STORA NORDISKA KRIGET - THE GREAT NORTHERN WAR 1700-1721

 

SIDAN ÄR UNDER UPPBYGGNAD!!!!

 

STORMAKTEN SVERIGE - Sverige var i början av 1700-talet en stormakt. De många krigen under 1600-talet hade lett till att Sverige då hade många provinser som tidigare tillhört Ryssland, Polen och Danmark.

När Karl XII tillträdde tronen 1697 kunde han tituleras "Den stormäktige och nådige herren, Karl, med guds nåde, Sveriges, Götes, och Vendens konung, storfurste till Finland hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin, Pommern, Kassuben och Venden, furste till Rügen, herre över Ingermanland och Wismar så ock  pfalzgreve vid Rehn i Bayern till Jülich, Kleve och Berg hertig." (Larsson, Olle(2012) Svensk historia. s.  129)  

 

JACOB OCH JOHANS DÖTTRAR - VAR SÅ GOTT SOM ALLA GIFTA MED SOLDATER;

Anna-Sofia och Jacobs döttrar;  

Sofia Elisabet (1664-efter 1708) hade blivit änka och gifte sig 14 december 1697 i Reval med generalmajor Hans Johan Gyllenlood. (12 juni 1664-efter 1722). Han ägde två bostäder; Stenhusen i Estland och  Olsböle gård i Finland. När hon gifte sig med Hans Johan var han löjtnant vid Tiesenhausens infanteriregemente. Den 26 april 1700 utsågs han till ryttmästare vid Estniska adelsfanan. (Lewenhaupt s. 259). Olsböle gård härstammar ifrån 1500-talet och kom att tillhöra flera adelssläkter. (Turistföreningens Finland väglappar s. 37). Olsböle gård ligger vid Stora Strandvägen och är uppförd på en bergås. Gården är en gammal förläningsherrgård som blev frälseland 1579 då de förlänades till riksamiral Severinsson. Den drogs in 1683 och egendomen ändrades till ett säterirusthåll. (Museiverket - byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY - Raseborg - Nyland. ). 

Hans Johan Gyllenlood (1664-17XX). var i februari 1678 ryttare vid finska adelsfanan som då stod i Jämtland. Han musketerare vid Livgardet 16/10 1680 och avancerade till pikerare. Fältväbel vid adelsfanan i Estland september 1683, fänrik 5/7 1685, löjtnant 4/5 1694. Han övertog 6/6 1699 Olsböle före faderns död varför syskonen väckte process. Han sålde Ölsböle 1737 17/9 till sin svärson Löwenhult. Sofia Elisabeth och Hans Johan fick 3 barn. Det äldsta Lovisa Eleonora föddes 26/12 1698 i Reval.Deras yngsta barn föddes 22/1 1708 i Reval.1

1 Ramsey, Jully (1909-1916). Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 170-171

 

Efter att 1710 ha förlorat sin all sin fasta egendom i Estland kom han över till Finland. Han fick där befallning av C. Nieroth och landshövding Creutz att enrolla och exercera allmogen, samt vid uppbåden såsom anföra dem. Han fick av generalslöjtnant Lybecker uppdraget att 9 maj 1713 ta över kommandot över femmänningsregementet i Nylands hövdingeområde. (Leijonhufvud, E s. 155) Han blev nu befälhavare för Nylands femmänningregemente. (Lewenhaupt s. 259) 1718 fick han fullmakt av kungen attt uppräta frikompanier på Jämtländska gränsen. Överste för den enrollerade allmogen i Kopparbergs län 29 maj 1718. Han slutade som överste den 11 april 1722. (Leijonhufvud, E s. 155). Eftersom Hans Johan Gyllenlood ägde Olsböle gård i Finland är det troligt att de bosatte sig där efter kriget. Släkten Gyllenlood vapensköld hänger i Tenala kyrka.

Jakobina Juliana, (född 4/2 1674 i Riga, död 1721 och begraven s. å. 19/3 i Tyresö kyrka Stockholms län). Hon gifte sig 21 mars 1697 i Reval med generaladjutanten Gotthard Henrik von Lantingshausen, Han stupade den 28 oktober 1704 vid slaget vid Punitz i Polen. (Elgenstierna IV s. 511) Han ägde herrgårdarna Rocht, Laus och Orgus i Katkülls socken och Havenorm i Keels socken. De fick två barn varav endast ett uppnådde vuxen ålder. Jacob Albrecht von Lantingshausen (1699-1769) som kom att strida i stora nordiska kriget. Han var bland annat med i det andra fälttåget till Norge. han började som page vid hovet 1713, förare där, fänrik vid halländska regementet 7 april 1718. löjtnant där 13 september samma år. (Elgenstierna IV s. 511) Jacob Albrecht deltog alltså troligen i det andra norska fälttåget.  

Jakoba Juliana ((21 april 1678-XXXX) Gifte sig 1702 med kapten Johan Fredrich von Ulrich (16XX-1724). (Elgenstierna) Johan Fredrich hade februari 1701 avancerat  till kapten vid Jerwiska lantmelisregementet. (Lewenhaupt s. 725) Årtalet för Jakoba Julianas död är fel i Elgensterina och jag har inte lyckats hitta det rätta. Måste se om jag kan hitta ifall de fick några barn!!! 

 

Johan döttrar;  

Barbara Gustaviana (14 oktober 1668 - 1739) gifte sig 1688 med Alexander Pereswetoff-Morath. Han tjänstgjorde då som ryttmästare vid Drottningens livregemente till häst. Den 13 december 1700 avancerade han till överstelöjtnant Savolax fördubblingsinfanteribataljon. Alexander dog i Viborg i augusti 1710. (Lewenhaupt s. 503).

6 november 1688 vid drottningens livregem. 1700 31 december 1700 överstelöjtnant för Savolaks fördubblinginfanteribataljon. konf. fullmakt 7 november 1701. Han dog i augusti 1709 i Viborg. De fick barnen Helena Catharina 1690, Alexander 1691, Anna christina 1694 på Nevrahof i ingermanland, Carl Gustaf 1696, Constantin 1697 viborg, Georg 1708 i Viborg och Barbara Justina 1710. Deras dotter Barbara Justina kom att gifta sig med Gert Fredrik Hård af Torestorp. Han ägde ett gods i Jönköpings län. (Elgenstierna  V s. 676) Kanske var det dit Barbara Gustaviana flyttade efter kriget??? 

Christina Eufrosyne (1675- 30 januari 1744 i Halmstad) gifte sig X Ertman Möller. Han påbörjade sin militära karriär som fänrik vid Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente 1684. När kriget började tjänstgjorde han som kapten vid Otto Vellingks ingermanländska infanteriregemente. Ertman stupade vid Narvaströmmen 1 september 1708. (Lewenhaupt s. 467). Enligt Elgenstierna levde Christina Eufrosyne som änka i Halmstad 1732 och dog först 1744. Hon ligger begravd i Kaggegraven i Halmstad kyrka.  

Ertman Möller började sin militära karriärr som fänrik vid Savolaks och Nylands infanteriregemente 4 mars 1684, löjtnant där, kapten vid otto vellings ingermanländska infanteriregemente 12 maj 1700, stupade 1 sep. 1708 vid nevaströmmen.  Paret fick en dotter Barbara Christina. (Elgenstierna V s. 331) 

Anna Dorothea  (1700- 21 februari 1755) gifte sig 11 maj 1716 i Marbäcks socken med premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente Carl Evert Fock (f. Ingermanland 1692 d.1752). (Elgenstierna s. 506) Carl Evald hade påbörjat sin militära karriär som volontär vid Mellins Estländska infanteriregemente 1703 och avancerade till furir där 1705. 1706 avancerade han till förare. Det gick bra för honom och  1708 hade han avancerat till sergeant för att 1709 avancera till fältväbel. Sedan rullade det på. Fänrik vid enrolleringsmanskapet 1710, sekundfänrik vid Södermanlands regemente 1711,  premiärfänrik där 1712, sekundlöjtnant samma år. Han togs tillfånga vid Tönningen 1713 men lyckades rymma därifrån samma år. 1715 utsågs han till premiärlöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente och avancerade 1717 till kapten. 1740 avancerade han till major. Överstelöjtnant vid Åbo läns infantieriregemente 1749. Under kriget var han med vid Gadebusch, Tönningen och Fredrikshall. (Lewenhaupt s. 203). Han ägde Martböle i Sagu från 1725 och arrenderade Stor-Heikkila vid Åbo från 1741. (Carplan, Tor s. 307) Carl Evert och Anna Dorothea fick sju barn som kom att föra släkten vidare i två släktgrenar en i Sverige och en i Finland.( Fock, Henrik s. 89). 

 

DE SOM STRED I STORA NORDISKA KRIGET - Det var många i släkten Staël von Holstein som stred i Karl XII armé under Stora nordiska kriget. Några av dem var redan soldater och de som var små när kriget började som att ansluta sig till armén så fort de hade åldern inne. Johans yngste son Otto Reinhold föddes 1697 i Narva och var alltså 3 år när kriget började.

 

Jakobs söner Otto Wilhelm (1668-1730) Västerbottens regemente och Jakob Axel (1680-1730) stred i kriget och överlevde båda två. Vad sonen Fabian Ernst (1672-1730) gjorde vet jag inte. De hade tur alla tre och överlevde kriget.

 

Johan (1636-1703) och hans söner Mattias Gustav (1666-1720) Närke-Värmlands tremänningsregemente,  Georg Bogislaus Skaraborgs regemente (1685-1763), Otto Reinhold (Helsinge regemente) stred alla i krigetOtto Fredrik -  (1686-1721) - Närke-Värmlands tremänningsregemente 1708. kommendant och amtman.

 

Mattias Gustavs son Johan (1698-1751) Skaraborgs regemente kom in i slutet av kriget. Mattias Gustav hade en son som hette Mattias Gustaf (1702-1754). 

 

CONRADS SÖNER OCH DOTTER; 

Fredrik (ca 1660-24/9 1730) Konduktör vid fortifikationen i Pernau. Löjtnant där 1677. Avancerade till kapten vid fortifikationen i Göteborg 1700. Fick avgå 1701 "för dess förgripelses skull".

Christian (16XX- 331/8 1708) Kapten i Västerbottens infanteriregement. 

Jacob Johan  (16XX-1710) Överstelöjtnant vid Nylands infanteriregemente. 

Sofia Elisabeth - Enligt Pernaus borgarbok dog hon 1710 i pest. Hon var gift med kapten Andreas Sjöfeldt i Schwengelms infanteriregemente. Han dog 1 juli 1705. 

 

ESNISKA PAIXT GRENEN;

Johann II Stael von Holstein (d. före. 1723) - kunglig svensk kapten, herre i Paixt. 

Hans son - Johann Heinrich I. Stael von Holstein (1678 - 1754) - kunglig svensk kapten, herre över Staelenhof, Kurkund och Laikear. (Källa; Baron Thomas Staël von Holsteins släkthemsida). Johan Heinrich var 22 år när kriget började. 

 

CONRADS SÖNER

Jacob Johan, kunglig svensk major, nämnd 1705, död 1733 (Enligt baron Thomas Staël von Holsteins släkthemsida). 

 

EN STOR SVÅRIGHET!!! - Vad som gör det svårt när man försöker följa släkten Staël von Holstein under stora nordiska kriget är att flera av männen har samma förnamn. Det finns flera Jacob Johan och Johan. För att skilja dem åt har jag studerat handstilarna i namnteckningarna. Intressant är att de finns en Axel Jakob och en Jakob Axel. Är det samma personer eller?

 

OSÄKER VILKEN GREN DE KOMMER IFRÅNAXEL JAKOB - Regementskvartermästare vid Östgöta infanteriregemente 1709/1. Kapten 9/12 1708. Ska finnas i Kaggs dagbok.  JAKOB - Fänrik vid Skaraborgs regemente 16 juni 1718. 

 

HUVUDKÄLLOR - För att följa dem i kriget har jag använt mig av arméns rullor som förvaras på Riksarkivet i Stockholm och som även finns på nätet. Soldaternas CV har jag hittat i Adam Lewenhaupts bok "Karl XII:s officerare. Biografiska anteckningar". En viktig källa för att få information om krigets öden och äventyr är de karolinska soldaternas dagböcker som finns utgivna. Det finns även böcker om flera av Sveriges regementen som har varit till stor nytta. 

 

1694 - VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - LULEÅ

 

1694 VÄSTERBOTTENS REGEMENTE (1694/12) - FÄNRIK CHRISTIAN STAËL VON HOLSTEIN tillhörde Västerbottens regemente Liv kompani. Christian bodde i Luleå  tillsammans med Jacob Grubbe. Norrbotten fanns inte som begrepp vid den är tiden utan de tillhörde Västerbottens regemente. Christian finns i mantalslängden för Luleå socken 29 januari 1695. (Officersbostället under stora oredan - från Jacob Grubbe till far och son Jacob och Henrik Lindborm.) Jag är inte helt säker på vem Christian är son till. Enligt Stackelberg ska han ha varit son till Conrad. Jag har inte lyckats hitta någon information om när han är född. Om jag får gissa tror jag att han 1694 var mellan 17-18 år. 

1694 1694/12 - I VÄSTERBOTTEN REGEMENTE fanns även Jacobs son 26-årige OTTO WILHELM STAËL VON HOLSTEIN (28/10 1668-1730). Han tillhörde även han Livkompaniet. Han hade avancerat 19 februari 1694. Otto Wilhelm kom efter kriget att bosätta sig i Stockholm. 

 

NARVA 1695 

1695 - I NARVA fanns 1995 ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN. 1695/5 bild 76

Johan Staël von Holstein Narva 1695

NARVA VAR HUVUDSTADEN I INGERMANLAND - STADEN VAR SVENSK SEDAN FREDEN I STOLBOVA 1617. Vid den här tiden fanns flera garnisoner och fästningar i Ingermanlands och Kexholmens län. 

 

1695 - STOCKHOLM - KUNGLIGA MAJESTÄTS LIVGARDE TILL FOTS 

25 SEPTEMBER 1695 MATTIAS GUSTAF MARS Kungl. Maj:ts livgarde till fot under överste Bernhard von Liewen. Stockholm Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1695/1 (1695), bildid: A0054342_00096

MATTIAS GUSTAF 1695/ Stockholm 25 september 1695 Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1695/3 (1695), bildid: A0054344_00055 

 

1696 VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - LULEÅ 

18 APRIL 1696 -  CHRISTIAN VAR LÖJTNANT VID VÄSTERBOTTENS REGEMENTE..1

1 Lewenhaupt, Adam (1920-1921). Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar. Stockholm: Norstedt s. 651

 

1696 - Luleå löjtnant Christian   

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/32 (1696), bildid: A0001791_00014, sida 134

 

LIVLAND AUGUSTI 1696  

I AUGUSTI 1696 fanns flera GARNISONER I LIVLAND - RIGA. I Riga med Kobron och Kokenhusen, Neumünde (fyra kompanier från Nylands infanteriregemente. Budberg, major Rehausen, kapten Lode och kapten Staël von Holstein totalt 468 man), Pernau och Dorpat (EAA.278.1.XXI-62, Rahavusarhiiv Tartu. 

Han var då 36 år (SE/KrA/0023/0/1019 bild 28)

 

VÄSTERBOTTEN 1697 

1697 - LÖJTNANT CHRISTIAN VÄSTERBOTTENS REGEMENTE

Västerbottens folkbokföring 

KÄLLHÄNVISNING 
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/33 (1697), bildid: A0001792_00013, sida 332 
 
NEUMÜNDE 1697-1698 
23 OKTOBER 1697 - NEUMÜNDE 38-ÅRIGE KAPTEN JACOB JOHAN (SE/JrA/0023/0/1019 Bild 186)
 
 

29 DECEMBER 1698 38-årige KAPTEN JACOB JOHAN tillhörde NYLANDS INFANTERIREGEMENTE - GOTTHARD WILHELM BUDBERG. Han låg i garnison i  NEUMÜNDE. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1019 (1696-1712), bildid: A0029053_00112). 

1698 jacob johan neumunde

Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1019 (1696-1712), bildid: A0029053_00200 

 

ÖVERSTE OCH KOMMENDANT FÖR NEUMÜNDE - GOTTHARD WILHELM BUDBERG - (1644-1710). Han utsågs till överste för Nylands infanteriregemente 5 juli 1687 och var vid kringsutbrottet viceguvernör i Riga; kommendant för Dünamunde. (Lewenhaupt, Adam. s. 95)

 

INGERMANLAND 1699 

INGERMANLAND 1699 - DET ÄR 8 KOMPANIER PLACERADE I NARVA, 2 I NYEN OCH 1 I KEXHOLMEN. I JUNI 1699 BESTÅR DET AV 1.460 OFFICERARE OCH GEMENA. (LAIDRE, M. SEGERN VID NARVA S. 98) 

 

TRIPPELALLIANSEN 1699 

TRIPPELALLIANSEN - 25 SEPTEMBER 1699 - Självklart var Rysslands, Polens och Danmarks regenter hämdlystna och revanschsugna. Det påbörjades hemlinga förhandlingar mellan Ryssland och Polen redan sommaren 1698. Det dröjde emellertid fram till den 25 september 1699 innan det slöts ett förbund mellan kung August II av Sachen-Polen och den danske kungen Fredrik IV. Den ryske tsaren Peter ansluter sig till dem den  11 november. (Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 405)  PLANEN VAR  - att de tre länderna skulle anfalla Sverige ifrån tre håll; i januari eller februari 1700 skulle den polske kungen August II anfalla Livland samtidigt som den danske kungen Fredrik IV anföll Holstein-Gottorp. Därefter skulle Peter den store anfall det svenska Ingermanland. (Harrison, Dick. Stormaktens undergång s. 77-81)

 

DEN KAROLINSKA ARMÉN - "FÖRUTOM DEN INDELTA ARMÉN, SOM VID KRIGSUTBROTTET 1700 BESTOD AV 25.000 FOTSOLDATER, 11.000 RYTTARE OCH 6.600 BÅTSMÄN, FANNS ÄVEN VÄRVADE FÖRBAND. ALLT SOM ALLT MOBILISERADE SVERIGE 76.000 VARAV OMKRING 40.000 INDELTA." (Larsson. Svensk historia s. 137) 

Infanteriet bestod av Pikerare som slogs med pik och värja och musketerarna som var beväpnade med musköt och blankvapen. På slagfältet användes infanteriet mycket sällan. 

Kavalleriets soldater var beväpnade med värja, karbin och två pistoler. (Larsson, Olle.Svensk historia s. 142-143).  

 

GENERALGUVENÖR ÖVER HERTIGDÖMET LIVLAND - ERIK DAHLBERG 1699-1702 

 

FÄSTNINGAR I LIVLAND 1699 -

RIGA Dahlbergs regemente 1.050 man, Garnisonsregementet i Riga baron Sops regemente 1.034 man, von Fuckens regemente i Åbo läns infanteriregemente 152 man, von Campenhausens regemente, Österbottens regemente 984 man, Creutz regemente Björneborgs regemente 20 man. Allt som allt i Riga 3.240 man.

NEUMÜNDEGotthard Wilhelm von Budbergs regemente fyra kompanier Nylands infanteriregemente 560 man. 

PERNAU - Skyttes regemente 4 kompanier Livländska infanteriregemente 663 man.

DORPAT - Skytte regemente 4 kompanier Livländska infanteriregementet 501 man.

Andra garnisoner: Cobron 57 man, Kokenhusen 92 man, Nyenhusen 19 man, Marienburg 13 man, Rumeln 11 man, Warbeck 9 man work detachment 20 man.

TOTALT 5.185 MAN (Sundberg, Ulf.s. 131) 

  

Kapten Jacob Johan tillhörde 1699 Nylands infanteriregemente och var stationerad på fästningen Neumünde i Livland. (Riksarkivet, arméns rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1699/4 (1699), bildid: A0054440_00039) 

Enligt Carl Otto Nordensvan fanns det 1699 fyra kompanier av Nylands infanteriregemente i Neümünde 1699. (Nordensvan. s. 9) 

 

JACOB JOHAN 1699 4

KAPTEN JACOB JOHAN NEUMÜNDE 1699/4 BILD 54

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1699/4 (1699), bildid: A0054440_00054

 

RANGORDNINGEN FÖR OFFICERARE - uppifrån och ner: Överste, överstelöjtnant, major, kapten, regementskvartermästare, kaptenslöjtnant, löjtnant, fänrik.

 

11-12 FEBRUARI 1700 - DEN POLSKE KUNGEN AUGUST II OCH HANS SACHISKA TRUPPER ANFALLER LIVLAND UTAN FÖREGÅENDE KRIGSFÖRKLARING 

11- 12 FEBRUARI 1700 - DET POLSKA ANFALLET MOT SVENSKA LIVLAND - KAPTEN JACOB JOHAN VID NYLANDS INFANERIREGEMENTE.  Fästningen i Neumünde nära Riga bestod av 6 bastioner och skyddades sedan 1699 av kommendant Gotthard Wilhelm von Budberg och hans 560 soldater som ursprungligen var från Nylands infanteriregementeEn av soldaterna i ett av Nyländska regementet kompanier var den 45-årige kapten Jacob Johan Staël von Holstein. I februari 1700 finns kapten Johan Stael med bland de som var stationerade i Balticum;  Nylands regemente i överste Gottard Vilhelm von Budberg (4 coys): Lifkompaniet, major Ernst von Lode, kapten Johan Stael von HolsteinJohan Brask" NOT

 

SEGERN VID RIGA - 11 FEBRUARI 1700 - Det gick bra för soldaterna i Riga.Carl Grimberg beskriver det i sin bok .. i kapitlet "Erik Dahlberg lät ej lura sig" " hur stadens befälhavare 75-årige Erik Dahlberg och hans soldater. De ryska soldaterna drevs tillbaka över Düna in i Kurland. Grimberg, Carl.(1926). Svenska folkets underbara öden IV 1660-1709. s. 533.     

 

KARL XII:S BJÖRNJAKT - Den 6 MARS 1700 var den 17 år gamla kung Karl XII tillsammans i trakten av Kungsör med ett stort följe, bland annat sin svåger hertigen av Holstein och den franske ministern Guiscard-Magny. Kungen och hans vänner hade planerat en björnjakt. Jakten blev dock avbruten av en kapten vid Nylands infanteri, Johan Brask, som kom med bud från generalguvernören Erik Dahlberg i Riga att August II och flera tusen polsk-sachiska soldater hade anfallit det svenska Livland under natten mellan 11 och 12 februari. (Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen. s. 81) 

 

20 MARS 1700 DEN DANSKE KUNGEN OCH HANS SOLDATER GÅR IN I HOLSTEIN-GOTTORP 

Den 20 MARS 1700 kom det bud från Holstein-Gottorp; danska armén hade gått in i Holstein-Gottorp och ockuperade nu större delen av hertigdömet. Hertig Fredrik av Holstein- Gottorp som var Karl XII:s svåger bad omedelbart om hjälp. FOTNOT!

KARL XII BESLUT - Karl XII beslutade trots att Kanslikollegiet tyckte att situationen i Livland var mer hotfull att huvudarmén skulle tåga mot Danmark. För tillfället tyckte han att det var tillräckligt att skicka några finska regementen till Livland; och därmed utöka fälthären i Livland till 7.000 man. I Riga fanns redan 3.000 soldater. (Liljegren, Bengt En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 83). 

Det gick bra i Danmark för Karl XII och hans soldater. FREDEN MED DANSKARNA SLÖTS I TRAVENTHAL 8 AUGUSTI 1700. (Liljegren, Bengt  s. 90). Danmark förband sig att lämna både Holstein och att inte hjälpa August och tsar Peter. Grimberg IV s. 530).

Efter freden låg stora svenska truppenheter kvar i Skåne och i de svenska provinserna i Tyskland söder om Danmark. (Lindqvists historien om Sverige - Storhet och fall s. 328) Nu var det dags att hjälpa soldaterna på andra sidan Östersjön. Innan kungen och hans soldater kom iväg kom nästa stora nyhet. 

 

20 AUGUSTI 1700 - TSAR PETER AV RYSSLAND FÖRKLARAR SVERIGE KRIG 

DEN 20 AUGUSTI 1700 FÖRKLARADE DEN RYSKE TSAREN PETER SVERIGE KRIG  - Några dagar senare marscherade tsar Peter och hans armé över gränsen till Ingermanland(Liljegren, Bengt. En biografi över Karl XII - krigarkungen. s. 91) Målet var att erövra Narva. 

 

Jacob johan 1700 2                         1700/2 JACOB JOHAN (bild 83) 

 

AUGUSTI 1700 (1700/4 ) MAJOR JAKOB JOHAN 1700/4. Han hade avancerat från kapten till major 29 juli 1700. Han har fortfarande ett eget kompani i Budbergs regemente.

Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/4 (1700), bildid: A0054463_00229

 

4 SEPTEMBER 1700 - CARL WILHELM (1683-1708) Var Johan och Christinas (Möller) yngsta son. Han var 17 år  och tillhörde till en början Upplands tremänningsregemente till fots. - 4 september 1700 fänrik vid Upplands tremänningsregementet. Han transporterades 8 januari 1703 till Livgardet. Han avancerade till löjtnant 21 juli 1706. Dog 1708. (Leijonhufvud. Namnlistor s. 16) Regementet överfördes till Reval 1701. s. 1 

 

DEN 9 SEPTEMBER  1700 - DEN SVENSKE KOMMENDANTEN I NARVA HENNING RUDOLF HORN FICK VETA ATT RYSSARNA VAR PÅ VÄG ATT ANFALLA NARVA. Den 9 september soldaterna i Narva besked att ryska styrkor närmade sig. Narva försvarades av 1.200 fotsoldater och 200 soldater till fots samt stadens invånare. Narva var vid den här tiden en betydelsefull stad för den svenska handeln och hade 4.000 invånare. (Hansen, Heinrich Johan (1858. geschichte der stadt Narva. s. 156). En av soldaterna i det Ingermanländska garnisonsregementet var ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN STAËL VON HOLSTEIN. 

 

I SEPTEMBER 1700 - NYLANDS REGEMENTE ÖVERSTE GOTTHARD VILHELM VON BUDBERG i ÖstersjöprovinsernaRegementet bestod av 6 kompanier; Överstelöjtnant Adolf Clodts, major Jakob Johan Staël von Holsteins, kapten Johan von Helmersens, kapten Johan Brasks, kapten Daniel von Göbels och kapten Jakob Johan Staël von Holsteins. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00006) Major Jacob Johan tillhörde staben. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00141). I Major Jakob Johan Staël von Holsteins kompani finns sekundlöjtnant Jakob Staël von Holstein. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00149).   

 

OKTOBER 1700 - NYLANDS INFANERIREGEMENTEKapten Jakob Johan Staël von Holstein (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1700/5 (1700), bildid: A0054464_00170) sekondlöjtnant Jacob Staël von Holstein. Det finns även en major Jakob Johan.

jacob johan oktober 1700Major Jacob Johan Neumünde oktober 1700

I oktober 1700 fanns 8 kompani; major Jacob Johan, kapten Jacob Johan, 

 

kapten jacob johan 1700 5 bild 173 

1700/5 Budbergs regemente kapten Johan Jacobs kompani. Namnteckning bild 173

 

NU KOMMER KARL XII OCH HANS SOLDATER - Nu var det dags att hjälpa Livländarna. Den 1 oktober 1700 seglade Karl XII och cirka 8.000 man från Karlshamn mot Livland. Estland och de svenska Livland försvarades av omkring 20.000 man, de flesta från Finland. Karl XII landsteg den 6 oktober 1700 i Pernau och mottogs av borgmästaren och fästningens kommendant med sina garnisonssoldater. Tanken var att Karl XII och hans soldater skulle driva ut August II:s styrkor från Livland men han fick en vecka efter ankomsten till Pernau besked att August II och hans sachiska armé hade brutit belägringen av Riga och gått i vinterläger söder om floden Düna. Karl XII beslöt då att fortsätta till Narva och ta itu med ryssarna.

En av soldaterna som följde med Karl XII till Livland var Georg Bogislaus (nyss inskriven som volontär vid Livgardet). (Svenskt biografiskt handlexikon II s. 510)  Johan och von der Pahlens son Georg Bogislaus (f. 1685) - inskrevs 1699 som 14 åring i Livgardet. 

 

NARVA ÖVERSTELÖJTNANT STAHL - Det finns noterat om en ÖVERSTELÖJTNANT STAHL som kommendant för artilleriet i Narva i den ryske general Ludvig Nicolaus von Hallerts dagböcker från den 10 OKTOBER  1700

I dagboken skriver von Hallert om kommendanten i Narva överste Horn och överstelöjtnant Stahl som kommenderar artilleriet. Hallert, Ludwig Nicolaus von (1894). Das Tagebuch des Generals von Hallert über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. s. 31 Vem är då denne general som skriver dagbok över slaget vid Narva. Han var en en viktig person i tsar Peter I armé.

"I september 1700 anslöt Ludvig Nicolaus von Hallert sig till ryska enheter som låg nära Narva. Där togs han personligen emot av tsar Peter I och fick samma dag generallöjtnantgraden av honom. Eftersom han var en skicklig ingenjör fick han i uppdrag att utarbeta en plan för belägringen av Narva. Hallart presenterade den plan som krävs redan dagen efter". (Hallart, Ludwig Nicolaus von (1894). Tagebuch des Generals von Hallart über die Belagerung und Schlacht von Narva 1700. Reval: s. 31) Detta måste vara min Johan!!!!! 

 

11 NOVEMBER 1700 - JOHAN OCH CHRISTINAS TREDJE SON 19 årige JOHAN GUSTAF (1681-1702) AVANCERADE TILL FÄNRIK VID NERIKES OCH VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE. (Elgenstierna s. 652)

 

KARL XII OCH HANS ARMÉ - FRÅN WESENBERG MOT NARVA - Eftersom Karl XII trodde att August II och hans sachiska armé gått i vinterläger beslöt han sig för att gå mot Narva trots att inte hela hans armé hade kommit. Det saknades över 2.000 soldater. Kungens rådgivare varnade om att de ryska styrkorna var större men eftersom det var Karl XII som bestämde beslöt han sig för att strunta i det. Han lämnade Wesenberg den 13 november. (Liljegren, Bengt. s. 95-96.) Varför lyssnade han inte på sina rådgivare? Vägen dit var lerig och soldaterna var hungriga och frös.( Liljegren s. 96)

 

NOVEMBER 1700  1700/6 - Enligt generalmönsterrullorna finns i Gotthard Wilhelm von Budbergs regement 8 kompanier; major Jacob Johan. I hans kompani finns sekondmajor Jacob Staël von Holstein. 

 Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1700/6 (1700), bildid: A0054465_00108

 

20 NOVEMBER 1700 - SLAGET VID NARVA - MED GUDS HJÄLP - SVERIGES STORA SEGER - Klockan 6 på morgonen 20 november kom order om uppbrott   "Med guds hjälp". Det hade regnat snöblandat regn hela natten och morgonen. Nu började det. Enligt anfallsplanen anföll trupperna uppdelatde i tre kolonner. Högra flygeln i söder leddes under Otto Velling, den västra i norr av Rehnskiöld. I den tredje fanns Karl XII själv. De gick bra för svenskarna och vid femtiden kapitulerade Peter den store och hans soldater. Henning Rudolf Horn blev omedelbart befordrad till generalmajor. Överstelöjtnant Johan Staël von Holstein deltog i slaget.Nu var Karl XII nöjd och beslöt att han och hans soldater skulle lägga sig i vinterläger i vinterläger i trakten av Lais slott. 

Omkring 900 svenska soldater hade stupat och 1.200 sårats. Den ryska förlusten upppgick till mellan 6.000 och 18.000 soldater. (Larsson. Svensk historia s. 130) Henning Rudolf Horn blev omedelbart befordrad till generalmajor. (Lindqvist s. 336)

 

JOHAN GUSTAF (1681-17/8 1702) - Avancerade 7/12 1700 till löjtnant vid Nerikes och Värmlands infanteriregemente. (Lewenhaupt). 

 

DECEMBER 1700 - Enligt geralmönsterrullorna finns major Jacob Johan, kapten Jacob Johan och löjtnant Jacob i Budbergs regemente.

 

1700/7 Östsjöprovinsen december 1700 - major Jacob Johans regemente. ! Även sekondlöjtnant Jacob Staël von Holsteins finns här.

 

JANUARI 1701 - major Jacob Johan och sekundlöjtnant Jacob Staël von Holstein. 1701/2.

 

26 MARS 1701 UNDERLÖJTNANT JACOB STAEL VON HOLSTEIN - NYLANDS REGEMENTE - BUDBERG - JACOB JOHANS REGEMENTE DÖD 1701/5.

 

MAJ 1701 - FÖRSTÄRKNING FRÅN SVERIGE TILL DE SVENSKA SOLDATERNA I LIVLAND  

 

18 MAJ 1701 - NÄRKE VÄRMLANDS TREMÄNNINGSREGEMENTE.  Regementet skickades från Stockholm till Reval i Livland. En av soldaterna var Johan och Christinas äldste son den 35-årige major Mattias Gustaf Staël von Holstein (Narva 1666 - Jaroslaw 1720)

Resan finns beskriven i chefen för Närke Värmlands tremänningsregemente överstelöjtnant Nils Posses journal som finns bevarad och ingår i boken "Karolinska krigares dagböcker" som kom ut 1921. Om tiden från 6 maj 1701 skrev överstlöjtnant Nils Posse;  

 

"Blev detta mig i nåder anförtrodde Regemente i Maj den 6 Stockholm embarkerat och till Revall lyckel. 18 transporterat den 18. ejusdem. Bröt upp regementet ifrån Reval och ankom 8. Juni. d. 14 till Pernau och den 29. till Riga, hwarest det 14. 29.camperade uth för staden till den 9. Julij, då det till Kongl. [9] Juli armeen, wed den lyckeliga decenten över Dynen wid Kobron blev conjungerat; Och därifrån med armeen följde in till Bauske campement i Kurland, derest hela Regementet blev kommenderat och förlagt på fästningen Bauskeborg, och vid Kongl. armeens vpbråt tillijka med ett Detachement av H:r 11 Överste Albendeyls dragonregemente på 300 man under H:r Major Niclas Trautvetters *) kommando, vilka under. det mig i nåder anförtrodde commendantskapz kommando förordnade vore, i fästningen in marcherade. Då all anstallt på det möjligaste blev använt till det påbegynte fortifikationsarbetets fortsättande med Regementets och bönders av landet arbetande, och den alldeles förfallne post så till defension, som logementers inredning att förbättra, jämväl och nödig proviant och underhåll, så wähl till garnison, som 600 kvarvarande sjuka av Kongl. armén att förskaffa, och den i nåder anbefalte magasin att upprätta av den uti Bauske, Sele- och Dynaburgska distrikt och gebieter pålagde contributionen, till vilkens indrivande förbermte détachement Dragouner straxt blev fördehlt och i alla sochnar och ämbter kommenderat."

 

VÄSTERBOTTENS REGEMENTE - Med på resan fanns även Västerbottens regemente.  År 1701 den 23 maj registrerades att hans kompani med flera låg i Reval, dagens Tallinn. (Bergenstråhle, s. 183-184, 186, 190). I Västerbottens regementet fanns tre soldater som tillhörde släkten Staël von Holstein. Löjtnant Christian Staël von Holstein. Han var troligen son till Conrad Stahl. Varför en livländare tillhörde Västerbottens regemente kan man fråga sig men när Christian 1687 anslöt sig till den svenska armén var Jacobs änka Anna-Sofia Reinhold Johan von Fersen sedan 12 december 1684 överste för Västerbottens regemente. (Sven Petter Bexell s. 157-158). Två av Jacob och Anna-Sofia och Jacobs söner anslöt sig som soldater vid  Västerbottens regemente; 21-åriga fänrik Carl Jakob anslöt sig den 10 januari 1687 som fänrik och den 29 april 1687 anslöt sig hans yngre bror 19-årige Otto Wilhelm som fänrik. (Elgenstierna s. 505). kapten Otto Wilhelm hade stigit i graderna och var nu kapten i Västerbottens regemente. (Elgenstierna) 

 

Karl XII och hans soldater bröt upp i slutet av maj 1701 och i början av juli var de framme vid Riga. (Larsson. Svensk historia. s. 141)

 

9 JULI 1701 - ÖVERGÅNGEN OCH SLAGET VID DÜNA - KARL XII OCH HANS SOLDATER BESEGRAR EN SACHISK ARMÉ -  Mattias Gustaf (major vid Närkes och Värmlands tremänningsinfanteriregemente), Jakob Axel och kapten Otto Wilhelm (Västerbottens regemente) deltog i övergången och slaget. "Överste von Fersen "Kommenderade med mycken tapperhet Västerbottens regemente 1701 den 9 juli i descenten över Dünaströmmen och slaget därstädes samt 1702 den 9 juli uti slaget vid Clissov." (Sven Petter Bexell s. 157-158) Som du ser ovan beskrev Nils Posse det som "den lyckeliga decenten över Dynen wid Kobron blev conjungerat." (s. 443) 

 

KARL XII;S BESLUT - Det var nu efter slaget vid Düna som karl XII fattade ett beslut som en del forskare anser vara ett av de tre beslut som ledde till Stormakten Sveriges undergång. Han kom att under de närmaste fem åren föra krig i Polen för att avsätta kung August. Orsakade Karl XII stormaktens fall? Populär historia 

https; popularhistoria.se/sveriges-historia/kungar-drottningar/orsakade-karl-xii-stormaktens-fall  

 

MOT KURLAND OCH BAUSKE - Efter övergången och slaget vid Riga styrde Karl XII och hans soldater in i Kurland. En av soldaterna var Mattias Gustaf (sedan 8 augusti 1701 överstelöjtnant). Chef för Närke och Värmlands tremänningsregementet Nils Posse förde dagbok mellan 6 maj 1701 och 5 november 1702 och tack vare den kan man följa hans regementet under deras tid i Kurland och i fästningen Bauske som nu blev arméns högkvarter. Som ni kan läsa verkar det som om den första tiden bestod befästningsarbete på Bauske fästningen. De kom att ligga ganska ostört i Bauske fästning fram till 1703.

Ansvarig för den svenska armén styrkor i Kurland var Lewenhaupt och den uppgick till 14.300 soldater. (Karl XII karoliner - Poltava en stormakts undergång. s. 13) Totalt fanns det omkring 30.000 soldater kvar i Östersjöområdet och av dem låg hälften i garnisoner i de svenska fästningarna. (Larsson. Svensk historia s. 149)

 

12 AUGUSTI 1701 - JOHAN HENRIK ( 1685-1754) BÖRJAR SIN MILITÄRA KARRIÄR SOM FÄNRIK VID FELLINSKA LANTMILISBATALJONEN. (Elgenstierna. s. 501). Johan Henrik tillhörde Paixtlinjen.  

 

16 AUGUSTI 1701 FÖDDES MATTIAS GUSTAF HAN KOM ATT DELTA I KRIGET OCH ÖVERLEVA.

 

JACOB JOHAN 1701/7 BILD 73 NAMNTECKNING

 

14 SEPTEMBER 1701 - kapten Jacob Johan i Nylands infanteriregemente dog av en kanonkula vid Bolderaa under Düneskansk den 14 september 1701. (Elgenstierna s. 506). Jag är dock lite tveksam till uppgiften eftersom kapten Jacob Johan och hans kompani återfinns i arméns rullor för oktober månad 1701.

 

29 SEPTEMBER 1701 - SLAGET VID ERESTFER (i Estland) - Major Stahl i de la Gardies bataljon. Slaget utspelade sig den 29 september 1701. Den ryska armén under ledning av general Boris Sjeremetev besegrade den svenska armén under generalmajor Wolmar Anton von Schlippenbachs ledning. Den svenska styrkan bestod av 2.200 man och den ryska 18.800 man. Detta var den första större ryska segern under stora nordiska kriget. Förllusterna uppgick till 600 döda eller tillfångatagna svenskar och 1.000 döda ryssar. (Sjögren, Otto (1883). Försvarskriget i Lifland. s. 37). Efter slaget flydde de svenska soldaterna till Sagnitz. (Liljegren, Bengt. 2018. En biografi över Karl XII - krigarkungen s. 123) 

 

OKTOBER MÅNAD 1701 - Major och Kapten Jacob Staël von Holstein kompani i Nylands infanteriregemente. I kompaniet finns överstelöjtnant Jacob Staël von Holstein som kommenderats till Reval i affärer. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1701/8 (1701), bildid: A0054488_00275). Vem är överstelöjtnant Jacob???

 

KARLS ÖDESDIGRA VAL - I december 1701 hade svenskarna lyckats driva bort alla fiender från Livland och nu var det dax för Karl XII att ta sig en funderare. Skulle han sluta fred med sina fiender eller skulle han fortsätta kriga? Han valde det senare alternativet. (Liljegren s. 117-118).

 

ÅTERERÖVRINGEN AV NEUMUNDE - 11 DECEMBERG 1701. Svenskarna återerövrar nu Neumunde från sachsarna.

 

1702 påbörjar fänrik Robert Petre vid Hälsinge regement sin dagbok. I en kan man följa honom fram till 1709. Han var nogrann och mycket väl informerad för att bara vara fänrik. Robert överlevde kriget och dog först 13 april 1723. I hans dagbok nämns Carl Wilhelm och Mattias Gustaf Stahl. 

Robert Petre (1681) i Västmanland. Han kom i tjänst 1701. Robert avancerade till sekundfänrik vid Helsinge regemente 15 juni 1706. (Lewenhaupt s. 506)

 

JANUARI 1702 ÖVERSTELÖJTNANT JACOB STAEL VON HOLSTEIN I BUDBERGS INFANTERIREGEMENTE I MAJOR/KAPTEN HANS GEORG LEIJONS KOMPANI.  SEKUNDLÖJTNANT JACOB KOMMENDERAD TILL REVAL. 1702/1 BILD 105

 

JACOB JOHAN 1702/1 JACOB JOHAN 

 

JACOB JOHAN 1702/2 bild 108 Namnteckning

 

JACOB JOHAN 1702/2 bild 83 - Namnteckning

 

OFFICERSPLACERINGEN 1702 – ÖVERSTELÖJTNANT GIDEON FOCK OCH I VÄSTERBOTTENS REGEMENTE 3.E KOMPANIET LÖJTNANT CHRISTIAN. I KOMPANIET FANNS 150 SOLDATER. (Bergenstråhle s. 199)

 

27 JANUARI 1702 - KARL XII BRYTER UPP FRÅN KURLAND OCH RYCKER IN I POLEN. (Liljegren, Bengt s. 123). Mattias Gustav och hans soldater stannar kvar i Kurland.  Det polska fälttåget -  svenska rådgivare avråder kungen. 1 december 1701 Karl 12 tre möjligheter 1.Sluta fred med både Peter och August. 2. Ingå förbund med en av fienderna och gå emot den tredje.  3. Fortsätta kriga mot båda. Karl valde det tredje alternativiet. (Liljegren, Bengt. (2012) En biografi över Karl XII - krigarkungen s.118).

 

1702 - MARS-APRIL - MAJOR JACOB JOHAN. SEKUNDLÖJTNANT JACOB KOMMENDERAD TILL REVAL. 

 

APRIL 1702 - GENERALMAJOR CARL MAGNUS STUART ERSÄTTER ERIK DAHLBERG SOM GUVERNÖR I RIGA. S. 47

 

9 JULI 1702 - SLAGET VID KLISZOW - POLEN - VÄSTERBOTTENS REGEMENTE RIKSARKIVET VON FERSEN. Sverige besegrar sachiska och polska styrkor. (Liljegren, Bengt s. 406). s.129 liljegren obs obs 

 

29 JULI 1702 - SLAGET VID HUMMELSHOF (Estland) - Slaget vanns av de ryska styrkorna. (Wikipedia slaget vid Hummelshof). I slaget deltog major J. Staël von Holstein. Han tillhörde dem av soldaterna i de la Gardies Estländska infanteriregemente.

http;//rusmilhist.bloggspot.com/2014/08/de-la-gardie-estlandst.html

I slaget deltog även fänrik Stahl som även han tillhörde de la Gardies Estländska infanteriregemente. Regementet hade satts upp i Reval 1700 av generalguvernören Axel Julius de la Gardie med Friesburgs kompani ur garnisonsregementet i Narva som stam. 1278 1279.   Leonard Kagg dagbok s.35

"Samma dag, som var den 18 juli, hade generalmajor Schlippenbach en skarp action med ryssarna vid Hummelshof, då våran blev snart totalt slagne, undantagandes de som sig på flykten salverade kunde, våra bestod av 5.000 man och Czermettoff 70.000 man ryssar; slagne av vare påplats cornet Wulf av Revalske adelfanan; av Rigiske adelsfanan överste Brakel, överstelöjtnant Glasenopp; av Abol. cavall löjtnant Ekelund, Boning, kornett Demoin. Av Carelske esquadron dragoner; major Demolin. Av Osterbottens infanteriregemnte löjtnant Tiesenhausen, Rigman, fänrik Kling. Av feltmarsk. regemente i Riga kaptenslöjtnant Pontus av de la Gardies regemente slagne kaptenslöjtnant Riman, regementskvartermästare Wollfeldt, löjtnant Nassachen, fänrik Stahl...1279.  (Kagg, Leonard (1912). Leonard Kaggs dagbok 1698-1722 s. 35)

 

Johans och Christinas son 21-årige LÖJTNANT JOHAN GUSTAF DOG OGIFT 17 AUGUSTI 1702 (1681-1702) (Elgenstierna s. 506) 

 

POSSES DAGBOK 20-21 SEPTEMBER 1702 - "Kom min spion ifrån Gouverneuren tillbaka, med notifikation, att Generalen d. 21, om natten ville låta fienden med 300 man kavallerir och 150 musketerare bakgå färdigt att attackera, varpå min överlöjtnant Stahl den 21 blev kommenderad med 150 soldater, till att vara färdig att utfalla, emellertid utkommenderades om aftonen ett litet parti av 20 man till häst att rekognosera genom staden det väntade parti ifrån Mitau; men som intet förnams eller hördes av hela natten, rekognoserades om morgonen närmsta gården in till Bornsmynde, och befanns fienden blev färskräckt av den kunskap,han utan tvivel fått ifrån staden, att utfall härifrån skulle göras. Och således i största konfusion om natten dragit sig åt närmsta skog och efterlämnat allt samlat magasin." (Nils Posses journal s. 442-443).    

 

OKTOBER 1702 Reinhold Johan von Fersen KOMMENDANT I GÖTEBORG och chef för garnisonsregementet i staden. (riksarkivet)

 

I OKTOBER 1702 HADE RYSSARNA TAGIT NÖTEBORG VID NEVAS UTFLÖDE UR LADOGA. (Grimberg IV s. 628)

 

KARL XII BREV TILL SIN SYSTER I DECEMBER 1702 - Brevet är skrivet i trakten av Sendomir i december 1702 och börjar enligt följande; "Vid denna lägenhet, att Stahlen nu reser härifrån igen, så har jag intet kunnat underlåta med mindre än att göra min underdånigaste uppvaktning och där hos bedja min hjärtas syster ville intet onådigt upptaga, att jag nu på en tid åter utav allle handa tillfällen blivit förhindrat så att jag inte kunnat uppvakta med min ringa skrivelse." Stahlen han nämner är Otto Wilhelm. Han tjänstgjorde som överstelöjtnant vid hertigen av Holstein-Gottorps garde och var utsänd av änkedrottningen med brev till Karl XII som han träffade i trakten av Sendomir. (Konung Karl XII:s egenhändiga bref  samlade och utgivna av Ernst Carlson s. 58)   

 

Johans son Georg Bogislaus hade som 14-åring kommit i tjänst vid Livgardet och "visat sig duglig" och avancerade därför redan  1703 till kapten vid De la Gardies värvade regemente. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1703/3 (1703), bildid: A0054543_00388)

 

JOHAN - APRIL 1703 - I Karlings bok Narva finns noterat att i en bok av Munthe uppges att Johan dog i april 1703. Han ligger begravd i ett gravkapell i Narva. Det ska finnas en bild på gravstenen i Munthes bok. Ska försöka få tag på den.  

 

25/26 APRIL till 1/2 MAJ 1703 NYENSKANS - Colonel Johan Apollof av fästningen. NOT!! Ryssarna erövrar Nyen. Det var här tsar Peter kom att anlägga staden Sankt Petersburg.

 

2 MAJ 1703 - INTOG RYSSARNA FÄSTNINGEN NYENSKANS. (Grimberg IV s. 628) 

 

16 MAJ 1703 - EFTER ATT HA INTAGIT NYENSKANS GRUNDADE PETER I STADEN SANKT PETERSBURG. (Grimberg IV s. 629)

 

1 DECEMBER 1703 - Axel Jakob sekundfältväbel vid Upplands infanteriregemente.(Lewenhaupt s. 651). Enligt x Hagman var de i början på 1600-talet en titel som 1833 kom att bytas ut mot fanjunkare.(hhogman.se). Om Axel Jakob och Jakobs son Jakob Axel var samma person vet jag inte.

 

nöteborg 

BELÄGRINGEN AV NARVA OCH SLAGET VID NARVA (26/27 april 1704 - 9/10 augusti 1704) och erövrandet av staden genomfördes av en rysk armé (45 000 man) under generalfältmarskalk Georg Benedict Ogilvys ledning och varade mellan 27 juni och 9 augusti 1704.

Fästningen försvarades av en svensk garnison under general Henning Rudolf Horns kommando 7.086 soldater.

Garnisonregementet 1.400 man, under Henning Rudolf Horn

Estländska infanteriregementet 1.000 man, under C:A de la Gardie

Jerwiska lantmilisregementet 1.000 man under Otto Reinbinder,

Wieriska lantmelisregementet 1.000 man under överste Wilhem Henrik Hastfehr, 

Harrien lantmelisregemente 1.000 man Bogislaus von der Pahlen,

Tavastahus, Viborg och Nyslotts tremännings infanteriregementen 1.019 man under Jürgen Johan Lode

Åbo läns fördubblingskavalleriregemente 667 man under Carl Pereswetoff-Morath (Stora nordisk kriget; fanor och uniformer (Karlstad 2000) s. 107,109, 118 och 128)

TOTALT 7.86 MAN (S. 173)

 

Regementet sattes in för att undsätta det av ryssarna på nytt belägrade Narva. Operationen misslyckades, och kapten Georg Bogislaus, som med ett grenadjärkompani deltog i försöket till genombrytning, togs till fånga och fördes först till Sibirien och därefter till Moskva. (NOT) 

 

INGERMANLÄNDSKA DRAGONREGEMENTET - KAPTEN ULRIK JOHAN BRÜMMER DOG (Lewenhaupt s. 88) 

 

APRIL 1704 S. 178

 

28 APRIL 1704 SKREV HORN ETT KODAT BREV FRÅN NARVA TILL KARL XII - HAN VILL HA SUPPORT S. 184

 

DORPAT 4/5 JUNI TILL 13/14 JULI 1704 - Dorpat gav upp. Garnisonens kommandör var Carl Gustaf Skytte. Vem som fanns på garnisonen står på s. 212.

 

27 JUNI 1704 MÖTE I KOMMITTEN I STOCKHOLM - VI KAN INTE SKICKA MER SOLDATER - KONSEKVENSERNA SKULLE BLI ATT FÖRLORA ESTLAND, LIVLAND, FINLAND OCH INGERMANLAND. S. 195

 

26 JULI 1704 - SLAGET VID JAKOBSTADT (i nuvarande Lettland 125 km so om Riga)Mattias Gustaf och hans soldater låg i garnison i fästningen Bauske. Nu kom general Adam Ludvig Lewenhaupt och hämtade dem. Slaget gick bra och svenskarna vann. Med hjälp av omkring 6.000 man vann han över på omkring 16.000 s. 199

 

1 AUGUSTI 1704 - JOHAN HENRIK - LÖJTNANT VID BECKERNS LIVLÄNDSKA INFANTERIREGEMENTE. (Elgenstierna s. 501). Infanteriregementet hade satts upp 2 mars 1704 av överste Johan Vilhelm von Beckern (1655-1733). (von Becker nr 642 i Gustaf Elgenstiernas den introducerade svenska adelns ättartavlor. 

 

13 AUGUSTI 1704 - SLAGET VID HOCHSTADT/ SLAGET VID BLENHEIM (i nuvarande Bayern) -  Jakobs son Jakob Axel deltog i slaget och blev "illa blesserad." (Elgenstierna s. 505) Detta var ett slag som utkämpades 13 augusti 1704  och var ett av de största slagen och vändpunkten i det "Spanska tronföljskriget". Spanska tronföljdskriget utspelade sig mellna 1701 och 1714.  

 

4 OKTOBER 1704 STANISLAW KUNG AV POLEN - 8 AUGUSTI 1709. Enligt Elgenstierna var Jakob Axel Staël von Holstein var generaladjutant hos honom. (Elgenstierna s. 509)

 

28 OKTOBER 1704 - GOTTHARD HENRIK LANTINGSHAUSEN DÖR VID PUNITZ

 

23 FEBRUARI 1705 -  Anna Sofias man Reinhold Johan von Fersen utses till landshövding i Hallands län (Riksarkivet). von Fersen ägde fortfarande godsen Abbia och Palloper i Balticum och kom att göra det fram till sin död. Detta efter att ha gått ut som segrare ur en strid med släktingar fick han ett särskilt tillstånd att behålla godsen under sin livstid. (Riksarkivet). All hans och hans frus övriga bostäder hade rykt i reduktionen som gjordes på 1680-talet.

 

1705 - 39- årige Mattias Gustaf efterträdde Nils Poppe som chef för Närke Värmlands tremänningsregemente i Bauske. 

 

16 juli 1705 - SLAGET VID GEMAUERHOF (i nuvarande Lettland) - Mattias Gustaf och hans tremänningsregemente deltog i slaget. Adam Ludvig Lewenhaupt  och hans 7.000 soldater vann slaget. (s. 50) Enligt Petrés dagbok tyckte generalmajor Adam Ludvig Lewenhaupt att Mattias Gustaf gjort bra ifrån sig under slaget. Slaget vanns av svenskarna (Poltava - stormaktens undergång s.12) 

 

Petrer skriver i sin dagbok 6 augusti 1705

"BauskeÖverstelöjtnant Lieutnant Stahl med 250 mans bataljon. Att rekognosera av och till i landet samt driva in proviant till garnisonerna. Blev kommenderad kvar i Kurland."   

 

14 SEPTEMBER 1705 - Intogs Bauske av den ryska armén och fästningens kommendant/överstlöjtnant Mattias Gustaf och hans soldater var tvungna att lämna fästningen.

 

19 SEPTEMBER 1705 - FÄNRIK ROBERT PETRÉFänrik Robert Petré skriver 19 september 1705 i sin dagbok1 Ankom Överstelöjtnant Stahl von Holstein ifrån Bauske med den kvarlämnade garnisonen, vilka slagits väl varit berändt 14 dagar förr, men inte blivit attackerat innan Mitau slått allaredan övergongit var och har bemälte överstelöjtnant även väl kapitulerat sedan fiende allenast inkastade 24 bomber vilka accord även så mycket blivit hållit som de med oss gjorde. Är alltså alla svenska efterlämnade trupper nu här ankomna.”

1 Petre, Robert & Quennerstedt, August (1901). Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter. 1, R. Petres & M. C. Posses dagböcker. Lund: Gleerup. s. 90 tillgänglig: http://runeberg.org/karolikrig/1/0331.html

 

27 SEPTEMBER 1705 - OTTO FREDRIK (1686-1771) - Volontär vid garnisonen i Riga; fänrik vid Nerikes och värmlands tremännings infanteriregemente 27 september 1705. Han är Johan och Helena Juliana (von der Pahlens) andra son. (Elgenstierna s. 506). 

 

18 NOV 1705 - SVERIGE SLUTER FRED MED POLEN I WARSZAWA (Liljegren, Bengt s. 406).

 

3 FEBRUARI 1706 - SLAGET VID FRAUNSTADT (i dagens Polen) - Slaget stod mellan Sverige och eb Sachisk-rysk armekårI slaget deltog överstelöjtnant vi Västerbottens regemente Gideon Fock (1668-1723) och kapten Christian Staël von Holstein. I ett brev skrivet av Gideon Fock står det att kapten Stahl blev "illa blesserad". (Fock, Henrik. s. 72-73) Gideon Focks syster Anna-Sofia (1665-1755) var gift med Johan Staël von Holstein. Befälhavare under slaget var Carl Gustaf Rehnskiöld. Slaget var en av de största svenska segrar under kriget. 

 

VÅREN 1706 - ARVID HORN UTNÄMNDES TILL KUNGLIGT RÅD OCH KANSLIRÅDET TA SÄTTE OCH STÄMMA I RÅDSREGERINGEN OCH KANSLIKOLLEGIET. De kom att ryktas att Horn trots sin strävan efter att lyda Karl XII tidigt ha tagit kontakt med de svenska adelsmän som var missnöjda med det svenska enväldet och ville störta det. Det finns emellertid inga bevis för detta. (Arvid Horn - Svenskt biografiskt lexikon)  

 

FREDEN I ALTRANSTÄDT - 14 SEPTEMBER 1706 slöts fred mellan Sverige och Polen. Efter 6 års krig hade Karl XII besegrat en av sina fiender Augusti II (kung I Polen samt kurfurste av Sachen). Den polske kungen var nu tvungen att avbryta samarbetet med Ryssland samt avsäga sig den polska kronan till förmån för Stanislaw Leszcynski. (Liljegren, Bengt s. 153) Nu återstod bara för Sverige att ta hand om ryssarna. 

 

OKTOBER 11/12 - OKTOBER 27/28 1706 - VIBORG (IDAGENS RYSSLAND). DÅ EN DEL AV DET SVENSKA RIKET - FINLAND. FÄSTNING I VIBORG - KOMMANDÖREN GEORG JOHAN MAYDELL. GARNISONEN HADE UNGEFÄR 3.000 MAN. S. 222 

 

7 JUNI 1707 - JOHAN HENRIK - LÖJTNANT VID XX LIVLÄNDSKA INFANTERIREGEMENT.  Johan Henrik tillhör den estniska grenen. Han är Hans/Johan I:s barnbarns barn och ägde herrgårdarna Paixt och Kurland. Han var änkling efter Anna Catharina (von Schilling). GHBR (1929) s. 563

 

Karl XII förlade sig och sina soldater utanför staden Mohilew 8 juli 1707. Han tröttnade på att vänta på Lewenhaupt och hans soldater. Kan beslöt att bryta upp så den 5 augusti 1707 fortsatte han sin marsch mot Narva. (Liljegren s. 176)

 

6 FEBRUARI 1708 - "rekryteringskontingenten utgjordes av rekryterna till general Lewenhaupts, överste Banérs och överstelöjtnant Staël von Holsteins regementen". (Arfwidsson s. 130) Enligt registret är det överstelöjtnant Jakob Johan vid Nylands infanteriregemente. (Arfwedsson s. 419). Enligt Pernaus borgarbok är han son till Conrad. 

 

4 APRIL 1708 - JOHAN OCH CHRISTINAS YNGSTE SON 25-årige LÖJTNANT VID LIVGARDET CARL WILHELM DOG (1683-1708) (Petrers dagbok s. 304). Han dog i staden Zaslow. (Elgenstierna s. 506). Carl Wilhelm var sedan 21 juli 1707 löjtnant vid Livgardet. (Leijonhufvud, Erik (1918). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k. männingsregementen till fot under stora nordiska kriget. Stockholm. s. 16) Överste Carl Magnus Posse skrev i sin dagbok "4 - var jag i högkvarteret och blev löjtnant Stahl död. (Karolinska krigares dagböcker jämte andra skrifter/1 R.Petres & M.C Posses dagböcker - Carl Magnus dagbok 1707-1709 s. 304)

 

 

ADAM LUDVIG LEWENHAUPT OCH UPPBROTTET FRÅN KURLANDVid denna tidpunkt får general Adam Ludvig Lewenhaupt, den svenske ståthållaren i Riga, order om att ta ut ca: 11.000 man ur försvaret av Livland för att ansluta sig till huvudarmén. Han skall också samla ihop och ta med sig tillräckligt med förnödenheter för att föda fältarmén under 3 månader. Även ammunition och fältartilleri ingick i det general Lewenahupt skulle föra med sig. Det tog ett tag att samla ihop alla förnödenheter så general Lewenhaupt var inte klar att avmarschera förrän i slutet av juni. En av soldaterna som nu lämnade Kurland var Mattias Gustaf och hans tremänningar.  

 

4 JULI 1708 - SLAGET VID HOLOWCZYN -Befälhavare för den svenska armén var Karl XII och Carl Gustaf Rehnskiöld. Den ryska armén leddes av Boris Sjeremetev, Alexandr Mensjikov och Anikita Repnin. (Idag ligger Holowczyn i VitRyssland) Slaget slutade med svensk seger.(Larsson, Olle. s. 144).

 

31 AUGUSTI 1708 - SLAGET VID MALATITZE (nuvarande Belarus) - Kapten Christian Staël von Holstein dog i slaget. (Leonard Kaggs dagbok s. 104) Slaget stod mellan svenska och ryska trupper. Kapten Christian befann sig i generalmajor von Rosens kolomn. Slaget började vid soluppgången och avslutades vid 12-tiden. (Bergenstråhle s. 224). Enligt pernaus borgarbok är Christian son till Conrad. 

 

1 SEPTEMBER 1708 - CHRISTINA EURFOSYNES MAN ERTMAN MÖLLER DÖR VID NEVASTRÖM.

 

En av Lewenhaupts officerare fänriken vid Hälsinge regemente Robert Petre skrev i sin dagbok. "Att jag under 10 dygn ej så mycket bröd eller mat smakat som min hands storlek, undantagandes några rå rovor och rödbetor som jag av några kavalleriofficerare bekom, som varit uti på strövtåg, jämväl ock några kålstockar samt en annan ovanlig spis. Generalerna själva har varken bröd eller salt under denna marschen. Summa: sådane rätter, som man tillförene haft en styggelse för att röra vid, smakade oss nu så väl som den skönaste marsipan. De studer, som man ibland vilande om nätterna under blott himmel i regn och slask, tillskynande oss större glädje och ro, än man förr haft i stora gästabud och sköna dunsängar."  NOT!!

 

SLAGET VID LESNAJA (ligger i nuvarande Vitryssland) 29 SEPTEMBER 1708Mattias Gustaf tillfångatogs vid slaget och fördes till ryska Jaroslow. 

Krigshandlingar Stora nordiska kriget, Krigsfångar, SE/KrA/0388/14 B/1, bildid: A0065207_00079

Även Georg Bogislaus deltog i slaget. Den svenska styrkan leddes av Adam Ludwig Lewenhaupt och Berndt Otto Stackelberg. Den ryska av Peter den store, Mensjikov, Golitsyn och Bauer.

 

JOHANS SÖNER; Nu var tre av Johans söner döda. Jacob Johan 1701, Johan Gustaf 1702 och Carl Vilhelm 1708.

Johans övriga söner; Mattias Gustaf  tillfångatogs vid slaget i Leisna 29 september 1708 och dog i fängelse 1720, Georg Bogislaus som kom att överleva kriget och dö 1763 i Malmö. Otto Fredrik överlevde kriget och dog först 1771 och Otto Reinhold överlevde kriget och dog 1731. (Elgenstierna s. 506).  

 

1709 - BARBARA GUSTAVIANAS MAN ALEXANDER PERESWETOFF-MORATH DÖR I VIBORG

 

JOHANS DÖTTRAR Två av hans döttrar var nu änkor efter män som stridit i kriget. Barbara Gustavianas man Alexander Pereswetoff-Morath dog 1709, Christina Eufrosynes man dog 1708.

Hans yngsta dotter Anna Dorothea (1700-1755) var 9  år och kom 1716 gifta sig med överstelöjtnant Carl Evert Fock (1692-1752). (Elgenstierna s. 506)

 

1709 - AXEL JAKOB STAHL - REGEMENTSKVARTERMÄSTARE VID  ÖSTGÖTA INFANTERIREGEMENTE. Vet inte om han tillhör släkten Staël von Holstein.

  

28 JUNI 1709 - SLAGET VID POLTAVA - ETT STORT NEDERLAG FÖR SVERIGE. Kapten Axel Jakob Staël von Holstein i Östgöta infanteriregementet i överstelöjtnant Henrik Starenflychts kompani dödade båda under slaget. (Leonard Kaggs dagbok s. 132) Detta var krigets största och mest betydelsefulla drabbning under hela kriget. Förlusten i kriget var en bidragande faktor till att Ryssland vann Stora nordiska kriget. Undrar vem han är kapten  Axel Jakob i Östgöta infanteriregemente??? Det finns flera soldater som berättat om slaget vid Poltava i sina dagböcker; fänrik Petre och löjtnant von Wiehe. 

 

1 JULI 1709 - KAPITULATION VID PEREVOLOTJNA OCH SOLDATER I RYSK FÅNGENSKAP - Karl XII gav över ansvaret för den svenska huvudarmén till general Adam Ludvig Lewenhaupt (Liljegren, Bengt s. 218). Han kapitulerar vid Perevolotjna den 4 juli. (Liljegren, Bengt s. 406). 23.000 svenskar hamnar i rysk fångenskap. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 147)

 

KARL XII BEGAV SIG TILL TURKIET. 

 

8 JULI 1709 AUGUSTI II  -  KUNG AV POLEN IGEN. När Fredrik II fick höra om det svenska nederlaget vid Poltava förklarade han freden i Altranstädt som ogiltig och i augusti 1709 ryckte en sachisk armé in i Polen.  (Grimberg V s. 5)

 

22 JULI 1709 - KOMMER KARL XII FRAM TILL BENDERN - (Liljegren, Bengt s. 406.)

 

8 AUG 1709 DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG . (Liljegren, Bengt s. 406)

 

30 SEPTEMBER 1709  - DANMARK OCH RYSSLAND SLUTER ETT AVTAL. Danmark börjar förbereda ett anfall mot Sverige. (Liljegren, Bengt s. 406) 

 

I OKTOBER 1709 UTSES REINHOLD JOHAN VON FERSEN AV KARL XII TILL GUVERNÖR I RIGA MEN FERSEN TACKADE NEJ OCH BAD ATT FÅ BEHÅLLA SIN GAMLA TJÄNST "TILLS GUD HJÄLPER HANS MAJESTÄT TILLBAKA I LANDET" (RIKSARKIVET).

 

29/30 OKTOBER 1709 - 4/5 JULI 1710 - RIGA - FINNS I KAGGS DAGBOK. DET FINNS ÄVEN EN KOMMENDANT CLODT. S. 234  

 

2 NOVEMBER 1709 - ANLÄNDE DANSKA TRUPPER TILL RÅÅ NÄRA HELSINGBORG. (Sundberg, Ulf s. 243) Danmark förklarar på nytt Sverige krig och går i land i Råå strax utanför Helsingborg. Von Fersen samarbetade med generalen Magnus Stenbock efter den danska invasionen och sökte bland annat resa ett folkuppbåd i sitt län till Skånes försvar. Enligt en plan som inte kom att genomföras skulle han göra en divisionsmanöver över Hallandsåsen mot de danska trupperna i norra Skåne. 

 

3 NOVEMBER 1709 påbörjades en RYSK BELÄGRINGEN AV RIGANILS STROMBERG FÖRDE KOMMANDOT FÖR GARNISONEN I RIGA. Enligt en anonym soldat fanns totalt 10.414 soldater i garnisonen i Riga. Budbergs regemente var 12 officerare och 428 soldater. (Sundberg, Ulf s. 236) Totalt i Riga fanns 10.414 man. Vilka kan man se s. 236 

 

RYSK BELÄGRING AV RIGA - Mellan den 3 NOVEMBER 1709 till den 3 JULI 1710 belägrades Riga. Den finns beskriven fram till juni 1710 i Journal öfver staden Rijgas belägringh af Muskowiterne Annis 1709 och 1710 från och med datum som följer. Den finns att läsa i Gustaf Floderus "Handlingar hörande till konung Carl XII:s historia" s. 170-210. 

 

22 DECEMBER 1709 - TSARENS STORA TRIUMFTÅG I MOSKVA - De svenska krigsfångarna delades upp i två grupper; de som tillfångatagits i Poltava och Perevolotjna och den andra med soldater som tagits till fånga vid slaget vid Lesnaja. (Liljegren, Bengt s. 224)

 

OTTO WILHELM STAEL VON HOLSTEIN VAR 1709-1711 CHEF FÖR ETT HOLSTEINSKT INFANTERIREGEMENTE OCH DELTOG I DET SPANSKA TRONFÖLJDSKRIGET - Otto var i egenskap av chef för ett  holsteinskt infanteriregemente med i det Spanska tronföljdskriget.

 

1710 - GEORG OCH INGEBORGGeorg Bogislaus (f. 6 december 1685 i Narva D. 17 december 1763 i Malmö) gifte sig i rysk fångenskap med Ingeborg Christina ( född Horn) f. omkring 1689 d.20 april 1721 på Vapnö gods i Halland. Hon var dotter till riksrådet och greven Henning Rudolf Horn och Helena (född Sperling). (Svenskt biografiskt lexikon). Georg kom efter kriget att köpa Vapnö slott i Halmstad.

 

20 JANUARI 1710 - "Ett egendomligt rådssammanträde anno 1710" - Många av rådsmedlemmarna var inte i Sverige. De var endast sju kvar i Stockholm. De två mest betydelsefulla var Fabian Wrede och Arvid Horn. Den gamle skröplige greve Axel Julius de la Gardie, general Frölich, greve Frölich, Grevel Falkenberg. (Grimberg V s. 161-162) Vem var nummer sju???  

 

14 FEBRURI 1710 SKREV STROMBERG ETT BREV TILL FÖRSVARSKOMMISSIONEN OCH BAD OM PENGAR, MAT OCH FÄRSKT VATTEN. S. 246

 

28 FEBRUARI 1710 - SLAGET VID HELSINGBORG - SVENSKARNA BESEGRAR DANSKARNA (Liljegren, Bengt s. 406) 

 

MARS 1710 - ÖSEL FÖLL KOMMENDÖR JOHAN APPELBOM. S. 281

 

MARS 1710 - RYSSARNA ÅTERUPPTAR BELÄGRINGEN AV FINLANDS GRÄNSVÄRN VIBORG. (Grimberg V s. 6) 

 

APRIL 1710 - UTSKOTTSMÖTE - I april 1710 samlades på rådets kallelse ett utskott av ständerna i Stockholm. Den stora frågan var hur de skulle kunna fortsätta finansiera kriget. De kom fram till att en skatt "perukskatt" vore ett sätt att lösa problemet. (Grimberg V s. 165)

 

MAJ 1710 - JOHAN STIERNSCHANTZ SAVOLAX OCH NYSLOTTS REGEMENTE KOMMANDÖR PÅ KEXHOLM (Sundberg, Ulf s.334)

 

JUNI 1710 VIBORG FALLER S. 297 REGEMENTEN FINNS PÅ SIDAN 303

 

11 JULI 1710 - ÖVERSTELÖJTNANT VID NYLANDS REGEMENTE JAKOB JOHAN STAEL VON HOLSTEIN TILLFÅNGATAS VID RIGA OCH DÖR KORT EFTER.  (Lewenhaupt s. 651). Enligt Pernau burgerbuch var det Conrads son överstelöjtnant Jacob Johan och han dog vid den svenska garnisonen i Riga vid Jacobs-vallen. (Pernau burgerbuch s. 7-8). Detta tas även upp av Leonard Kagg i hans dagbok. Överstelöjtnant "av de fångna var overstelöjtnant Stahl av Nylands infanteri som strax därpå dog". (Leonard Kaggs dagbok s. 167) Efter att i åtta månader uthärdat ett äftigt bombadaremang föll Riga. Grimberg s. 5)

 

22/23 JULI 1710 - 14/14 AUGUSTI 1710 - BELÄGRING AV PERNAU. KOMMANDÖR VAR JAKOB HENRIK STROMFELT (Sundberg, Ulf s. 274. 

 

30 SEPTEMBER 1710 - RYSSARARNA INTAR REVAL. Nu ockuperar ryssarna hela svenska Balticum  (Liljegren, Bengt s. 406). 

 

1711 - Georg Bogislaus blev utväxlad. Tyvärr lyckades han inte få sin fru utväxlad. När Georg kom hem till Sverige utnämndes han till major vid Skaraborgs regemente. (Svenskt biografiskt lexikon)  

 

1711 - REINHOLD JOHAN VON FERSEN KALLADES TILL KUNGLIGT RÅD OCH FÖRORDNADES ATT VARA TF CHEF I KRIGSKOLLEGIUM I PRESIDENT GREVE NILS GYLLENSTIERNAS FRÅNVARO. (RIKSARKIVETS UPPSLAG OM HONOM.)

 

OCKUPATIONENEN AV SVENSKA POMMERN 1711-1715 - Även Sveriges tyska provinser drabbades under Stora Nordiska kriget. Den 7 SEPTEMBER 1711 BÖRJAR sachisk-ryska styrkor belägra Stralsund. Den svenska armén på plats under Magnus Stenbocks befäl lyckades rädda Stralsund. (Harrison, Dick s. 134). 

 

1712 - 1717 Adelsfanan - Otto Wilhelm - förbandschef (Mankell, Julius. Anteckningar rörande finska arméns och Finlands krigshistoria. Särskilt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809/ del 1 -" Finska indelta regementers chefer" s. 527) 

 

1712 - Anna Sofia (f. Staël von Holstein) -änka efter Arvid Grabbe (Grabben) levde som änka på makens herrgård Pakinais i Reso socken i Finland. (Fräslesläkter i Finland intill stora ofreden(. Jag har inte lyckats hitta någon information om vem hon är. 

 

1712 - 1713  - ÄNKORNAS FLYKT FRÅN FINLAND TILL SVERIGE  - Nu började de bli farligt att vara kvar i Finland och änkorna i släkten Staël von Holstein flydde till Sverige. Jakobina Lantingshausens son Jakob Albert 1712 page vid svenska hovet. (Palmblad, Wilhelm Fredrik. Biografiskt lexikon s. 289)  

 

MARS 1712 UPPHÖJDES REINHOLD JOHAN VON FERSEN TILL GREVLIGT STÅND. (RIKSARIKVET) Nu mäste Anna Sofia ha blivit lycklig och glad. Tänk att bli grevinna.

 

25 APRIL 1712 - Garnisonen i Narva kapten Stahl. Sändes med konvoj från Narva till till Riga (Leonard Kaggs dagbok s. 191)

 

AUGUSTI 1712 - Den ryske generalmajorten Fjordor Apraksin och hans 15.000 soldater invaderar Finland.

 

9 DECEMBER 1712 SLAGET VID GADEBUSCH (Nuvarande Tyskland) - SLUTADE MED SVENSK SEGER. (Liljegren, Bengt .s 407) Löjtnant Munck vid Dalaregementet skriver i sin dagbok; "fast senor och leder voro av köld så stela, att jag ibland måste gå på knäna, tills att de blevo mjuka" (Grimberg. V s. 118-119)

 

13 DECEMBER  OCH 19 DECEMBER 1712 - Greve Carl Pipers dagbok.

"Den 13 Decembr. blef mig tillställt kongl. senatens bref, att General-Major Horns dåtter, Capitein von der Stahls fru, måtte lösgifvas, effter den ryske Capiteinen Pultz uthgifne revers, med mehr. Item ett kongl. statscontoirets bref angående de medell, som till fångarnes underhålld till datum äre blefne i Sverige förnöjde, samt löffte med första om mehra hieip." 

 

19 DECEMBER 1712  - "Den 19 Deeembr. besvarade vi kongl. statseontoirets bref in junio angående fångarnes underkålldz medell såsom och till föllie af kongl. senatens skrifvelse till oss af d:n 21 augusti inlade memorial både till zariske senaten såväll som till premierministern Gr. Goloffkin angående General-Major Horns, Major Stahls frus befrielse uhr fångenskapet."

 

1713 utnämns Georg Bogislaus till överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente. (Rosander, Lars s. 349)

 

20 JANUARI 1713 - OTTO VILHELM OCH CHRISTINA CATHARINA - Otto Vilhelm (sedan 16 april 1712 överste för svenska adelsfaneregementet) gifte sig på Stockholms slott med hovfröken grevinnan Christina Catharina (Lewenhaupt) (f. 1674- d. 29 juli 1714). Hon var dotter till överste greve Gustaf Mauritz Lewenhaupt och Magdalena (Stenbock). 

 

Från våren 1713 — det k brevet ankom till Sthlm först 6 (17) mars — var Arvid Horn de facto avlägsnad från allt inflytande på utrikespolitik och försvar. Kungens åtgärd, som Horn tolkade som en följd av intriger och förtal, utlöste en personlig chock, som Horn först så småningom övervann. Uppriven och förgrämd drog han sig undan allt arbete. Sommaren 1713 tillbringade han till största delen på sitt gods Ådö. På våren 1714 antydde han för prinsessan Ulrika Eleonora sin önskan att bli kvitt sin post som kanslipresident och i stället bli placerad på presidentstolen i Svea hovrätt. Karl XII:s bedömning av H röjer otvivelaktigt en skarp iakttagare, men kritiken kan skäligen inte riktas mot H:s verksamhet i dess helhet, fast väl i fråga om hans uppträdande efter den uppseendeväckande desavoueringen 1713. Huru som helst återvann H aldrig kungens förtroende. Det var andra män — främst baron G H v Goertz — som blev anlitade som rådgivare och redskap, sedan Karl XII återvänt till sitt rike. 

Både samtid och eftervärld har spekulerat över Horns förehavanden under de till synes helt overksamma år, som följde fram till Karl XII:s död 1718. Hans officiella handläggning av de sparsamt förekommande mål som rådet och kanslikollegium fick ta befattning med ger intrycket av att han var skrämd till en total undergivenhet. (Arvid Horn Svenskt biografiskt lexikon) https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/13807

 

I MAJ 1713 - RYSSARNA ANFALLER FINLAND PÅ NYTT - Inledde ryskar trupper ett nytt anfall mot Finland. Under sommaren ockuperade de ryska trupperna hela södra Finland och de svenska trupperna fick dra sig tillbaka. (Larsson. Svensk historia s. 163 ff)

 

7 MAJ 1713 KAPITULATIONEN I TÖNNING -

 

HÖSTEN 1713 Reinhold Johan von Fersen - direktör över försvarsverket i Finland. (Riksarkivet) Reinhold von Fersen som får se ett förslaget på ett eventuellt fälttåget mot Norge. Han avstyrker företaget. (Karl XII:s krig i Norge 1716 s. 14).

 

19 FEBRUARI 1714 - SLAGET VID STORKYRO I FINLAND  - Slaget slutar med rysk seger. S.407. nu var carl gustaf almfelt och hans soldater tvungna att utrymma finland  poltava - stormaktens undergång s. 156

 

1714 - OTTO REINHOLD (1697-1731) Volontär vid Östgöta infanteriregemente. Han är Johan och Anna Sofias (Fock) äldste son. (Elgenstierna s. 506)

 

I SEPTEMBER 1714 - KARL XII LÄMNAR BENDERN OCH KOMMER HEM TILL SVERIGE -  Han går under namnet Peter Frisk under resan till Sverige. Han bosatte sig i Lund och började han planera ett fälttåg.NOT!! Ture Bielke (1684-1763) anslöt sig vid hemkomsten tiill de som var negativt inställad till Karl XII.

 

13 DECEMBER 1714 - TYSKLAND - den sista svenska staden i Tyskland Wismar kapitulerade. (Harrison, Dick s. 151). Nu hade svenskarna mist all sina Tyska provinser.

 

HOLSTEINSKA REGEMENTEN I SVENSK TJÄNST 1714-1715 - Två holsteinska förband gick 1714 i svensk tjänst; Holsteinska dragongardet och Holsteinska livregementet till fots. (Källa; Skalman.nu)

 

Redan 1715 trädde G H von Goertz de facto i Karl XII:s tjänst och blev hans dominerande rådgivare. Under några hektiska år blev han den mäktigaste mannen i Sverige nedanför tronen, men också den mest hatade. (Sveriges biografiska Lexikon von Goertz)

 

1715 - Georg Bogislaus leder sitt regemente under koncentreringen till Skåne. (Rosander s. 349)

 

1715 bodde inte mindre än 12.000 krigsflyktingar i Stockholm och 8.000 i kustområderna i de östra delarna av landet.

 

16 APRIL -1715 -  Preussen och Hannover sluter ett föredrag mot Sverige. (Liljegren, Bengt s. 407) 

 

15 SEPTEMBER 1715Reinhold Johan von Fersen - President  i Svea hovrätt. 

 

4 OKTOBER 1715 - HANNOVER FÖRKLARAR SVERIGE KRIG.

 

13 DECEMBER 1715 - KARL ANLÄNDER TILL TRELLEBORG (Liljegren, Bengt s. 407).

 

1716 - JOHAN (1698-1751) ANSLÖT SIG TILL ARMÉN SOM VOLONTÄR VID LIVGARDET. Han kom efter kriget att bosätt sig i Sverige.

 

8 APRIL 1716 - SVERIGE FÖR FÖRLORAT WISMAR - SIN SISTA BESITTNING I TYSKLAND. (Liljegren, B s. 407)

 

11 MAJ 1716 - Johan och x yngsta dotter Anna Dorothea (1700-1755) gifte sig i Marbäcks socken med sin syssling överstelöjtnant Carl Evert Fock 81692-1752). (Elgenstierna s.506) 

 

16 SEPTEMBER 1716 ANLÄNDER KARL XII TILL LUND. Han valde ett hus vid korsningen Stora Södergatan och Svanegatan som sin bas. (Liljegren s. 342)

 

ARVID HORN -  Huru som helst återvann Horn aldrig kungens förtroende. Det var andra män — främst baron G H v Goertz — som blev anlitade som rådgivare och redskap, sedan Karl XII återvänt till sitt rike. 

 

10 DECEMBER  1716 - REINHOLD JOHAN VON FERSEN DOG I STOCKHOLM. Han och Anna Sofia efterlämnade en son Hans von Fersen (född 2 mars 1683 i Reval. Dog i Stockholm 1736). Hans von Fersens barnbarn som ochså heter Hans von Fersen är den von Fersen som Marie Antoinette var så förtjust i. Men det är en annan historia. 

 

VINTERN 1716 - DET FÖRSTA NORSKA FÄLTTÅGET - 22 februari - 28 juni 1716. Slutar med norsk seger.

 

18 DECEMBER 1716  - MATTIAS GUSTAF (1701-1757) RUSTMÄSTARE VID ÖSTGÖTA TREMÄNNINGSINFANTERI REGEMENTE.

 

1717 - Georg Bogislaus fick överstes grad. (Rosander, Lars s. 349)

 

1717 Jacob Albrecht von Lantingshausen (generaladjutant Gotthard Heinrich von Lantingshausen och Jakobina (Staël von Holstein) anslöt sig till armén som Volontär vid Livgardet. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

 

1717 - Otto Vilhelm utsågs till generalmajor och överste för halländska infanteriregementet. (Svenskt biografiskt lexikon s. 509)

 

1718 februari avancerade Jacob Albrecht von Lantingshausen till förare vid Livgardet ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet).

 

7 april 1718 - Jacob Albrecht von Lantingshausen fänrik vid Hallands infanteriregemente. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

 

16 JUNI 1718 JAKOB JOHAN FÄNRIK VID SKARABORGS REGEMENTE.1 Mattias Gustavs näst äldste son son 19-årige Jakob Johan (1699-1755).2

1 Lewenhaupt, Adam (1920-1921). Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar. Stockholm: Norstedt s. 651

2 Elgenstierna, Gustaf (red.) (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag, s. 511

 

13 september 1718 - Jacob Albrecht von Lantingshausen löjtnant vid Hallands infanteriregemente. Han deltog i andra fälttåget till Norge som officer i Hallands infanteriregemente. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

 

1718 - ANDRA FÄLTTÅGET MOT NORGE - 30 OKTOBER - 30 DECEMBER - I detta deltog flera av mina släktingar. En av dem var översten i Skarborgs regemente Georg Bogislaus. (Svenskt biografiskt lexikon s. 510) 

Generalmajor Carl Gustaf Armfelts armé - 18 augusti 1718 avgick soldaterna i Armfelts arme från samlingsplatsen vid Duved skans i Jämtland. (Den svenska historien del 8 s. 100). 

Generalmajor Armfelts armé bestod av: KAVALLERI: Åbo läns regemente till häst, Nylands regemente till häst, Karelska regementet till häst och Jämtlands kavallerikompani. INFANTERI: Åbo läns infanteriregemente, Björneborgs infanteriregemente, Tavastehus läns infanteriregemente, Nylands infanteriregemente, Österbottens infanteriregemente, Viborgs läns infanteriregemente. Savolax infanteriregemente, Finska värvade bataljonen, Helsinge regemente – Fänrik Otto Reinhold Staël (1699-1731) Helsinge bataljon, Jämtlands regemente, Kapten Peter Långströms frikompani och Artilleri- och fortifikationsavdelningar. ( http://www.frisenheim.se/hela-historien/10.-basen-i-duved-8596869

Efter en vecka hade Armfelt och hans män passerat över norska gränsen. Efter 45 km marsch genom obanad fjältarräng nåde de den 1 september den första norska försvarsanläggningen Stene skans vid Trondheimsfjorden. De intog skansken och lämnade kvar några trupper där. (Carlsson. Den svenska historien del  8 s. 100-101). Därefter fortsatte de genom det trånga passet vid Langsten och nådde i mitten av september Stördal. Generalmajor Arfelt började nu tveka och beslöt att avbryta marschen mot Trondheim. Anledningen av brist på mat. Han drog sig tillbaka norrut mot Lavanger och Verdalen.

 

 

FÄNRIK OTTO REINHOLD INFÖR GENERALKRIGSRÄTTEN

10 OKTOBER 1718

Fredag 10 Oktober 1718 - Fänrik Otto Reinhold i Hälsninge regemente ställs tillsammans med 56 män den 10 oktober 1718 inför generalkrigsrätt i Svengården i Levanger anklagade för myteri. Förutom Otto Reinhold finns fänrik Fock bland de anklagade. Den 11 oktober ställs de inför krigsrätt. 13 oktober ska de indriva proviant. Tisdagen den 21 oktober 1718 exekution Staël. (Norrby, Johan s. 12-16). Det blir nog inte av för enligt Elgenstierna dör Otto Reinhold i en duell efter kriget.

 

28 OKTOBER 1718 påbörjade Armfelt och hans soldater marschen mot Trondheim. det tog en vecka innan de stod utanför stadsporten. Trupperna förlades i trakten söder om Trondheim. (Den svenska historien 8 s. 100-101). 

 

KARL XII HUVUDARME - Den 29 oktober 1718 påbörjade Karl XII och hans soldater sin marsch mot Norge. Den svenska huvudarmén var uppdelad på tre grupper; general Carl Gustaf Dückers fanns i Strömstad, Henrik Otto von Albedyls fanns i Holmedal och Karl XII:s fanns i Västra Ed.1 Den 30 oktober 1718 gick Karl XII och hans armé över norska gränsen.

Det ingick fyra Staëlare samt en ingift i huvudarmén: Mattias Gustafs yngre bror GEORG BOGISLAUS (1685-1763) – sedan 1717 CHEF FÖR SKARABORGS REGEMENTE.2 Mattias Gustafs två äldsta söner LÖJTNANT JOHAN III (1698-1751) vid NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE.3 och FÄNRIK JACOB JOHAN (1699-1755) vid SKARABORGS REGEMENTE, GENERALMAJOR OTTO WILHELM (1668-1730) vid HALLANDS REGEMENTE. JAKOB ALBREKT LANTIGHAUSEN - Jakobina Staëls son vid HALLANDS REGEMENTE.4

 

NÄRKE-VÄRMLANDS REGEMENTE och löjtnant JOHAN hörde till en början till den kolonnen som under general Henrik Otto von Albedyls befäl bröt in i Norge från Holmdahl och trängde fram till Blakier.5 General Henrik Otto von Albedyl hade 19 juli 1718 fått befälet över den så kallade Värmlandsgruppen.6

 

2 Elgenstierna, Gustaf (red.) (1932). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag, s. 519

3 Strokirk, Oscar Fredrik. (1915). Kultur och personhistoriska anteckningar första delen s. 121

5 Mankell, Julius: (XXXX). Anteckningar rörande svenska regementens historia. s. X

6 https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/5646

 

den 30 oktober bröt karl och hans soldater in i norge. Det började redan med stora problem. Brist på mat.  I början av november hade de nått Fredrikshall. Det gick bra och i november återstod bara Fredrikstens fästning. Den 20 november inleddes belägringen. s. 372-379. 

 

30 NOVEMBER 1718 - KARL XII DÖR VID BELÄGRINGEN AV FREDRIKSTENS FÄSTNING. 

 

KRIGSRÅDET, DEN 1 DECEMBER 1718 I TISTEDALEN I NORGE - Hölls vid huvudkvarteret i Tistedalen – ett förnyat officiellt krigsråd. "Vid det här rådet skulle den svenska arméns närmaste framtid avgöras. Förutom Gabriel von Seth och Fredrik von Essen närvarade hertig Karl Fredrik av Holstein, grevarna och fältmarskalkarna Carl Gustaf Mörner och hans namne Rehnskiöld , generalerna Carl Gustaf Dücker och Carl Gustaf Örnstedt, generallöjtnanterna Carl Adam Stackelberg, Henrik Otto Albedyhl och Casimir Crispin, generalmajorerna Johan Reinhold Trautvetter, Gabriel Ribbing, Wilhelm Bennett, Georg Wilhelm Fleetwood, Otto Wilhelm Staël von Holstein och Sven Lagerberg samt överste Michael Törnflycht. En stund in i mötet anlände också generalmajor Carl Cronstedt. Den svenska militära eliten var nu samlad i ett och samma rum för första gången utan Karl XII som överste krigsherre.

(Karl XII:s död: Gåtans lösning s. X)

 

Då prinsessan Ulrika 6 december 1718 — dagen efter det budskapet om konungens död anlänt till huvudstaden — under ett i hast anordnat sammanträde med de fåtaligt församlade rådsherrarna förmått dem att lyckönska henne "till dess regemente" och hälsa henne som drottning, hade Horn före sammankomsten bestämt rått henne att inte "strax stiga till tronen" utan endast inträda i rådet, till dess ständerna kunde komma tillsammans. Prinsessan följde inte Horns råd. Hon höll hårt på sin arvsrätt: "Det Gud och naturen mig tillagt, tyckes mig att jag gärna vill bibehålla." Men Horns hållning efterlämnade en bitter eftersmak hos prinsessan, så mycket mer som den improviserade tronbestigningen kort därpå kastades över ända genom det högre krigsbefälets vägran att avlägga trohetsed till henne, förrän hon av ständerna blivit vald till drottning. Prinsessan torde fått en klar föreställning om att Horn inte var fullt pålitlig och att han i alla händelser skulle motarbeta alla planer på ett fortsatt envälde.  https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/13807

 

22 FEB 1719 - KARL XII BEGRAVNING (Liljegren, Bengt s. 407) 

 

17 MARS 1719 -  KRÖNS ULRIKA ELEONORA TILL SVERIGES DROTTNING - Efter att ha begravt Karl XII valde ständerna kungens syster Ulrika Eleonora som Sveriges drottning. Det krävde att enväldet skulle avskaffas. Ulrika Eleonora accepterade det och därmed startar tiden som i svensk historia kallar Frihetstiden. Larsson, Olle s. 173). Men ännu var kriget i full gång.

 

OTTO VILHELM - FRIHERRE STAËL VON HOLSTEIN, NR 155 2 JUNI 1719

 

24 JULI 1719 -  NYA ÄLVSBORGS FÄSTNING - GEORG BOGISLAUS OCH TORDENSKIÖLD - Den 27 mars 1719 ankrade en dansk-norsk flottstyrka bestående av fyra linjeskepp och en fregatt på Rivö fjord utanför Göteborg. Styrkan leds av den dansk-norske sjöofficeren Peder Tordenskiöld. 

Mellan tisdagen den 21 och fredagen den 24 juli 1719 anföll danskarna under befäl av den dansk-norske sjöofficeren Tordenskiöld Nya Älvsborgs fästning. I fästningen var  förlagda en garnisonen på 300 man under befäl av överstelöjtnant Johan Abraham Lillie. Georg Bogislaus var chef för Skaraborgs regemente som låg förlagda i Göteborg. Han och Lillie försvarade skickligt fästningen tillsammans med sina soldater. Lillie förärades ett eget ordspråk "De danske plocka inga svenska Lillier".

 

9 NOVEMBER 1719 - FREDEN I STOCKHOLM - Freden slöts mellan Sverige och Hannover och dess regent Georg I, som var kung i England. Kriget hade pågått sedan 1715 då Hannover förklarade Sverige krig. Fredsvilkor; Sverige skulle avstå från hertigdömena Bremen och Verden mot en ersättning på 1 miljon riksdaler.

 

1720 - MATTIAS GUSTAF dog i rysk fångenskap. (Elgenstierna s. 506). Han blev alltså bara 54 år. Hans son Johan kom att bosätta sig i Sverige efter kriget. 

 

21 JANUARI 1720 - FREDEN I STOCKHOLM - Mellan Preussen och Sverige. lolla mer!!!!

 

29 FEBRUARI 1720  - ABDIKERAR ULRIKA ELEONORA 

 

24 MARS 1720 - KRÖNS ULRIKA ELEONORAS MAN FREDRIK TILL SVENSK KUNG- FREDRIK I

 

3 JULI 1720 - FREDEN MELLAN SVERIGE OCH DANMARK - FREDEN I FREDRIKSBORG

 

12 NOVEMBER 1720 Jacob Axel duellerade på gränsen av Hildesheim med Peder Tordenskiöld. Duellen slutar med Tordenskiölds att Jacob Axel stack ihjäl Tordenskiöld. 

 

6 JANUARI 1721 - SERGEANT PETER VILHELM STAËL VON HOLSTEIN (1689- 24 FEBRUARI 1774 I KNUTBY SOCKEN, STOCKHOLM) GIFTE SIG MED SOFIA MARGARETA SVINHUFVUD AF QVALSTAD. VEM HAN ÄR HAR JAG INTE LYCKATS HITTA NÅGON INFORMATION OM. Han fick enligt Elgenstierna fyra barn; Agneta Elisabeth, Hedvig, Fredrik och Peter. 

 

14 april 1721 - von Lantingshausen löjtnant vid Upplands stånddragonregemente. ((Svenskt biografiskt lexikon Riksarkivet)

 

MAJ TILL JUNI 1721 HÄRJAR DEN RYSKA FLOTTAN NORRLANDSKUSTEN - HUDIKSVALL, HÄRNÖSAND, PITEÅ, SUNDSVALL, SÖDERHAMN OCH UMEÅ BRÄNNS NER AV RYSSARNA. DEN ENDA STAD SOM KLARAR SIG ÄR GÄVLE

 

1721 - 8 juni dog Sara Sophia Stahl. Hon var gift med kapten Stierncrantz. (Leonard Kaggs dagbok s. 279) Enligt Elgenstierna hette han Arvid (1662-1740). Elgenstierna s. 620) Om hon tillhörde släkte Staël von Holstein vet jag inte.

 

30 AUGUSTI 1721 - FREDEN I NYSTAD - undertecknades i Nystad vid finska bottenviken den 30 augusti 1721. Sverige förlorade de baltiska provinserna Livland, Estland och Ingermanland till Ryssland, en del av Karelen och Viborgs lön samt öarna Ösel och Dagö. (Liljegren s. 396). Nu var den svenska stormaktstiden slut och Frihetstiden började för de som överlevt kriget. Släkten kom nu att bosätta sig i tre länder; Sverige, Finland och i det ryska Estland.

 

EFTER KRIGET 

JOHANS SÖNER - Det var inte så många män i släkten som överlevt kriget; Tre av Johans sju söner överlevde kriget. (Georg Bogislaus dog 1763, Otto Fredrik 1771 och Otto Reinhold 1731.

JACOBS SÖNER -  Jacobs tre överlevde alla kriget (Otto Wilhelm, Jakob Axel och Fabian Ernst dog alla 1730.)

 

1722 - Då Jakobina och Gotthard Heinrich Lantingshausens son Albrekt Lantingshausens regemente drogs in tillbringade han två år hos sin morbror Jakob Staël von Holstein och studerade militärvetenskap. NOT!! Detta var i samband med att han varit i Reval 1721 för att skifta arvet efter sin mamma. Han åkte till Stralsund där hans morbror Jakob (tidigare generaladjutant hos kung Stanislaw av Polen) bodde. Genom honom utverkades en löjtnantfullmakt vid regementet Royal Asace. (Svenskt biografiskt lexikon riksarkivet)

 

22 JULI 1722 kommer Leonard Kagg hem till Sverige och fick äntligen träffa sin mamma och sina två syster. Tack vare honom och hans dagbok finns mycket information för eftervärlden om soldatlivet under stora nordiska kriget. Han skrev så gott som dagligen om sitt liv som soldat från 1698-1722.

 

1723 - dog Johan III på herrgården Paixt. Han hade varit kapten i svenska armén under Stora nordiska kriget. Johan var gift med Anna Catharina (von Schilling) (16XX-1696). Johan III och Anna Catharinas barn fortsatte Paixt-gren och blev efter kriget ryska medborgare. 

 

20 JUNI 1723 - Överstelöjtnant Johans hus i Narva hade träffats under kriget och stängs nu. Georg Bogislaus säljer huset för 1.000 riksdaler till en man vid namnet Krompien. Dokumentet är undertecknat i Narva 20 juni 1723 av fältmarskalk Georg Bogislaus. (Russwurm, Carl s.276-277). Detta är min gren av släkten Staël von Holsteins sista bostad i Estland som sålts.   

 

1724 - Enligt Pernaus borgarbok dog Conrads son Friedrich den 30 september 1724.

 

1725 - Överste Karl Jacob Staël kunde den 30 april 1725 köpa länsgodset Pantlitz med Arendshagen och Neuenkort i distriktet Damgardten i Pommern för 16.300 riksdaler av bröderna von Dechow. På Pantlitz levde sedan Jakob som en förmögen och aktad godsägare. Han gifte om sig med generallöjtnant baron Detlof Ernst von Krassows dotter. Jakob ingick den 5 mars 1727 en överenskommelse med sin bror Otto Wilhelm om att han skulle ärva godset om Jakob dog utan arvingar. När Jakob dog hade han en son Carl Jakob som då var 12 år. Den pommerska regeringen utsåg hans mormor till förmyndare. Det hela slutade med att mormor blev förmyndare och Carl Jacob togs till Sverige. Han var sjuklig och dog redan 14 juli 1731 i Öveds. Hans mormor fick ärva 40.000 riksdaler. Hon lyckades genom processer med Otto Wilhelm bli ägare till godset Pantlitz. ????

    

1726 - gifte sig Catharina Elisabeth (1710-1774) enligt Elgenstierna med sin 2.a man löjtnanten vid Kalmar regemente Johan Gottfrid Mercker. Hon var tidigare gift med kapten Jakob Bogg (Boggensköld) men han dog 1719. (Elgenstierna s. 516) Vem hon är har jag inte lyckats hitta någon information om.   

 

19 MARS 1730 - Jacob och Anna Sofias (von Ungern-Sternberg) yngste son JAKOB AXEL (1680-1730) DOG I STRALSUND (Elgenstierna s. 507)

 

1730 - OTTO WILHELM DOG I STOCKHOLM (1668-1730) . Jacob och Anna Sofias näst äldste son. (Elgenstierna s. 505)

 

1730 - Jakob och Anna Sofias son FABIAN ERNST (1672-1730) DOG. (Elgenstierna s. 505). 

 

KÄLLFÖRTECKNING  

Arfwidsson, Fredrik Försvaret av Östersjöprovinserna 1708-1710. s. 130, 419

Bartlett, Roger "the Russian and the Baltich German nobility in the eighteenth century.

Bergenstråhle, C. G. A. (1917). Kungl. Västerbottens regementes krigshistoria [Elektronisk resurs]. Stockholm s. 199 

Bexell, Sven Petter Hallands historia och beskrivning 

1 Carlsson, Sten, Cornell, Jan & Grenholm, Gunvor (1966). Den svenska historien. 8, Karl XII, stormaktens fall. Arvid Horn. , fredens general. Stockholm: Bonnier 8 s. 100

Carlplan, Tor. (1954) Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna, volym 1. Frenckellska tryckeri aktiebolags förlag. 

Elgenstierna, Gustaf (red.) (1998). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 7, Schildt-Sture. Stockholm: P.A Norstedts & söner förlag, s. 506

Elgenstierna, Gustaf. (1932) Svenska adelns ättartavlor VII.

Fock, Henrik (2012) Släkten Fock - personer och händelser under 450 år. (Stockholm); BoD

Karl XII (1893). Konung Karl XII:s egenhändiga bref [Elektronisk resurs]. Stockholm: Norstedt

Tillgänglig på Internet: http://runeberg.org/karl12bref/

Lejonhufvud, E (1918). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k männingsregementen till fots

Liljegren, Bengt (2018) Krigarkungen. En biografi över Karl XII. Reviderad utgåva, Lund. Historiska medier 

Nordensvan, Carl Otto. (1920) Svenska arméns regementen 1700-1718. Finns att läsa på nätet i projekt Runeberg.

Norrby, Jonas. (1980) Med Hälsinge regemente i Norge år 1718 - bearbetning av Hälsinge regements orderbok 8/10 - 28/10.  

Petre, Robert & Posse, Magnus Carl (red.) (1921). Karolinska krigares dagböcker. 1, Robert Petres och C. M. Posses dagböcker 1702-1709. Ny rev. uppl. Stockholm: Norstedt. s. 429 http://runeberg.org/karolikrig/10/0480.html

Sundberg, Ulf. (2018). Swedish defensive fortress warfare in the Great Northern War 1702-1710.  

  

Riksarkivet, svenska arméns rullor 

Svenskt biografiskt lexikon

Johan Staël von Holstein

Johan Staël von Holstein Narva 1695

Målning; Överstelöjtnant Johan Staël von Holstein ( Pernau 1636 - Narva 1703) (okänd konstnär)

 

Namnteckning; Narva 10 februari 1696

 

Mattias Gustaf (Narva 1666- Jaroslaw 1720) - Chef för Närke och Värmlands tremänningsregement.

Otto Wilhelm Staël von Holstein ( f. 18 juni 1668 i Estland - d. 27 april 1730 i Stockholm)

Fältmarskalk Georg Bogislaus Staël von Holstein (1685-1763)

Foto; Charlotte Staël von Holstein (tavlan hängde tidigare på Vapnö)

Anna Sofia (född von Ungern Sternberg). Gift med Jacob Staël von Holstein. Efter makens död gifte hon 1682 om sig von Fersen. Hon kom 1712 så flykting från Reval till Sverige via Finland.

Christina Möller (16xx-1692). Hon var dotter till Arndt Möller och Barbro Stiernfeldt. Christina och Johan gifte sig 1664. 

Jacob Johan rullorna 1700/7 - December 1700