LIVLÄNDSKA GRENEN 

OCH 

ESTLÄNDSKA GRENEN

LIVONIAN LINE

AND

ESTONIAN LINE  

sidan är under uppbyggnad!!!!!

 

För släktens historia i Balticum kommer jag använda "Genealogisches Handbuch der Baltischen Ritterschaft". Hildebrand fick vad som är känt fem barn; Johan, Matthias, Anna (2.2), Gertrud (2.3) och Sophia (2.4). Johan kom att bli stamfar för den livländska grenen och Mattias för den estländska grenen. Mina huvudsakliga källor är; 

LIVLÄNDSKA LINJEN - Transehe-Roseneck. Astaf von (1929). Geneologisches handbuch der livändischen ritterschaft tel 1: Livland teil 1, Görlitz, Reval (GHB Livland) - Johan Stahl

ESTLÄNDSKA LINJEN  - von Stackelberg, Heinrich (1930). Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft. (GHB Estland) - Matthias Stahl 

 

I de båda böckerna finns stamträd som Astaf von Transehe-Roseneck och Heinrich von Stackelberg sammanställt utifrån information de har funnit i en rad olika källor. Bland annat kontaktade de riddarhuset i Stockholm och läste adelsbrevet. Utifrån de och dokument de funnit i olika arkiv i Sverige och i Baltikum uppskattades de  att Mattias och Johan/Hans troligen föddes någon gång runt 1575 flyttade troligen till Pernau kring sekelskiftet 15-1600. 

 

Släkträd Estniska delen

Transehe-Roseneck. Astaf von (1929). Geneologisches handbuch der livändischen ritterschaft tel 1: Livland teil 1, Görlitz, Reval s. 563

 

I. HILDEBRAND OCH DEN STRECKADE BÅGEN - Enligt släktträdet fick "Hildebrand" fem barn;  Johan som grundade den Livländska grenen (GHB Livland) Hildebrand fick tre döttrar; Anna, Gertrud, Sophia. Hildebrands son Matthias grundade den Estländska grenen (GHB Estland) 

 

 LIVLÄNDSKA GRENEN -  (GHB Livland)   

II.1 - JOHAN (HANS) OCH MAGDALENA (HERTWICH). Johan är troligen äldst av syskonen.  Johan var 1603 borgare,  1607 alterman, 1609 olderman. Han ägde Karsenhof/ Paixt (Staelenhof) i Torgels socken och Tammist i Pernau socken som han fått XXXX och på vilka han 23 juli 1619 erhöll konung Gustaf II Adolfs stadfästelsebrev för gjorda försträckningar till kronan. Enligt tradition sägs han ha ska ha varit soldat och dött i rysk fångenskap någon gång mellan 1620 och 1622. Johan/Hans och Magdalena  grundade LIVLÄNDSKA GRENEN (GHB Estland)

De fick flera barn: Hans (III.1), Conrad (III.2), Elisabeth (III.3) och X   

    

III.1 Hans II (f. ca 1610 d. på Paixit innan 1687). Hans II ärvde Paixt efter sin pappa och blev därmed pantherre på Paixt, Rittaven u Körsen. Hans stred i svenska armén under 30-åriga krigetHan var git med Sophia (von Stackelberg a Piddul). Enligt geneologiche handbuch der baltische ritterschaft (1929) s. 563. Det finns en notering från Pernaus rådsprotokoll 1639 gällande lansstrid med grevinnan von Thurn. Det finns noteringar fram till 1644. Hans och Sophia fick tillsammans en son som döptes till Johan III. (IV.1) Han tjänstgjorde som borgare i Pernau och som kunglig svensk kapten och var arvtagare till Paixt (Staelenhof). finns notering från 1639. Den 3 september 1663 fick han visa upp pantbrevet från 1619. (Geneologische handbuch der Baltische ritterschaft (1929) s. 563) och (Stryk, Leonhard von: Beiträge zur Geschichte der Rittergüter Livlands, Bd.: 1, Der ehstnische District, Dorpat, 1877).  

III.2. Conrad (f. 1 december 1612  d. 18 december 1682). var gift med Class peters dotter R.R och Elisabeth Lauenstein. fyra barn; Friedrich (IV.2), Christian, Jacob Johan och Sophia Elisabeth. 

III.3. Elisabeth  var enligt Pernau Burgerbuch gift med Heinrich Ambrosius.   

III.4  X - Enligt Pernau burgerbuch gift med handelsmannen Rubbert Bruen.  

III.5 X Enligt Pernau burgerbuch gift med Claus Petersen (olderman 1634-1637).  

III.6 - X Enligt Pernau burgerbuch gift med Andreas Barclay. Han var en merchant i Livland. Han accepterades som borgare i Pernau 1646. Andrew Barclay var skotte och guldsmed. (www.st-st-andrews.ac.uk/history/ssne/itm.php?d=8396). 

 

III.2  Conrad (1612) Grundade LINDEN GRENEN - Han var gift två gånger. Hans första fru var dotter till Claas Peters och syster till Claas Peter den yngre. Conrad fick enligt Pernau burgerbuch fyra barn; Friedrich (IV.2), Christian, Jacob Johan och Sophia Elisabeth. 

Friedrich (IV.2) (16XX-30 september 1724) Fredrich blev senare soldat och tjänstgjorde inom fortifikationen i svenska armén och som ingenjör och kapten under Stora Nordiska kriget. Han fick två döttrar Johanna Eleonora. Det fanns eventuellt en dotter till Catharina Elisabeth Stahl som gifte sig med Voggensköld 3/6 1725 och Johan Gotthard Meyden. (GHB (1929) s. 564). Han fick ingen son och slöt därmed sin gren. (16XX-31 augusti 1708). Han blev senare kapten i Västerbottens infanteriregemente och stred i Stora nordiska kriget. Christian dog ogift och slöt därmed sin gren. Jacob Johan (16XX-1710). Han blev senare överste i svenska armén och dog under Stora Nordiska kriget. Jacob Johan dog ogift och slöt därmed sin gren. Sophia Elisabeth dog 1710 i pest. 

IV.1 Johan III (cirka 1663 - innan 1723). Tillhörde den svenska armén och tjänstgjorde 1682 som löjtnant. Han avancerade 1704 till kapten. Johan III ärvde Paixt efter sin pappa Johan II. Johan III var gift med Anna Catharina (von Schilling) som dog 1696. Johan gifte sig sedan med Agneta Elisabeth (von Tiesenhausen). Johan III fick en son som döptes till Johan Heinrich. Johan III andra fru Anna Catharina var dotter till Heinrich a Kuland och Agneta Elisabeth (von Tiesenhausen s. Penige Johan III var 1663 konduktör i fortifikationen). löjtnant 1682 och avancerade 1704 till kapten.

 

V. 1 Johan Heinrich (1678-14/7 1754). Johan Heinrich ärvde Paixt efter sin pappa Johan III och anslöt sig till den svenska armén 1707. Han avancerade 1708 till kapten. Johan Heinrich var gift med Margaretha Elisabeth (Wolff Shield) som dog 12/10 1728. Johan Heinrich gifte sig 15/12 1737 i Pernau med Anna Gertrud Beck som dog 1762. Han var även pantherre i Kurland. han tillhörde livländska lantmillise 1707 och avancerade 1708 till kapten.  Johan Heinrich var panherre till svärfaderns herrgård i Kurland. (Stryk, Leonhard von: Beiträge zur Geschichte der Rittergüter Livlands, Bd.: 1, Der ehstnische District, Dorpat, 1877).

  

ESTLÄNDSKA GRENEN  (GHB Estland)

sLÄKTTRÄD LIVLÄNDSKA LINJEN

ESTLÄNDSKA LINJEN  -  von Stackelberg, Heinrich (1930). Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft. s. 363 GHB ESTLAND

 

I. HILDEBRAND OCH DEN STRECKADE BÅGEN - Henric von Stackelberg var osäker på deras pappa Hildebrand och valde därför att strecka bågen. Enligt släktträdet fick "Hildebrand" fem barn;  Anna, Gertrud, Sophia (Livländska grenen) .   

 

II.2 MATTHIAS - Borgare 1607. Alterman i stora gillet 1614, rådsherre 27 september 1618 och borgmästare 1645. Han var gift två gånger. Hans första fru Elisabeth (Hartwich) (syster till Magdalena enligt Pernaus borgarbok). Hans andra fru hette Margaretha (von Stackelberg). Matthias dog enligt Pernaus borgarbok 25 juli 1649. Mattias grundade ESTLÄNDSKA GRENENEnligt Gustaf Elgenstierna fick Mattias och Elisabet (Hertwich) sju söner och två döttrar;   

Mattias jr, dog ogift innan 1652 och slöt därmed sin gren. Mattias jr var soldat i svenska armén under 30-åriga kriget. 

Peter, dog ogift innan 1652 och slöt därmed sin gren.  

Bernhard, dog ogift och slöt därmed sin gren.  

Richard, dog ogift som svensk soldat under Karl X Gustavs ryska krig som utbröt i  juni 1656.

Hildebrand (1622), dog ogift och slöt därmed sin gren. Han stred som svensk soldat i Karl X Gustavs polska krig som utbröt 1655.  

Wilhelm, (16XX -14 oktober 1675 i Wismar) Gift och fick två barn. Tyvärr finns inte namnen på hans fru och barn någonstans.   

III.1 Jakob (1628 - 1679). Gift med Ungern-Sternberg. Skapade Jegechlecht, Hannijöggi linjen   

Anna gifte sig med Heinrich Mühlman (1605-1657/58).(senare adlad Seulenberg).  De fick sönerna Mattias och Henrich som båda blev soldater i svenska armén.

En dotter jag tyvärr inte lyckats hitta namnet på men enligt Pernau burgerbuch var hon gift med Levin Johan Meyer (XXXX-1656/57). Levin Johan tjänstgjorde som kammarskrivare.   

 

MATTIAS FRU NR 2 Magdalena (von Stackelberg), dotter av det Öselska lantrådet Johan Stackelberg och Margaretha Törvis samt kusins dotter till lantrådet Mattias Stackelberg natural Stackelberg, nr 686. Tillsammans med sin andra fru Magdalena fick Mattias flera barn men det är bara en vi känner till namnet på.   

III.2 Johan (1636-1703). Han gifte sig 3 gånger och kom att grunda NARVA-SVENSKA LINJEN.  

 

ANNA II.3 - Mattias och Hans/Johans syster var gift två gånger. Hennes förste Herman Wittenberg var troligen glasmästare. Han dog 1601 och Anna gifte sig sedan med borgaren och rådsherren Jürgen Meyer. De fick flera barn. När Annas bror Mattias dog 1650 blev de styvföräldrar åt Johan (f. 1636 d. 1703) och hans syskon. NOT!!

 

SLÄKTEN VON HARTWICH - Mattias och Hans/Johan var gifta med två systrar Elisabeth och Magdalena von Hartwich. Släkten Hartwich hade flyttat från släktgården Terweden i Kurland på 1500-talet och bosatt sig i Pernau och där blivit en framstående handelssläkt. Peter Hartwich finns noterad i Pernaus rådsprotokoll  redan 1529. Elisabeth och Magdelenes pappa Berendt var alterman i stora gillet mellan 1588-1591. Han valdes in i stadens råd 25 april 1595. Berendt dog 1607. 

 

SLÄKTEN STACKELBERG - HAUS MEMSTULL - Margaretha var dotter till Johan och Magdalena Stackelberg. Hon hade fyra systrar; Magdelena (gift Lemsen, Diedrich von Rosen), Gertrud (gift med Johan Trieden) och X som var gift med Fromhold Leps. (GHB Ösel s. 941). 

 

TRYCKTA KÄLLOR; 

Stackelberg, Heinrich von (1930). Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaft. (GHB Estland) - Matthias Stahl 

Stryk, Leonhard von: Beiträge zur Geschichte der Rittergüter Livlands, Bd.: 1, Der ehstnische District, Dorpat, 1877).

Transehe-Roseneck. Astaf von (1929). Geneologisches handbuch der livändischen ritterschaft tel 1: Livland teil 1, Görlitz, Reval (GHB Livland) - Johan Stahl

 

 

HISTORISKT SÄLLSKAP - PERNAU XX GAV MELLAN 1899 OCH 1939 UT EN HISTORISK PUBLIKATIONNSSERIE MED ESSÄR OCH STUDIER OM PERNAUS HISTORIA - En viktig källa till information om släkten Stahl och dess tid i Pernau har jag hittat i publikationer som getts ut av det historiska sällskapet Altertumsforschende Gesellschaft zu Pernau. Sällskapet gav ut en historisk publikationsserie från 1899 till 1939 med essäer och studier om historia och "Antikvariernas handlingar" syftar vanligtvis på handlingarna från Pernaus antikvariska sällskap (Pernau Antiquarian Society), en historisk publikationsserie (1899-1939) med essäer och studier om historia och arkeologi, särskilt i Pernau-regionen (nu Pärnu, Estland). Dessa är rapporter från ett lokalt arkeologiskt och historiskt sällskap, publicerade i början av 1900-talet, och finns nu ofta tillgängliga som antikvariska eller digitaliserade verk. 

 

The Pärnu Society for the Study of Antiquities (also called the Pärnu Society for the Study of Antiquities , the Pärnu Muinasuurimise Selts, or the Pernauer Alterthumforschende Gesellschaft (

  1. Altertumsforschende Gesellschaft zu Pernau on the website "BBLD - Baltisches biografisches Lexikon digital"

[ 1 ] ) was a society founded in Pärnu in 1896. [ 2 ] 

  1. The Pärnu Society for the Study of Antiquity is established (1896) (accessed 28.10.2015)

 

Sällskapet skapade ett eget lokalt museum och publicerade 12 årsböcker mellan 1899 och 1939. 

 

The society also established its own local museum and published 12 yearbooks between 1899 and 1939. The honorary members of the society were: Richard Hausmann from 1896 , Paul Schneider from 1897, Oskar Brackmann from 1897, Alexander Rosenberg from 1905, Heinrich Diederichs from 1905 [ 3 ] , Ludwig Stieda from 1913 Hermann Bruiningk from 1924 , Otto Greiffenhagen from 1925 , Arnold Hasselblatt from 1925 .

 

The society laid the foundation for today's Pärnu Museum .

 

LÄNK; https://et.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4rnu_Vanaaja_Uurimise_Selts