Släkten Staël von Holstein

Det är nu de första Stahlarna dyker upp i det svenska Riksarkivet som värvade soldater i den svenska armén i garnison i Stralsund. Som värvad soldat skrev man kontrakt på begränsade perioder och var därmed fri att byta ”arbetsgivare” när man fick ett ekonomiskt sett bättre erbjudande.

30-åriga kriget kom att bli dessa krigsentreprenörers storhetstid. Under det långa, blodiga och stundtals mycket förvirrade kriget, som engagerade stora delar av Europa, bestod samtliga arméer av en överväldigande majoritet legosoldater. Den svenska armén under Gustav II Adolf bestod t.ex. endast av ca 10% av statsmakten rekryterade svenskar resten var värvade legosoldater.(Tullberg s. X)

”Det fanns inte särskilt många värvade arméförband i fredstid, men det fanns några permanent värvade regementen som gardesregementena och artilleriet samt ett antal värvade båtsmän i Karlskrona.

Under krig däremot uppsattes i regel en mängd temporära värvade förband. Dessa förband bar ofta namn efter regementschefen. Så, när ett förband fick ny chef som fick även förbandet nytt namn. Detta gäller även kompaninamnen som bar namn efter kompanichefen. (Hogman) Detta gör att det är svårt att släktforska. Som grundkälla för Släkten Staël von Holsteins militära karriär har jag som grundläggande källa använt de militära rullorna som redovisar svenska arméns soldater. Rullorna finns i det svenska Riksarkivet.

FÄNRIK MATHIAS JR STAHL

LIVLÄNDSKA KAVALLERIET/LIVLÄNDSKA RYTTARNA

YRKESSOLDAT I SVENSKA ARMEN UNDER 30-ÅRIGA KRIGET STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN

FÄNRIK MATTIAS STAHL - GARNISONEN I STRALSUND - I OKTOBER 1629 återfinns bland de värvade soldaterna FÄNRIK MATTIAS STAHL JR (efter 1614 -16XX) i svenska arméns rullor bland soldaterna som låg i garnisonen i Stralsund i Pommern. Mattias jr tillhörde fältherrens ryttmästare Hans Henrik von Tiesenhausens värvade Livkompani till häst 1629/22. Livländska kavalleriet/ Livländska ryttare fältherrens var RYTTMÄSTARE HANS HENRIK VON TIESENHAUSEN 1629/22 Ryttmästare von Tiesenhausen var ryttmästare vid Livländska rytteriet. Ett kavalleriet bestod huvudsakligen av värvade soldater Som soldat inom kavalleriet var man beväpnad med musköter, pistoler och värjor. Deras roll var att rida fram på flera led och ett led i taget avlossade sina pistoler därefter fattade man tag i sin värja och red mot fienden.

Ryttmästare Hans Heinrich von TIESENHAUSEN (1592-1662) Friherre Ryttmästare för ett kompani kyrassiärer 1628; ryttmästare vid Livländska rytteriet 1630; generalmajor av Kavalleriet; hade bevistat ryska, livländska, preussiska och tyska krigen och där sig vid alla tillfällen manliga förhållit; landtråd i Livland; friherre 1654.

FÄNRIK HANS/JOHAN STAHL (1608-16XX) STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN I  ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI APRIL-JULI 1630

Även Matthias jr:s kusin Fänrik Hans/Johan (1608? -1687?) finns registrerad i Riksarkivets rullor över värvade soldater stationerade i STRALSUND i Pommern. Han tillhörde ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE.  

APRIL 1630/25 (Bild 355, rad 2) Fänrik Hans/Johan – ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI

Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ 1630/26 ( Bild 33, rad 4) ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE.

Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ - JULI 1630 ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE i Fredrik von Rosens kompani. 1630/28. (Bild 263, rad 2). (Soldater i infanteriet kallades även fotfolket).

24 JUNI 1630 - KUNG GUSTAV II ADOLF GÅR I LAND PÅ DEN NORDÖSTRA UDDEN AV ÖN USEDOM MED SINA SOLDATER. NÄR SOLDATERNA FRÅN GARNISONEN I STRALSUND ANLÄNDER BESTÅR HÄRNEN AV 16.000 MAN. 

JULI 1630 – DECEMBER FÄLTHÄREN - FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I VON ROSENS KOMPANI. 1630/38 (Bild 317, rad 3)

25 JULI 1630 - STADEN STETTIN INTAS OCH TVINGAS GÅ I FÖRBUND MED SVERIGE. DET BYGGS UPP BEFÄSTNINGAR I STADEN SOM NU BLIR BAS FÖR SVERIGE.

JULI-AUGUSTI 1631 - JOHAN I RIEBNITZ I POMMERN 1631/23 (nära Rostock) 

7 SEPTEMBER 1631 - SLAGET VID BREITENFELD - Slaget stod mellan svensk-sachiska styrkor och en kejserlig här. Slaget blev 30-åriga krigets vändpunkt och svensk seger.  

Vinterkvarter 1631 - Under vintern vilade soldaterna ut och förberedde för kommande sommarhalvårs fälttåg. Infanteriet inkvarterades i städerna och ryttarna på landsbygden. 

1632 ÅRS FÄLTTÅG

SLAGET VID LÜTZEN 6 NOVEMBER 1632 - Gustav II Adolfs död. Nu övertog Gustaf Horn och hertig Bernhard av Sachen-Weimar ledningen av den svenska armén. Till fältmarskalk och överbefälhavare utsågs Johan Banér. När han dog 1641 övertog Lennart Torstensson hans roll. Hans Henrik von Tiesenhausen stred i slaget vid Lützen. 

1634-1636 - Mattias tillhörde Alexander von Essens värvade infanteriregemente i Preussen.

AUGUSTI 1634 - SLAGET VID NÖRDLINGEN - Slaget utkämpades mellan svensk-sachiska trupper och Katolska ligans trupper strax norr om Nöderling i Tyskland. Detta blev ett stark nederlag för svenska armén.

1634 - SLAGET VID WITTSTOCK - Slaget stod mellan Johan Banér och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachiska armén. Slaget slutade med svensk seger.

1638 tillhörde Mattias Joakim Nicolaus Günterbergs värvade infanteriregemente i Mikael Flotows kompani. 

1639-1644 - Pernau råds protokoll - Hans/Johan nämns i rådets protokoll mellan 1639-1644 som pfandherr och rittaver u Körsen. Han låg i bråk med grevinnan av Thurn som ägde Pernau. Detta bör betyda att han slutade som soldat och övergick till att sköta familjens gods.  

1645 - SLAGET VID JANKOV - De svenska styrkorna leddes av Lennart Torstensson. Slaget blev mycket blodigt och slutade med svensk seger.

WESTFALISKA FREDEN 24 OKTOBER 1648 - Sverige fick Vorpommern med Rügen och av Hinterpommern en landremsa längs Oders östra strand med staden Stettin, Wismar och tillhörade områden samt hertigdömena Bremen och Werden. 

KÄLLOR; 

Mankell, Julius (red.) (1861). Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia. [Elektronisk resurs] : [tidskiftet 1630-1632]. 3. Stockholm: Norstedt. s 62

Tullberg, Andreas. Staten och legosoldaten kortfattad studie i förhållandet mellan staten legosoldaten från 1500-1600- talet fram till våra dagar.