

MAJ 1658 - ÖVERSTE ALEXANDER WEISSENSTEINS REGEMENTE I POMMERN 1658/7, 1659/13 s. 185 juli 

 

KARL X GUSTAVS ANDRA DANSKA KRIG - ÖVERSTELÖJTNANT JACOB

  

Karl X Gustavs Andra Danska krig 5 augusti 1658 - 23 maj 1660  

JACOB - utnämndes 22 september 1658 till överstelöjtnant och kommendant för staden Köge. Han utarbetade en plan för staden Köge. Han utarbetade även tillsammans med Erik Dahlberg planer för stadens befästande. Köge kom att vara den svenska arméns högkvarter under danska kriget. Det finns ett brev från 5 november 1658 från Jacob till generalguvenören över Skåneland fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock där Jacob rapporterar att kapten Svend Poulsen (kapten i friskyttarna) var på Nyord tillsammans med mellan 20-70 friskyttesoldater. I slutet av 1658 utarbetade Jacob ett förslag till befästande vid Köge.

Jacob var inte så varsam då han arbetade med stadens befästning. Han förstörde Klostergården som när de byggdes upp igen förseddes med en stentavla över ingången; 

 

"Den Kirke,som var her opbygt i fordum Dage, med Boliger for de husarme,lod Peder Pedersen, som var i -Kjøge Bye,Borgmester fordum Tid,opbyggede ud af nye. Men Kirken blev det Aar,der I600 skreves til ni og fem Gange ti,da Svensk i Sjælland trives. Af svenske Commandant,som gjorde Kjøge fast. Hans Navn var Jacob Stahl, i Grunden nederkast. Dog blev den der Mand Aar syvoghalvfirssindstyve Til sexten Hundrede fra Christi Byrd mon skrive, af Byens Magistrat opbygt,som dend nu staar.Gid dend nu Guds Navn til Lov maa staa i mange Aar " (DAGLIGLIV I KØGE PÅ CHRISTIAN DEN FJERDES TID, “Et nærbillede af byen og dens borgere“ Børge Green s. 178)

 

JACOB 1658/8 ÖVERSTELÖJTNANT VID UPPLANDS REGEMENTE - REGISTERKORT RIKSARKIVET - I KÖGE (ELGENSTIERNA S. 505)

 

ANNA (16XX-1695) och Heinrich von Seulenberg (1605-20 september 1658) - I Köge befann sig även Johan och Jakobs syster Annas man Henrik von Seulenberg. Han dog i Köge 30 oktober 1658 och ligger begravd i St Maria kyrka i Helsingör. Anna och hennes man ägde sedan 1651 två herrgårdar i Finland; Tuusmäki i Rautasalmi socken och Hiriviniemi i Birkkala socken.  (Ramsey s. 385). Henrik var född 1605 som Henrik Muhlman. Han utsågs till stadsingenjör i Riga 1632 och utsågs 21/1 1645 till fortifikationsingenjör där. Henrik adlades 10/1 1651 och fick 1651 förläningarna Tuusmäki by i Rantasalmi socken, Hirvineimi by i Birkala socken i Finland. Henrik von Seulenberg dog i Köpenhamn 30 oktober 1658. Han ligger begravd i st: Maria kyrkan i Helsingör där hans släktvapen hänger. Vad hände med Anna och hennes barn? 

 

 

BAROCKSTADEN NARVA - EN LÄNK I SVENSK HISTORIA - HANS LEPP

SVERIGES KULTURATTACHÉ I TALLINN        

 

"År 1659 brann Narva och hela staden, med undantag för borgen och tre hus, öderlades. Tack vare det gynnsamma ekonomiska läget påbörjades omedelbart en uppbyggnad av en ny stad vilken under några årtionden växte fram som en av stormaktssveriges viktigaste städer. Ett nytt rätvikligt gatunät lades ut och endast stenhus fick uppföras i staden. De förmögna borgarna och handelsmännen kunde nu i hög grad än tidigare visa upp sitt välstånd genom att låta bygga allt förnämare och påkostade hus än tidigare. Den homogena barockstaden fanns kvar intakt till februari 1944 då sovjetiska bombplan förstörde den.

Rådhuset - till Narvas mest imponerande profanbyggnader hörde, och hör i viss mån alltjämnt, stadens rådhus. beslutet om att uppföra ett nytt rådhus fattades kort efter den förödande branden 1659. Till en början hade man tänkt sig att reperera ett par äldre byggnader men från Stockholm utfärdades en order om att staden borde bygga sig ett nytt och ståtligt rådhus. Som byggmästare inkallades Gerog Teuffel från Lübeck. År 1665 prensenterade han sina ritningar och en modell för ett nytt rådhus. Byggnaden förlades till stadens torg och därmed fick en mycket monumental fond. Trots att Teuffel stammade från Nürnberg och mestadels var verksam  ute i Europa har han med rådhuset skapat en byggnad som vi uppfattar som mycket karolinsk. Husets dimensioner, dess enkelhet med de rytmiserande pilastrarna framstår i sin helhet som en byggnad vi starkt förknippar medd det svenska byggnadsidealet under 1600-talet senare del. Skulpturgruppen som före världskriget prydde portalen var utförd av Nicolas Milich och hade beställts i Stockholm. Självfallet skades ochså rådhuset av bomberna i februari 1944. Emellertid beslöts under 50-talet att byggnaden skulle restaureras och tjäna som pionjärpalats. Trots grova och okänsliga restaureringen är man idag tacksam över att rådhuset finns kvar på sin ursprungliga plats. Det står nu och väntar på att repareras och tas i bruk av stadens borgmästare. Några köpmanshus - den ekonomiska uppgången som staden åtnjöt under 1600-talets senare hälvt kunde självklart ochså avläsar i de många privathusen som byggdes efter branden. Ett enda privathus, von Numens överlevde branden, alla andra tillkom under en relativt begränsad period och uppvisade en viss likhet till sin yttre form. Efter rådhusarkitekten Teuffels ritningar byggdes på 1600-talet borgmästare J.C Schwartz hus. Det Schwartska huset stod förebild för flera senare uppförda hus. Intill det schwartzka huset låg överste Staël von Holsteins hus, tillkommet ochså under 1660-talet. Staël von Holstein var officer och tilllika arkitekt. Estniska forskare vill idag göra gällande att det var han som ritade von Rosens palats i Tallin, vilket byggdes, om till blivande ambassaden för Sverige. Merparten av Narvas privathus försågs under 1600-talets slut med rikt skulpterade portaler. De utsirade portalerna utgjorde ofta den enda dekoren på husen vars fasader var enkla och släta. Den stenhuggare som utförde merparten av portalerna hette Jakob van der Capelle och hans mest uppmärksamade arbete var kyrkogårdsportalen tillkommen 1695. Erik Dahlbergs stadsplan - Mot slutet av 1680-talet företog Erik Dahlberg en inspektionsresa i Estland. Han besökte städerna Tallinn, Pernau och Narva. Till sin förskräckelse kund han konstatera att städerna i Östersjöprovinsen praktiskt taget saknade moderna försvarsanläggningar. Väl hemkommen fick Dahlberg i uppdrag av Karl XI att utföra planen och ritningar för nya befästningar för städerna i Estland. För Narvas vidkommande innebar detta att runt hela staden anlades, likt en stjärna, en rad bastioner. Mot norr lades bastionerna en bit ifrån den gamla stadskärnan och gav därmed utrymmer för en ny och modern stadsdel. Den planerade Dahlberg med raka breda gator och med ett väldigt torg. Som monumentalbyggnad i den nya stadsdelen ritade han dels en centralkyrka som var tänkt för den finska församlingen, dels en ståtlig triumfport kallad kungsporten. Mer byggnadsverksamhet gick högt i den nya staden. Arbetskrafterna togs främst i anspråk för de väldiga boastionsanläggningarna som försågs med ärovördiga namn som Vicotria, Fama, Gloria, Triuphator osv." 

 

När staden började återbyggas förbjöd det nyinrättade byggnadskollegiet förbjöds trähus i staden och alla hus innanför stadsmuren måste byggas av sten. Ganska självklart kan man tycka! I mitten av 1600-talet byggdes borgmästare von Numens hus. Karaktäristiskt för byggnaden var den enkla, släta och odekorerade fasaden och den vackert och rikt skulpterade portalen. Huset byggdes under 1800-talet om till hotell och som sådant stod det kvar till 1944.  

 

1650 påbörjade borgmästare Laurentz Numens bygget av sitt hus i Narva (Viru tänav. 13). (Karling, Sten Narva. s. 205-206)

 

1659 SVERIGE INFANTERIET ÖVERSTLÖJTNANT JAKOB STAEL KOMPANI - NILS BRAHES REGEMENTE 1659/5

 

KAPTEN JOHAN - tjänstgjorde från 10 FEBRUARI 1659 i  NARVA samt vid fästningen i Reval. Hans tjänst var tvådelad: kapten i artilleriet och Ingenjör. (I arméns rullor 59:2)

 

 

UNDRAR HUR DET VAR I NARVA VID DEN HÄR TIDEN - GICK DET BRA I DET RYSKA KRIGET???

 

STORMINGEN AV KÖPENHAMN 11 FEBRUARI 1659 - Jacob var en av soldaterna som deltog i stormningen. I februari hade den svenska armén bara Köpenhamns befästning kvar att storm. Natten till den 11 februari stormades staden. Stormningen blev misslyckad för trots att svenskarna hade försökt hemlighetshålla sina planer fick stadsborna vetskap om den kommande stormningen. Flera av den danske kungen Fredrik III spioner hade varit i Carlstad och kunde tala om för kungen om den planerade svenska stormningen. Dessutom så tog sig en svensk desertör in i Köpenhamn dagen innan stormningen och informerade stadsborna. Köpenhamnsborna var alltså väl förberedda på vad som komma skulle. Vid midnatt stod de vid alla vid sina portar och inväntade stormningen. (Örnbjerg, J. (2001) Avgörande alag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn. Militärhistoria (8). s. 12-21).  

 

1659 MARS ÖVERSTE ALEXANDER WEISSENSTEINS REGEMENTE I VORPOMMERN 1659/8

 

MALMÖSAMMANSVÄRJNINGEN 1658-1659 - Skåne som då tillhörde Sverige var missnöjda och i Malmö slöt sig skara sammansvurna ihop under ledning av Bartolumeus Mikkelsen. De tog kontakt med danskarna. Malmös borgmästare Evert Wildtfang och en rad köpmän var invigda i planen. Planen var enkel: beväpnade Malmöbor skulle ta kontroll över Malmö samtidigt som dansk trupper landsteg. Planen föll dock beroende på att vädret var dåligt och förhindrade överskeppningen av de danska soldaterna. Svenskarna fick nu reda på planen. Nu greps kärnan i de sammansvurna: borgmästare Wildtfang och en rad köpmän i staden. De dömdes alla till döden och de beslöts att de skulle halshuggas på torget i Malmö 22 december 1659. Wildtfang blev tack vara Jacob Stahl benådad och kom undan med böter på 3.000 daler. De sänktes till 1.700 daler. Wildtfang blev senare borgmästare i Helsingör.  

 

ÄNKAN ANNA - Johans syster Anna (16XX-1695) fick 10 december 1659 godset Zintenhof i förläning. Herrgården låg i Pernau. Godset Zintenhof som ligger i Livland gick i arv till Anna och Henriks son Johan.  

 

På natten den 13 FEBRUARI 1660 dog KARL X GUSTAF endast 37 år gammal. Hans son Karl var bara 4 år. Riket kom därför att styras av en förmyndarregering ledd av Hedvig Eleonora fram till Karl blivit myndig. (Den svenska historien s. 5) Förmyndarregeringen; Änkedrottningen och de fem högsta riksämbetsmännen. Pfalzgreven Adolf Johan, Magnus Gabriel de la Gardie (rikskansler), Herman Fleming (riksmästare), Per Brahe (riksdrost), Karl Gustav Wrangel (riksamiral). Adeln och rådet blev urförbannade men de ofrälse ståndet gillade förbundarregerings parter. Bönderna tyckte att man skulle hålla sig till Karl X Gustafs testemente. (Grimberg. Svenska folkets historia s.97-98)

 

SVERIGE POLEN - FREDEN I OTILIA - den 24 APRIL 1660 slöts freden mellan Sverige och Polen. I avtalet avstod Johan II Kasmir från alla anspråk på den svenska tronen samt avträdde norra Livland, Estland och Ösel till Sverige. Sverige fick tillbaka Pommern och tillförsäckrades besittningsrätten på Livland. 

 

FREDEN I KÖPENHAMN - den 27 MAJ 1660. Svenskarna fick nu lämna tillbaks Bornholm och Trondheims län till Danmark. 

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - 1660 hade Jacob och Johans bror ett eget kompani i överste Nils Brahes regemente. Nils Brahe hade tidigare varit i Upplands regement men utsågs 1660 till chef för gardet. Undrar var han var stationerad???

 

SVENSKA INGERMANLAND - var organiserat i fem län län: Narva, Ivangorod,  Jama,   Kaporje och Nöteborg. 29 maj 1660 utnämndes Jacob till överste och generalkvartermästare för artilleriet i Estland, Livland, Ingermanland och Ösel. (Elgenstierna s. 505). Georg Johan Veit Wittrock skriver i sin bok "Karl XI:s förmyndares finanspolitik: Gustaf Bondes finansförvaltning ovh brytningen under Bremiska kriget, 1661-1667." att Jakobs lön uppgick till 1.800 daler. 

 

MAJOR JOHAN - 6 SEPTEMBER 1660 utnämndes Johan till  major vid artilleriarbetet i Ingermanland. Även här är hans tjänst tvådelad: dels vid artilleriet och som ingenjör. Staden hade brunnit ner året innan (endast tre hus och fortet hade klarat sig). Nu påbörjade det mödosamt arbete med att bygga upp staden. För att bygga upp staden igen bjöds arkitekter in från Tyskland, Holland och Sverige. De tog med sig stilen barock – Narva barock. Major Johan och överste Jacob som hade studerat arkitektur arbetade med att rita såväl fästningar som palats för adliga familjer.

Narvas generalguvenör tilldelades 1660 Johan en tomt i Narva. Johan hann dock inte bygga något på den för den drogs snabbt in för att användas för militärt syfte. (Karling, Sten. Narva s. X)

 

TESTAMENTET - FÖRMYNDARREGERINGEN

Förmyndarregeringen skulle ledas av Hedvig Eleonora med två röster samt av rikets fem ögsta ämbetsmän och kungens ynre bror Adolf Johan som riksmarsk (överbefälhavare för armén till land). 

Per Brahe utsågs till riksdrost 

Magnus Gabriel de la Gardie utsågs till rikskansler

Karl Gustaf Wrangel utsågs till riksmarsk (tidigare riksamiral)

Herman Fleming utsågs till riksskattemästare

 

RIKSDAGEN 1660

Regering;

Ordförande Hedvig Eleonora 

Lars Kagg utsågs till riksmarsk (Han dog snart och ersattes 1664 med Carl Gustaf Wrangel). Som riksmarsk hade han ansvar för armen till land. Vilket kan ses lite konstigt med tanke på att Wrangel tidigare varit riksamiral och sjöhjälte. 

Gustaf Bonde utsågs till riksskattmästare

Per Brahe utsågs till riksdrost

Gustaf Otto Stenbock blev riksamiral (konstigt val med tanke på att han aldrig varit till sjöss.) 

Rådet bestod av sjutton grevar och fyrtiotre friherrer. Bara fyra av rådet 1668 var adelsmän utan titlar; Claes Rålamd, Ebbe Ulfeldt, Mattias Biörnenklou och Tord Bonde. (Lindqvist - Historien om Sverige - Storhet och fall. s. 30-31). 

 

SVERIGE - RYSSLAND - FREDEN I KARDIS - 21 JUNI 1661 slöts freden mellan Sverige och Ryssland. 

 

FRED - ÄNTLIGEN FRED - Nu rådde äntligen fred mellan Sverige och Polen, Danmark och Ryssland. Nu kunde de båda bröderna fokusera på sin roll som ingenjörer och arkitekter. Nu började Jacob samla på sig egendomar.

 

Jacob överstelöjtnant vid artilleriet 1661/1 - registerkort på riksarkivet

 

JACOBS BREV TILL DROTTNING HEDVID ELEONORA - GODSET KUJEN - 1661 skrev Jacob ett brev till drottningen Hedvig Eleonora och bad att få tillbaka godset Pelbag. Han berättade i brevet att hans "salig farfar" haft en stor pant i godset men hade under kriget med Ryssland mist det. I brev tog Jacob upp alla sina bröder som tillhört och nu tillhör den svenska armén. Han är noga med att påpeka att flera av hans bröder dött i strid. Jacob fick inte tillbaka godet Pelbag. Han blev dock inte lottlös. Istället fick han godset Kujen. Till Kujen hörde herrgård Heydenfeld. De båda godsen låg i Lasdohns församling i kretsen Werden nära Pielbag. Jacob borde vara mycket nöjd med sig själv. Överste Jacob tjänstgjorde från 20 maj vid artilleriet på Riga slott i Livland.   

 

JOHAN - STADSPLANERING I KEXHOLMEN - Det finns noterat i Riksarkivet att han 1662 arbetade med stadsplaneringen i Kexholmen i Ingermanland. Han hade året innan avancerat till kapten och hade enligt arméns rullor ett eget kompani. 1661/1   

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - STETTIN - POMMERN 

 

Överstelöjtnant Wilhelm Stettin i Pommern 24 september 1662 - 1662/8 bild 103

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILHELM - brodern Willhelm och hans skvadron var enligt arméns rullor i Rikarkivet stationerade i Stettin i Pommern juni-oktober 1662. Nu när det var fred var det extra viktigt att försvara provinserna man "vunnit" i krigen. 

 

 

  Johans skiss över fästningen Nyen 1663

 

1663 - 3 APRIL -JOHAN I:S SON JOHAN II  FICK VISA DOKUMENTET FRÅN 1619 SOM BEVISADE ÄGANDET AV PAIXT. (GENEOLOGISCHES HANDBUCH 1929 s. 564).

 

1663 tjänstgjorde Johan III i fortifikationen i svenska armén enligt GHB (1929) s. 564

 

GODS PÅ LÖPANDE BAND - Den  13 april 1663 fick Jacob godset Heydenfeld och Kujen i Lasdons församling i kretsen Wenden som förläningar. Den 13 april 1663 förlänades han godset Hintzenberg (Inčukalns mois) i Neuermühlen kretsen. 20 maj 1663 förlänades Jacob godset Neuhof i närheten av Riga. Jakob tog även gods i pant - 1670 tog han godset Ram i Neu-Pelbag församling i kretsen Jerwen i pant. Nu borde Jacob ha varit nöjd. Nu fattades bara en fru och barn.  

 

1664 - SLUT PÅ UNGKARLSLIVET FÖR BRÖDERNA STAEL VON HOLSTEIN 

 

 

              

                                                                                                                    

JACOB OCH ANNA SOFIA VON UNGERN STERNBERG - I JANUARI 1664 gifte sig Jacob med Anna Sofia. Hon var dotter till ståthållaren på Riga slott Volmar von Ungern-Sternberg och Sofia (född Uexkull av Padenorm). Volmar ägde herrgårdarna Purkel, Volsang och Udbum.  

 

Carl Jakob, född 1666. Volontär vid Livgardet. Fänrik vid Västerbottens regemente 1687-01-10 slutligen kapten i fransk tjänst. Död ogift 1693 i Frankrike. 

 Otto Vilhelm, friherre Staël von Holstein, född 1668. Generalmajor. Död 1730. Se friherrliga ätten Staël von Holstein. upphöjd i friherrlig värdighet den 2 juni 1719 och introducerades 1719 under nr 155. Otto var soldat under Stora nordiska kriget och en av de som överlevde kriget. 

Fabian Ernst, (1672 1730). Generaladjutant och lantråd. Generaladjutanten Fabian Ernst Stael von Holstein*'' löste ut sina syskon ur de estländska och livländska egendomarna. För ett av de förnämsta godsen, Hannijäggi i Estland, fick var broder, och således äfven Jakob Axel, 2,000 rdr sp. eller 800 dukater i guld, således 8,000 kronor, myntvärdets falt oberäknadt.

       Källa: Historisk tidskrift årgång 11 1891 

Jakobina Juliana, döpt 1675-05-21 i Riga, död 1721 och begraven s. å. 19/3 i Tyresö kyrka Stockholms län. Kom att bli änka under Stora nordiska kriget.  

Jakoba Juliana, född 1678-04-21, död ? Gift 1703-09-13 i Reval med kapten Johan Fredrik von Ulrich, död 1724. 

Jakob Axel, född 1680. Överste. Mest känd för sin duell med Tordenskiöld. Död 1730. Jakob Axel var soldat under Stora nordiska kriget och en av de som överlevde.   

 

Som ni ser överlevde alla Jacobs söner som stred i Stora nordiska kriget. Vill du veta mer om dem kan du läsa om dem på sidan The Great Nothern war. 

 

JACOB 1664/2 REGISTERKORT PÅ RIKSARKIVET - ÖVERSTELÖJTNANT I ARTILLERIET

                                                   

  

Fotografiet av målningen på Christina Möller är från "Pontus Möllers publiceringar". Målningen ska ha hittats i ett spannmålsmagasin vid fideikommisegendomen Landsjö.(Bonniers månads-häfte, volym 5, 1911.)  

 

JOHAN OCH CHRISTINA MÖLLER -1664

Johan gifte sig 1664 på Wasahof med Christina Möller (1640-1683). Hon var dotter till underståthållaren på fästningen i Narva Arendt Möller (nr 454) och Barbro (född Stiernfelt nr 171.) Arndt Möller ägde herrgården Liliehagen som låg i Gregorii socken i Koporie län i Ingermanland. 

Johan och Christina fick nio barn;

Mattias Gustaf (1666-1720) Han kom att strida i Stora nordiska kriget. Han son Johan kom att starta "Svenska linjen 3".

Jakob Johan (1667-1701) Han kom att strida i Stora nordiska kriget.

Barbara Gustaviana (1668-1739) Blev änka under Stora nordiska kriget.

Carl Vilhelm (1670-1670) Han dog ogift och slöt därmed sin gren.

Anna Benoia (1671-1675)

Carl Fredrik (1673-1674) Han dog ogift och slöt därmed sin gren.

Christina Eufrosyne 1675-1744) Blev änka under Stora nordiska kriget.

Johan Gustaf (1681-1702). Han kom att strida i Stora nordiska kriget.

Carl Vilhem (1683-1708). Han kom att strida i Stora nordiska kriget.

 

Med tanke på att Christina dog 1683 är det troligt att hon dog i barnsäng. Av Johan och Christinas söner var det bara Mattias Gustaf som gifte sig och fick barn.

 

Som ni ser dog alla Johan och Christinas söner i Stora nordiska kriget. Vill du läsa mer om dem så finns det information om deras öden och äventyr under kriget på sidan The Great Northern War.

 

 

                                                                         Wasahof vid Narvafloden

Vaasovi mõis ehk Riigimõis (Wasshof) 

 

Under sin tid i Ingermanland arbetade Johan som i inspektor över fortifikationsarbetet. Bland annat vid borgen Nyenschanz som låg där Sankt Petersburg ligger idag.                  

 

 Jakob Johan född 28/7 1667. Fänrik vid Nylands regemente 11 november 1678. Löjtnant 10 februari 1683, regementskvartermästare 13 september 1686, kaptenslöjtnant 23 juni 1688. Han blev träffad av en kanonkula vid Boldeeraa Neumünde skans och dog ogift den 14 september 1701 - HANS LINJE DOG UT. 

Barbara Gustaviana (14.10.1668-1739).

Carl Wilhelm född 25 maj 1670 och dog 10 oktober samma år.                            

 Anna Benonia född 1671, Hon dog den 7 juni 1675 i Narva  

Carl Fredrik (1673-1674)  

Christina Eufrosyne (1675-1744)  

 

Jacob överste vid artilleriet 1665/2 f. 71 - registerkort på riksarkivet

 

ÖVERSTELÖJTNANT WILLHELM 1665 -tjänstgör från februari- december 1665 i Pommern. 65/7.  

 

KLAGOMÅL MOT ATT ANSTÄLLA SLÄKTINGAR - 4 OKTOBER 1665 skrev Oxenstierna i ett brev till kungen och klagade över att överste Stahl (Jacob) anställde släktingar till tjänster inom fortifikationen. Kungen svarade den 21 JUNI 1666 att Jacob skulle få stå till svars för det. Emellertid rann det hela ut i sanden.¹ 

 

 

JOHANS FÖRSTA BARN - MATTIAS GUSTAF föddes i Narva 28 APRIL 1666. Han kommer senare vara den som fick familjen att bli bofasta i Sverige.  

Den 9 januari 1667 utsågs Christinas pappa Arend till landshövding i Narva och över dess län. 

 

JACOB OCH URBAN HIERNA - Under sommaren 1667 reser Jacob runt i Tyskland med Urban Hierne och besöker spa. Jacob lider av allvarliga ryggproblem och det är troligen därför han är intresserad av att bada i spa. 

 

JOHANS TOMT I NARVA 16 SEPTEMBER 1667 - Johan utmärkte sig ochså som en duktig ingenjör och sändes från Ingermanland till Narva redan 1660 som artillerimajor och ingenjör. Från Narva utvecklade Staël en livlig verksamhet som befästning av de ingermanländska fästningarna under de följande åren och gjorde viktiga insatser till detta område, särskilt i Nyen. Johan kom att bo i Narva i mer än 40 år.  Direkt efter han kommit till Narva fick Johan en tom genom förmedling av gerneralguvernören. Eftersom denna användes för befästningändamål 1667, fick han ytterligare en tomt. (Karling 275-277).

 

JOHANS PALATS EFTER 1667 

Tomten låg i den södra änden av Koidu Tänav, på östra sidan av gatan mitt emot det nybyggda herrgården av borgmästare Schwartz. Det har nummer 32 på kartan från 1684. Läget var fantastiskt - i utkanten av staden nära den högt befästa strandmuren. Utsikten över de två fästningarna och älvdalen var magnifik. Tomten har en känsla av land trots att den ligger i staden. Det var därför naturligt att han också ritade ett hus för att likna en herrgård. (Karling, Sten.(1936). Narva  s. 277). 

 

KOIDO 3 - JOHANS HUS I NARVA - låg på Koido tänav. 3 i gamla Narva. Jag har fått flera bilder av Sergey Sharkov.

 

Koido 3 - Johans house in Narva - was on Koido tänav. 3 in old Narva. I have got these pictures from Sergey Sharkov.

 

 

 

 

 

 

 

 

Johans hus .  Fotografiet finns i Sten Karlings bok om Narva.   

Johans mansion. The photo is taken from Sten Karling book about Narva. 

 

 

Lamporna utanför Johan Staël von Holsteins hus i Narva     

 

JOHANS PALATS - Staël måste ha börjat bygga strax efter att han fått den nya tomten. Eftersom varje godsägare var tvungen att uppföra ett stenhus på sin plats, och i denna fråga var man särskilt sträng mot adelsmän och officerare. Byggnaden är idag utvändigt i det närmaste oförändrad, och insidan ger fortfarande en bra bild av den ursprungliga planläggningen. Byggnaden som är i sten i klassicistisk stil har två våningar med fem fönster på bredsidan och tre på smalsidan, Den osmyckade fasaden stängs endast upptill av en gesims och en liten dekorativ gavel ovanför ingången, som pryds av en medaljong med ett monogram. På baksidan av huset finns ett vidsrum med kranlucka på lämplig plats.  Taket pryds av en vindflöjel med ett S. Arkitekturens strama enkelhet livas nu upp av huvudportalen, som ochså framstår som stram i sitt sparsamt dekorerade bossverk, men ändå är elegant tack vare de omskorgsfullt uthuggna axlarna, maskerna i valvet, rosetterna och de av en talkottad fris. Dispositionen av Staël-huset är av särskilt intresse för oss, eftersom vi här för första gången har möjlighet att i detalj bekanta oss med förhållandena för ett patricierhem i Narva. Vi kan komplettera undersökningen av måtten med en beskrivning av huset från 1716. Först kan man gå in i en vestibul som sträckte sig som en korridor tvärs över huset (väggen som delar det idag är av nyare datum.) Till höger kom man in i en kammare med svart kakelugn, bakom låg en större kammare, som skulle värmas upp av en vit kakelugn och en öppen spis. Mot gården låg ett rum lika stort som båda kamrarna tillsammans (den tunna skiljeväggen här byggdes också senare). Här fanns en svart kakelugn. En dörr ledde till förkammaren. Till vänster om korridoren på gårdssidan fanns en kammare och bredvid en annan kammare; den främre hade en svart kakelugn. Köket vette mot gatan. En smal murad trappa, stängd av en dörr, och en bred stentrappa, också stängd av en dörr, ledde från hallen - huvudentrén till övervåningen (trappan har nu ersatts av en identisk träkonstruktion, men av monumental proportioner och är ganska väl upplyst.) (Karling, Sten. Narva. s. 279-280). 

 

RÅDHUSET 1668 - Laurentz von Numens bad om hans sakkunniga hjälp 1668 när han byggde rådhuset och han var med och reglerade marken och inspekterade byggnaderna. Som dåtidens svenska fortifikationsofficerare deltog johan i arbetet med rådhuset. (Karling, Sten Narva. s. 245)  

 

1668 får Jacob och hans fru en son som döps till OTTO VILHELM. Han kom att starta den friherrliga grenen i Sverige. 

 

1668/2 JACOB ÖVERTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

1669/7 1669/16 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

1670/2 JACOB ÖVERSTELÖJTNANT VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

Jakob köpte 15 juni 1671 Hannijöggi (Anija) och Jegelecht i St Johannis församling i kretsen Pernau. 

 

1671 arbetade Johan med planer över staden Narva samt Neumünde. 

 

1672/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

ALLIANSEN MED FRANKRIKE 4 APRIL 1672 - Sverige utfäste sig att mot subsidier att hjälpa Frankrige ifall de "hamnade i krig". De skulle få 400.000 écu under fredstid och ifall det blev krig höjdes det till 600.00 écu. Sverige fick även lova att sätta upp en armé på 16.000 man. (Lindqvist. stolthet och fall s. 74)

 

1672 föddes Jacob och Anna-Sofias son Fabian Ernst i Reval. Han kom att stanna kvar i Estland och tillsammans med sin fru Gertrud Margaretha (född Fock) starta Hannijöggi Line.. 

 

KARL IX - 18 DECEMBER 1672 TILLTRÄDDE SOM KUNG. (Lindqvist stolthet och fall s. 107)

KUNGAFÖRSÄKRAN - Liksom Karl XI löd kungaförsäkrang att kungen lovade att inhämta råd och ständernas vetenskap och samtycke. (Lindqvist s. 109) 

SÄNGKAMMARRÅDET - Kungen samlade sina närmaste vänner. Detta blev ett steg mot totalt envälde. (Lindqvist s. 112-113)

 

MARS 1673 - 1673/2 JOHAN Finns foto på namnteckningen!!! (1673/2 bild 70)

 

Jacob lantråd i Livland 1673  och ståthållare på Reval 18 februari 1673(Elgenstierna s. 505)

 

Jacob generalmajor 3 augusti 1673 (Elgenstierna s. 505)

 

Den 15 september 1673 utnämndes Johan till överstelöjtnant vid artilleriet i Finland. Samma år tjänstgjorde Jacob som ståthållare i Reval. Jacob gjorde även administrativ karriär och vikarierade 1673 för Bengt Claesson Horn som svensk guvenör i Livland.  

 

1673/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

 

 

  Hannijöggi (Annia) - i kretsen Harrien, församlingen St. Johannis. Herrgården var i släkten Staël von Holsteins ägo 1671-1843.

 

1674 ritade Jakob ett hus åt överstelöjtnant Engelbrecht Richter i Riga. (Karling, Sten. Narva s. 278).

 

JACOB STAHL OCH AXEL VON FERSEN - Jacob designade Axel von Fersens hus i Tallinn 1674. (The low countries at the crossroads; Netherlandish architecture as an export product in early modern Europe (1480-1680) 

 

DANERUM I KALMAR LÄN - Enligt Russwurms bok förlänade kung Karl Johan ett hus i Sverige i närheten av Kalmar i Småland. Jag har letat i Riksarkivet men inte hittat dokumentet som stödjer detta.

 

Översättning: "10 april 1674 - Överstelöjtnant Johan Stahl von Holstein erhåller hemanet Danerum i församlingen Ryssby i Kalmar län för sig och sina manliga arvingar enligt förläningsvilkor som beslutats i Jönköping 1604. Det vill säga det som visade att det gällde egendom som ärvdes. Johans son Otto Fredrik får den så småningom". (Fahne xxxx, 94)   

 

JULI 1674 KAPTEN JOHAN I BREMEN-VERDEN (1674/11 bild 198)

 

Som man kan se om man jämnför namnteckningarna så är kapten Johan i Bremen-Verden en annan Johan än överstelöjtnant Johan i Narva.

 

17 SEPTEMBER 1674  - Överstelöjtnant Johan tjänst vid artilleriet i Estland och Ingermanland. Han var bland annat inspektör över fortifikationsarbetet där. 

 

FÖRBUNDET MED FRANKRIKE 

1674 - EFTER PÅTRYCKNINGAR FRÅN FRANKRIKE GICK DE SVENSKA TRUPPERNA SOM VAR STATIONERADE I POMMERN IN I BRANDENBURG. När Sverige 1672 ingick förbundet med Frankrike var det i förhoppning om fortsatt fred. Det kom tyvärr inte hända. Tvärtom ledde det till att Sverige drogs in i ett krig på grund av de pengar Sverige fått av Frankrike. Sverige fick åröigen 400.000 riksdaler i subsidier av Frankrike och förband sig att hålla 16.000 soldater redo att ingripa i Tyskland om någon där råkade ge sig in i krig med Frankrike. Slaget vid Lund 1676. 16). 

 

BRANDENBURG - 1674 slöt sig kurfurste Fredrik Vilhelm av Brandenburg till den antifranska koalitionen. (Slaget vid Lund 1676 s. 17)  

 

HÖSTEN 1674 RED CARL GUSTAF WRANGEL MED 13.000 SOLDATER FRÅN POMMERN IN I BRANDENBURG 

 

OKTOBER 1674 Jacob Stael (bild 47)

 

1674/2 JACOB ÖVERSTE VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

GEN.MAJOR STAHLS DIARIUM - Jacob skrev följande; "Den 25 januari 1675 reste jag från Riga genom Litauen och Polen, över Warschau och Posen, eftersom jag inte kunde resa genom Preussen. Den x anlände jag till Stargardt och den 23 reste jag därifrån till Hans höggrev, Excell;s riksfältherren i Stettin."  

 

SOMMARFÄLTTÅGET I BRANDENBURG - Den 10 maj 1675 höll riksfältherren vid Damm mönstring med armén. I hans infanteri fanns hertigen av Gotha regemente och Delwigs regemente.  Den 11 maj marscherade armén genom Stettin. 144 Den 14 följde generalmajor Staël med nödigt artilleri. s. 147. Det fördes av generalmajor Jacob Staël von Holstein. s. 148. Nils, Wimarson. Svenska krig i Tyskland 1675-1679 volym 1. finns att ladda ner.

 

1675/2 JACOB GENERALMAJOR VID ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET

 

"BRANDENBURG KRIGET - SLAGET VID FEHRBELLIN I TYSKLAND – 18 JUNI 1675 GENERALMAJOR JACOB OCH KAPTEN JOHAN (HANS JOHANS SON GIFT STACKELBERG)

 

SLAGET VID FEHRBELLIN I TYSKLAND – 18 JUNI 1675. Var ett slag mellan Sverige och kurfurstedömet Brandenburg. (Fehrbellin ligger 50 kilometer nordväst om Berlin). Generalmajor Jacob och kapten Johan deltog i slaget. Kapten Johan tillhörde enligt rullorna de soldater som tidigare ingick i hertigen Albert af Sachen-Gothas regemente men nu ingick i Henrik Delwigs regemente. 1676/16 (dessa båda regementen hade tidigare slagits samman). I slaget deltog enligt befälhavare Jakob Staël avgivna berättelse kavalleriregementena; Wittenberg, Bünau, Holstein, och Östgöta regemente till häst, vilka bildade högra flygeln, samt Åbo läns, Smålands, en bataljon Giese och en skvadron Jämtlänningar vilka stod på den vänstra. Infanteriet bestod av konungens tyska garde under Grothausen, Riksfältherrens (Karl Gustaf Wrangels) livregemente under Claus Ulrich von Schwerin, överste Adolf von Horns af Åminne, fältmarkalken Helmfeldts, samt generalmajorerna Delwigs och Jakob Johan von Wulffens regemente. Infanteriregementet Sachsen Gotha var kommenderat vid artilleriet. Överbefälhavare var fältmarskalk Wrangels halvbror, generallöjtnant Wolmar Wrangel af Lindeberg.¹

 

”Tidigt på morgonen den 18 juni fick svenskarna under sin reträtt känning med kurfurstens avantagarde under prinsen Hessen-Homburg. Då Brandenburgarna första anfall tillbakavisades, fortsatte svenskarna under GENERALMAJOR STAËL och Delwig marschen mot Fehrbellin, dit Woltar Wrangel själv begivit sig för att övervaka den där upprivna brons..”²

När Wolmar Wrangels arméavdelning närmade sig Fehrbellin fick de höra att bron över Rhin var förstörd. Spaningsrapporterna inkom samtidigt att brandenburgarna var dem i hälarna. Wrangel lämnade befälet till överstelöjtnant Henrik von Delwig och red själv i förväg för att kontrollerna möjligheterna att ta sig över vattendraget. Snart anlände även artillerichef Jacob Staël von Holstein med 300 man och broläggningsutrustning. De byggde en pontonbro, men sex kilometer bakom dem kom redan det första anfallet mot den svenska marsch kolonen. Klockan var närmare tolv mitt på dagen den 18 juni 1675. Det regnade och var dålig sikt.³ Kriget slutade med Brandenburgs seger. Förlusten ledde enligt Lindqvist till att Danmark, Nederländerna och kejsaren omedelbart förklarade Sverige krig. (Lindqvist s. 127)

 

 

 

 

SKÅNSKA KRIGET - FÖRLOPPET  

1675 

SKÅNSKA KRIGET 1675 -1679  -  I september 1675 förklarade Danmark Sverige krig.  - I september och oktober 1675 intogs de svenska provinserna i norra Tyskland  av danskar och brandenburgare. Danskarna intog Wismar och Bremen-Verden och Brandenburgarna intog Stettin. En av dem som var i Tyskland var överstelöjtnant Vilhelm Staël von Holstein som vid den här tiden var i Wismar.

 

ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM - Johans och Jacobs bror Vilhelm tjänstgjorde under kriget som överstelöjtnant i Upplands regemente. Han hade 1673 följt med regementet över till den svenska  provinsen Wismar. 

                       

STAËL VON HOLSTEIN nr 834. Den 22 september 1675 introduceras släkten vid det svenska riddarhuset  under namnet Staël von Holstein.  

 

BELÄGRINGEN AV WISMAR (i Pommern). 15 oktober till 14 december. ÖVERSTELÖJTNANT VILHELM dog 14 oktober 1675 vid Wismar. (Elgenstierna XXXX s. 504-505). Nu återstod endast två av  Matthias söner - Jacob och Johan.  

 

JACOB KALLAR I SITT TESTAMENTE DATERAT 1675  SIN BROR JOHAN  ÖVERSTELÖJTNANT . (Nachricht s. 101)

 

JOHAN STAEL - 1676/3 NAMNTECKNING  

1676 /16 BILD 252

 

DEN SVENSKA FLOTTAN BESEGRADES "BONDBPOJKAR DOPPADE I SALTVATTEN" -  Den 1 JUNI 1676 besegrades svenska flottan i slaget vid Öland. Örlogsfartygen Kronan, Äpplet och Svärdet gick under. (Slaget vid Lund 1676 s. 40-50). Om ni vill veta mer om Kronan kan jag rekommendera ett besök på Kalmar museum. Skeppen som skulle undsätta de svenska trupperna i Tyskland låg nu på havets botten. 

 

LANDSTIGNINGEN VID RÅÅ - Den 29 JUNI 1676.  Nu började det danska tåget genom Sverige. Först föll Helsingborg och den 4 augusti föll Landskrona. Stärkt av framgångarna beslöt sig den danske kungen att dels förtsätta segertåget i Skåne med målet att erövra hela Skåne men han fattade även beslutet att skicka soldater mot Halland. Att försöka göra två saker samtidigt skulle visa sig vara ett felaktigt beslut. 

Den 15 augusti föll Kristianstad. Snart hade danskarna tagit hela Skåne utom Malmö. Svenska huvudarmén la svansen mellan benen och stack till Ljungby som blev deras högkvarter. De kom dock tillbaka till Halland.  

 

SLAGET VID HALMSTAD - 17 AUGUSTI 1676 - Här vände sig den svenska krigslyckan och de segrade slaget. Det här slaget vände kriget och den svenska armén rykte på nytt in i Skåne. 

 

SLAGET VID LUND - 4 DECEMBER 1676 - Sverige vann detta mycket blodiga slaget.  

 

1677/1 JACOB ÖVERSTE I ARTILLERIET - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

DET GICK DÅLIGT FÖR DE SVENSKA TRUPPERNA I TYSKLAND - 3 AUGUSTI 1677 FÖRLORADE VI BREMEN VERDEN. I SEPTEMBER FÖLL DEMMIN OCH I OKTOBER FÖLL ANKLAM S. 103 I KOLLA KÄLLA

 

JACOB - DIREKTÖR FÖR FORTIFIKATIONSARBETET I ESTLAND, LIVLAND OCH INGERMANLAND 28 FEBRUARI 1678. (ELGENSTIERNA S. 505)   

 

 

1677/10 Trupper i Pommern

 

UNDER SKÅNSKA KRIGET TJÄNSTGJORDE KAPTEN JOHAN I POMMERN 1676 - 1678 1677-  Kapten Johan Stael von Holsteins värfvade kompani. I Pommern. Johans namnteckning är tagen från Armens rullor på Riksarkivet och gäller förslag på kompaniet i Greiswald i Svenska Pommern från januari till december 1678.  1678 Kapten Johan Staël von Holsteins värvade kompani i Pommern. Undrar vem det här är? Hans namnteckning skiljer ju sig från Johan (1636-1703) som är i Narva vid den här tiden!!!!

 

3 FEBERUARI 1678 - RIKSDAGSMÖTE I HALMSTAD - Riksdagen utlyste den 20 januari ett möte som tog plats den 3 februari 1678 i Halmstad. En av de som var med på mötet var Jacob Staël von Holstein. Mötet var hans första. (Register till svenska riddarskapets och adelns riksdagsprotokoll del 1 - personregistret.)

 

                                                             

 

25 APRIL 1678 KAPTEN JOHAN STAEL VON HOLSTEIN - POMMERN

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1678/16 (1678), bildid: A0053977_00219

 Kapten Johan tillhörde von Heidebreschens infanteriregemente. 

 

15 NOVEMBER 1678 - NU HAR SVERIGE MIST ALLA SINA TYSKA PROVINSER 

 

1679/1 F. 75 - JACOB GENERALMAJOR - REGISTERKORT I RIKSARKIVET 

 

29 JUNI 1679 FREDEN I SAINT GERMAIN - Här slöts freden mellan Sverige och Brandenburg. (Lindqvist, Herman s. 182)

 

23 AUGUSTI 1679 FREDEN I FONTAINEBLEAU - Här slöts freden mellan Sverige och Danmark. (Lindqvist, Herman s. 182)

 

26 SEPTEMBER 1679 -  FREDEN I LUND mellan Danmark och Sverige 1679 bekräftade freden i Fontainebleau. Freden innebar slutet på Skånska kriget (1675-1679). Sverige fick nu tillbaka alla sina tyska besittningar. 

 

2 OKTOBER 1679 - DUELLEN MELLAN JACOB OCH GUSTAF VON MENGDEN

 

2 OKTOBER 1679 - DUELLEN MELLAN JACOB OCH GUSTAF VON MENGDEN - Den 2 oktober 1679 mördades Jacob i en duell med Gustaf von Mengden. Gustaf och sonen Otto von Mengden dömdes för mordet.  

 

1680 ÅRS RIKSDAG - RIKSRÅDET BLIR KUNGLIGA RÅD - ALL MAKT ÅT KUNGEN - KUNGLIGA KARL XI:s REDUKTION - Nu samlades all makt både den lagstiftande och verkställande samlades hos kungen.

"Hans Maj:t ochså allesnast inform Gud responsabel för sine actioner"

"Ederes kungl. Maj:s till den regeringsform förbunden är allena till Sveriges laga och stadgar."

Detta måste ha gjort riksråden förbannade. De mest aktiva och tänkbart farliga motståndare på det som planerades på riksdagen, Claes Rålamb och Henrik Falkenberg. (Lindqvist s. 201)

Kungen valde till lantmarskalk Claes Fleming, Magnus Gabriel de la Gardie utnämndes till Riksdrost. (Lindqvist s.200-201)

 

REDUKTIONEN  PÅGICK ÄNDA FRAM TILL 1703 - KRONAN DROG TILLBAKA GODS

 

1680 födde Jacobs änkan Anna-Sofia sonen Jakob Axel. Jag kommer återkomma till henne och paret barn längre ner. Nu var Johan ensam kvar av Matthias söner.

 

JOHAN avgick som befästningsinspektör 1680, men förblev i tjänst som artilleriofficer fram till sin död i april 1703.

 

Johan och Christina  (Möller) fick ytterligare två barn:  

Johan Gustaf - född 1681. Han påbörjade sin militära karriär som page hos kungen. 11 november 1700 avancerade han till fänrik vid Närke och Nerikes infanteriregemente. Senare samma år avancerade han till löjtnant. Johan Gustaf dog ogift den 17 augusti 1702.

 

ENLIGT GHBR (1929) ÄR HANS/JOHANS SON JOHAN III LÖJTNANT 1682 S. 564

 

KARL XII FÖDDES 17 JUNI 1682

 

Carl Vilhelm född 1683, Han påbörjade sin militära karriär  4 september  1700 som fänrik vid upplands tremänningsregemente. Därefter tjänstgjorde han som fänrik vid Livgardet från 1703. Han avancerade 1706 till löjtnant. Carl Vilhelm dog ogift i slaget vid Holowczyn 4 april 1708.

 

Johans fru Christina dog 1683 troligen i barnsäng. 

 

10 FEBRUARI 1683 - FULLMAKT LÖJTNANT JACOB JOHAN NYLAND TAVASTAHUS REGEMENTE.

 

8 DECEMBER 1683 - Borgmästare Conrad Staël von Holstein 1 december 1612- 8 december 1683. Han hade varit gift två gånger och lämnade vad man känner till tre söner efter sig som alla blev soldater i svenska armén. Conrads epitafie finns i st Nicolai kyrkan i Pernau. 

 

ÄKTENSKAP NR 2 1684 -  1695 HELENA VON DER PAHLEN  - Efter Christinas död 1683 gifte Johan (48 år) 1684 sig med Helena von der Pahlen. Hon var dotter till  den svenske överste löjtnanten Johan von der Pahlen till Astrau (Taurup) i Dickelns socken. Johan von der Pahlen föddes den 27 juni 1602 i Arensburg på Ösel. Han antogs 1619 vid överste Schmellings regemente i Polen. 1621 gick han i svensk tjänst. Han tog avsked 1639. Johan gifte sig 7 maj 1639 med Elisabeth Christina Catharina von Rosen. (dotter till Bogislaus von Rosen). Johan von der Pahlen dog den 31 augusti 1694 och ligger begraven i Reval. Helena hade sex bröder, Två av dem Johan Andreas och Bogislaus efterlämnade inga söner och den yngste Karl Detlof avled ung, Hennes båda bröder Otto Magnus och Fredrik Adolf avkomlingar valde när Estland blev ryskt att bli svenska medborgare.

 

Helena och Johan fick tre barn: 

Georg Bogislaus Stael von Holstein (i Narva 1685-1763) . (Friherreliga ätten 204 - Svenska adelns ättartaflor) 

Otto Fredrik (1686- 1771) till Danerum i Ryssby socken i Kalmar län. Otto Fredrik inledde sin militära karriär som volontär vid garnisonen i Riga: fänrik vid Närkes- och Värmlands tremännings infanteriregemente 27 september 1705. Otto Fredrik avancerade samma till löjtnant. Han kommenderades till Riga för att ta hand om rekryter i september samma år. Otto Fredrik kom till Sverige i juli 1710 efter Rigas uppgivande. Tjänstgjorde som kammarherre och amtman hos hertigen av Holstein. Otto Fredrik bodde på gården Danerum som pappa Johan fått som donation 1674. Han dog ogift den 23 augusti 1771 på Araslöf i Fårlövs socken i Skåne.  

Robert.(1687-?)

 

1684 - HELA ÅRET ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN I GARNISON I NARVA

 

1 SEPTEMBER 1684  - ARTILLERIET GARNISON I NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN 1684/14

 

1 OKTOBER 1684 - ARTILLERIET NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN 1684/14

 

1 NOVEMBER 1684 - ATILLERIET NARVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEIN (1684/14)

 

1 DECEMBER 1684 - ARTILLERIET NARVA JOHAN STAEL VON HOLSTEIN

 

1684 - 29 DECEMBER - FULLMAKT - LÖJTNANT JACOB JOHAN SKARABORGS REGEMENTE - SKÅNINGE KOMPANI.

 

1684 REGEMENTSSTABEN NARAVA ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAEL VON HOLSTEN (1684/14 s. 9)

 

 

 

1685 - GEORG BOGISLAUS FÖDDES I NARVA

 

1686 - ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN I NARVA 

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1686/12 (1686), bildid: A0054131_00008 

 

JOHAN II DOG A. 1687  På herrrgården Paixt. PAIXT-LINJEN

 

 

1689/11 bild 180 ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN I NARVA.

 

 

JOHAN OCH JACOBS SYSTER ANNA - dog  i Narva 1695. (Elgenstierna VII. s. 150)

 

JOHAN  10 FEBRUARI 1696 NARVA 

10 FEBRUARI 1696 tillhörde överstelöjtnant JOHAN regementsstaben i Narva. (59/5). (bild 76) 

  

JOHANS ÄKTENSKAP NR 3 - 1698 - 1703 ANNA SOFIA VON FOCK  

ANNA SOFIA VON FOCK - Efter att ha blivit änkling för andra gången 1695 gifte han sig 1698 62 år gammal med sin svägerskas kusins 40-åriga Anna Sofia von Fock. (f. 29/4 1665 i Narva. d.  21/2 1755 i Narva) Anna Sofias var dotter till överste och kommendanten på den svenska fästningen Nöteborg i Ingermanland  Mårten von Fock och hans andra fru Anna Dorothea (född von Bock.) 

 

Johan och  Sofia fick två barn;  

Otto Reinhold (1699 i Narva -1731) Han dog i en duell i holsteinsk tjänst. Har hittat hans namn i en journal över andra fälttåget till Norge där det stod att han anklagas för att ha varit inblandad i myteri och blev förhörd av krigsrätt. Måste forska vidare i det. Otto Reinhold dog ogift 1731.

Anna Dorotea (1700  -1755).Anna Dorothea gifte sig den 11.05.1716 i Marbäcks socken med Karl Ewert von Fock,nr 1846 kunglig svensk major som dog 1752. Carl Evert, (son till Hans Fock), Carl Evert är född 1692 i Ingermanland. Volontär vid Mellins estländska regemente 1703-05-01. Rustmästare 1703-12-23. Furir 1705-07-01. Förare 1706-07-09. Sergeant 1708-12-30. Fältväbel 1709-02-30. Fänrik vid enrolleringsmanskapet i Stockholm 1710-05-23. Sekundfänrik vid Södermanlands regemente 1711-12-29. Premiärfänrik vid Södermanlands regemente 1712-10-18. Han var med i slaget vid  Gadebusch 9 december 1712. Carl Evert avancerade  till Sekundlöjtnant 1712-12-19. Carl Evert deltog vid belägringen av Tönningen 1713-1714. Han blev vid Tönningen fången hos danskarn men kunde rymma efter några månader. Därefter fortsatte hans militära karriär enligt följande: Premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteri regemente 1715-06-10. Kapten vid Åbo läns infanteriregemente 1717-02-25. Efter kriget flyttade Anna Dorothea och Carl Evert till Finland. Anna Dorothea och Carl Evert fick en son 25 december 1732 i Vahantaka i Latila (Finland) som döptes till Fredrik Bogislaus. Sonen Gideon Edvard Carl var inskriven på smålands nation på universitetet i Åbo 1737 .

 

Evert Fock upphöjdes till Major 1740-07-10. Överstelöjtnant vid enrolleringsmanskapet i Västerbotten 1742-12-15 och vid Åbo läns infanteriregemente 1749-12-29. RSO 1751-12-04. Han dog 1752-04-27 och begravdes 1752-04-30 i Åbo domkyrka.  

 

1699 - UNIVERSITETET I DORPAT FLYTTADE TILL PERNAU 

  

 

                                                          Rådhustorget i Narva

 

1700 STORA NORDISKA KRIGET - GREAT NORTHERN WAR - MUST HAVE IT´S OWN PAGE                                  

  

 Källor: 

 

 

Mattias Stackelberg var en kunglig svensk överstelöjtnant. Han var lantråd på Arendsborg.

Ärvherre till Piddul, Tomel och Ropada. Casper var hans bror.  

• Väike-Soldina vald (Gemeinde Klein-Soldina) – vallas said 42 peret perenime
• Suur-Soldina vald (Gemeinde Gross-Soldina) – vallas said 24 peret perenime
• Riigi vald (Gemeinde Wasshof) – vallas said 35 peret perenime

 

 Stora nordiska kriget  

Berkholz, C.A: Beiträge zur Geschichte der Kirchen und Prediger Riga's, Volym 1 sid 95-96 

  Palmse mois (film) (movie) 

 

Anna (Gift med Henrik Muhlman, adlad von Seulberg född 1605. Stadsingenjör i Riga 1632. och fortifikationsingenjör därst.24 januari 1645. Tillika tygmästare och ingenjör i Riga och Livland 6 september Med bibehållande av tygmästarbefattningen i Livland tillika tygmästare och ingenjör i Ingermanland 2 augusti 1649. Erhöll vederlagsdonation på gods s. å.28/11. Adlad 10 januari 1651 (sonsons sonen för ätten introd. 1720 under nr 1587). Erhöll i donation Tuusmäki i Rantasalmi socken och Hirviniemi i Birkkala socken i Finland 20 mars 1651. Överstelöjtnant vid artilleriet i Finland, Estland och Ingermanland 22 juni 1657. Kommenderades till armén på Själland 1658, där han död s. å. 30/10 i Kjöge på Själland och begraven i S:ta Maria kyrka i Helsingör, där hans vapen uppsattes. Han var en särdeles kunnig och nitisk artilleri och fortifikationsofficer [Mf]. Gift med Anna Stahl, död 169(5), som 1667 beviljades försäkran på hans innestående lön. Hon fick jämte sonen Johan av konung Carl X Gustaf i förläning godset Zintenhof i Torgels socken 10 december 1659. 

 

Riddarhuset - historiska arv - vapensköld

 

 

Johan was born in 1636 in Livonia then belonged to Sweden. In Sweden reigned since 1632

Queen Christina. Sweden was since June 26, 1630 involved in the Thirty Years War. 

JOHN JACOB AND STUDIES - According to the "Album Academicum der University of Dorpat

(Tartun) 1632 - 1710 ". have both Johan Jacob studied there at some time during that period.

 

END OF THIRTY YEAR OLD WAR 10 October 1648. Major Mattias Jr. and Lieutenant Peter

Staël von Holstein, died in 1641 in Germany.

 

SCHLOSS STEINHAUSEN- Jacob was in Germany on a scholaship and studied around 1650.

He visited Schloss Steinhausen and made a drawing of it. At that time Schloss Steinhausen

was owned by Robert Werner Staël von Holstein. Near Schloss Steinhausen is an old chapel

where members of the family Staël von Holstein is buried. The first to be buried here is

Hardenberg Staël von Holstein - Robert the to nobels grandson. The family creast is on the

tombstone.

 

SOLDIERS IN SWEDISH ARMY 1651 - Johan began his military career in the Swedish army

1651. His brother James had joined the army a few years earlier. Sweden was at that time

not at war. As soldiers in the army the brothers got use of Jacobs trip to Germany. Jakob applied

to be for him self and his brother and cusins to be neuturalized swedish nobelmen. To be eligible

naturalized Swedish nobleman you had to give an account of your familys history for tree

generations. perhaps it was to get this he went to Germany?

  

SWEDISH NOBELMEN -On 14th October 1652 Johan and his brothers Jacob, Peter (Petter, 

Hildebrand and Mattias along with their cousins ​​Bernhard, Richard and William was naturlized

swedish nobelmen by queen Kristina.    In Matrikel öfwer Swea kingdom knightship and nobel

from 1754 the they are presented 1754 as follows:

Bernhard - Lieutenant horse (kept his last name and creast?)

Richard - Lieutenant at horse

Mathias - Major foot (this can be Mattias Jr. I told you about at the side of Matias. He died in

battle in Germany in 1641)

Wilhelm - Lieutenant

Peter - Lieutenant  - he died in a battle in Germany in 1641

Jakob

Johan

 

BARON BORIS STAËL VON HOLSTEIN - I'm not the first person in the family that has been

interested in the family´s history. I have found a documents from 1834 in the Estonian National

Archives written by a man called Boris Staël von Holstein. It containing the family tree as well as

short résumé of the familys history. Boris has in his research concluded that Mattias was the

father of Wilhelm, Jacob, Peter and Johan and that Richard, Mattias and Hildebrand were the

sons of Hans/ Johan. I have read the nobility letter that is archived at Riddarhuset in Stockholm

and in that it is written that al of Mattias and Hans/Johans sons where knighted. But Boris has

got one thing wrong Mattias jr is the son of Mattias.

 

 

GEORG WRANGEL AND NIKOLAI VON ESSEN - In the Estonian archive SAAGA I have found 

Baron Georg Wrangels and Nikolai von Essen genealogy of the family Staël von Holstein. It is

dated June 1926. They have worked hard and in contrast to Boris they give references to where

they have found the information.According to them:  Mattiasis the father of Johan, Jakob, Peter,

Hildebrand and Mattias jr and Johan/ Hans is the father of Bernhard, Richard and Wilhelm.  

What I've seen from my research this is true. 

 

Johan's cousin Conrad was elected October 14, 1652 to the mayor of Pärnu. In the coming years

after the by naturalization Jakob was given a lot of property by the Swedish state. Jacob bought

15 June 1671 Hannijöggi (Anija) and Jegelecht in St. Johannis church in circuit Pernau.

 

1654 - Queen Kristina abdicates and moves to Rome.  On June 6, 1654 Charles X ascended the

Swedish throne. His reign between the years 1654 and in 1660 was marred by war.

 

KARL X POLISH WAR 1655-1660 - Johan's cousin Hildebrand was the major's foot in

Colonel  Alexander Weise Stein's Dragoon Regiment and fought in Charles X's Polish war. The

war started with Sweden attacked Poland with the aim of increasing its power Poland with a

view to increasing his power over the Baltic Sea. 18-20 July 1656 fought tredagsslaget

vid Warzawa. Sweden won the battle. Hildebrand died during that battle.

 

KARL X's Russian War 1656 -1661 - Johan cousins ​​Bernhard captain and Richard Royal

Swedish lieutenants on horseback  died unmarried on 7th of September 1656 in Riga in a

outcomes when the city was besieged during King Karl X Gustav Russian war. Richard was five

years a General Major in von Essen's regiment and 10 years in colonel Per Andersson regiment.

the war ended withthe  Peace of Kardis June 21, 1661.  After these two wars only the brothers

Johnan and Jakob and their cousin Wilhelm lived.

 

 

KARL X SECOND DANISH WAR 5th August  1658 - 23th May 1660  In the Peace of Roskilde in

February 26, 1658 Sweden got the county Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslan and

the city Trondheim. Despite this, it was perceived as a failure of Karl X Gustav. He began in

1657 to develop a plan which was to attack Denmark's most vulnerable point its southern

border. Denmark declared war on Sweden in June 1657.  During the war, were both Johan and

Jacob were in Denmark 1658. John served as quartermaster general in the Swedish army in

Denmark. Jakob was commander of Køge. He designed the fortifications. Jacob worked together

with Erik Dahlberg plans for the city's fortification. At night, February 13, 1660 died KARL X

died on 13th 1660 only 37 years old. His son Karl was only 4 years. Reich came to be ruled by a

regency until Karl came of age. The war ended with the Peace of Copenhagen on 23th of May

 1660. The Swedes was now returned Bornholm,Trondheim and Denmark.

 

JOHAN IN SWEDISH INGIRAN 1660 - 1703 - After his time in Denmark Major Johan moved

to Narva in Ingria sinc that was since 17ht of February 1617 Swedish. It was therfore called 

(Swedish Ingria). The Swedish Ingria was organized in five counties Narva, Ivangorod, Jama,

Kaporje and Nöteborg.  Johan's half-sister Anna and her husband artillery engineering Heinrich

von Seulenberg lived since a couple some years in Narva. "In 1652, a revised project of

Nyenschantz fortifications was approved. The construction was headed by the engineer Heinrich

von Seulenberg. "

 

Johan's half brother Jakob was already placed in Ingria. He had advanced to colonel for artillery

fortresses in the Baltic provinces May 29, 1660 and was ordained to quartermaster general. He

was working with inspection of fortifikationsbyggnaderna. Georg Johan Veit Wittrock writes in

his book "Karl XI's guardian fiscal policy: Gustaf Bonde Treasury ovh break during Bremiska War,

1661-1667. That Jacob's salary was 1800 kronor.  On September 6, 1660 Johan advanced to

Major in artillery work in Ingria. The city Narva had burned the year before (only three houses)

and the fort remained. Now started building up the city. To build up the city again airchitects

came from Germany, Holland and Sweden. Most of the houses and buildings were build in 

baroque style - Narva Baroque. Johan had studied architecture and  draw both fortresses and 

sponsorship alongside the purely military.

 

 JOHAN MANSIONS - Johan Staël von Holstein owned many houses in and around Narva.

Wasahof and Soldina IN the former Narva County (formerly Waiwara parish in Estonia).

Duderhof in Gregori parish in Nöteborgs counties in Ingria. Väike-Soldina mois (Klein-Soldina).

Johan illustrated his palaces himself.

 

 

"The hall is full of ancient cannon, the tattered banners of the Great Guilds of Narva hang side

by side with flags captured on many a battlefield. ... From the anteroom which leads out of the

large drawing-room where a quaint old clock as tall as a man stands and where the ... This is

the house of Colonel Johann Stael von Holstein, its gateway and hall, staircase and lantern

many times etched and painted." Citat from the book a wayfarer in Estonia, Latvia and

Lithuania. by Ellen Chivers Davids.

 

KÄLLOR:

 

Inkvarteringskommissionens arkiv., Stockholms stadsarkiv. 

 

 

 

 

 

 

 

Kristina Staël von Holstein  och Anders Keckonius

 

RIKSARKIVET

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1677/10 (1677), bildid: A0053957_00273

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1678/16 (1678), bildid: A0053977_00210

 

VIDARE LÄSNING: 

Släkten Gyllenlod