Släkten Staël von Holstein

STILLESTÅNDET I ALTMARK - 16 SEPTEMBER 1629 - Den 16 september 1629 slöts stilleståndet i Altmark mellan Sverige och Polen. Stilleståndet innebar att Polen tvingades att gå med på att den svenska okupationen av Livland och dessutom lämna ifrån sig de viktigaste hamnarna. (Larsson, Olle. Svensk historia s. 86) Vid den här tiden var familjerna Stahl medborgare i den svenska provinsen Livland. Hildebrand var då sju år och Jacob 1 år. Kusin Conrad var 17 år. Hur gamla de andra bröderna och systrarna var har jag inte hittat någon information om. 

VÄRVADE SOLDATER TILL GARNISONEN I STRALSUND - Det är nu de första Stahlarna dyker upp i svenska arméns rullor som värvade soldater i den svenska arméns garnison i Stralsund. Som värvad soldat skrev man kontrakt på begränsade perioder och var därmed fri att byta ”arbetsgivare” när man fick ett ekonomiskt sett bättre erbjudande. 30-åriga kriget kom att bli dessa krigsentreprenörers storhetstid. Under det långa, blodiga och stundtals mycket förvirrade kriget, som engagerade stora delar av Europa, bestod samtliga arméer av en överväldigande majoritet legosoldater. Den svenska armén under Gustav II Adolf bestod t.ex. endast av ca 10% av statsmakten rekryterade svenskar resten var värvade legosoldater.(Tullberg, Andreas. Staten och legosoldaten kortfattad studie i förhållandet mellan staten legosoldaten från 1500-1600- talet fram till våra dagar. s. X) ”Det fanns inte särskilt många värvade arméförband i fredstid, men det fanns några permanent värvade regementen som gardesregementena och artilleriet samt ett antal värvade båtsmän i Karlskrona. Under krig däremot uppsattes i regel en mängd temporära värvade förband. Dessa förband bar ofta namn efter regementschefen. Så, när ett förband fick ny chef som fick även förbandet nytt namn. Detta gäller även kompaninamnen som bar namn efter kompanichefen. (Hogman) Detta gör att det är svårt att släktforska.

Som grundläggande källa för Släkten Staël von Holsteins militära karriär har jag som grundläggande källa använt de militära rullorna som redovisar svenska arméns soldater. Rullorna förvaras i det svenska Krigsarkivet i Stockholm.

FÄNRIK MATHIAS JR STAHL

LIVLÄNDSKA KAVALLERIET/LIVLÄNDSKA RYTTARNA

YRKESSOLDAT I SVENSKA ARMEN UNDER 30-ÅRIGA KRIGET STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN

FÄNRIK MATTIAS STAHL - GARNISONEN I STRALSUND - I OKTOBER 1629 En av de värvade soldaterna som var stationerad i Stralsund i Pommern var Mattias och Elisabeth (Hertwich) son FÄNRIK MATTIAS STAHL JR (efter 1614 - 1641?). Enligt arméns rullor tillhörde Mattias jr fältherrens ryttmästare Hans Henrik von Tiesenhausens värvade Livkompani till häst 1629/22.

Livländska kavalleriet/ Livländska ryttare fältherrens var RYTTMÄSTARE HANS HENRIK VON TIESENHAUSEN 1629/22 Ryttmästare von Tiesenhausen var ryttmästare vid Livländska rytteriet. Ett kavalleriet bestod huvudsakligen av värvade soldater Som soldat inom kavalleriet var man beväpnad med musköter, pistoler och värjor. Deras roll var att rida fram på flera led och ett led i taget avlossade sina pistoler därefter fattade man tag i sin värja och red mot fienden.

Ryttmästare och friherre Hans Heinrich von TIESENHAUSEN (1592-1662) var 37 år. Ryttmästare för ett kompani kyrassiärer 1628; ryttmästare vid Livländska rytteriet 1630; generalmajor av Kavalleriet; hade bevistat ryska, livländska, preussiska och tyska krigen och där sig vid alla tillfällen manliga förhållit; landtråd i Livland; friherre 1654.(x) 

FÄNRIK HANS/JOHAN STAHL (1608-16XX) STATIONERAD I GARNISON I STRALSUND I POMMERN I  ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI APRIL-JULI 1630 

Även Matthias jr:s kusin - Hans/Johan och Magdalena (Hertwich) son Fänrik Hans/Johan (efter 1614 -16XX) finns registrerad i Riksarkivets rullor över värvade soldater stationerade i STRALSUND i Pommern. Han tillhörde ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE  .  

APRIL 1630/25 (Bild 355, rad 2) ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS KOMPANI, Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ 1630/26 ( Bild 33, rad 4) ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE. Fänrik Hans/Johan Stahl tillhörde i MAJ - JULI 1630 ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE i Fredrik von Rosens kompani. 1630/28. (Bild 263, rad 2). (Soldater i infanteriet kallades även fotfolket).

ÖVERSTE FREDRIK ULRIK VON ROSENS REGEMENTE  - Fredrik von Rosen hade tidigare varit i polsk tjänst. Nu satte han enligt ett värvningspatent 5/2 1630 upp ett regemente bestående av i huvudsak före detta polska soldater (SK III, s. 242-243). von Rosen var kvar som chef fram till 6/11 1632. (Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 arbetspapper Jan Glete 2005-09-30 s. 8) SK betyder Sveriges krig 1611-1632.   

Varför beslöt de sig de båda kusinerna Mattias och Hans att bli soldater? Spänning och pengar? Hur stor Gustav II Adolf var som krigarkung förstår man då man läser Theodore Aynaults bok från 1895. Enlig honom kan man dela in krigskonsten i tre perioder. 1; antika Roms, den andra under medeltiden och den 3:e som börjar vid Gustav II Adolfs era. (s.29). Mattias och Hans bör vara minst 15 år då de gick med. Alltså födda runt 1614/1615. 

15 JUNI 1630 - Fänrik Matthias Stahl -  kapten Hans Heinrich von Tiesenhausens värvade kavalleriregemente. 1630/37. 

GUSTAV II ADOLFS FÄLTTÅG 1630 - 1632 

6 JUNI 1630 - KUNG GUSTAV II ADOLF GÅR I LAND PÅ DEN NORDÖSTRA UDDEN AV ÖN USEDOM I POMMERN MED SINA 13.242 SOLDATER. När soldaterna från garnisonen i Stralsund anlände bestod den kungliga hären av 14.000 soldater. (Eriksson, Lars (2003). Svensk militärmakt. Stockholm; Elander Gotab s. 50).

JULI 1630 – DECEMBER FÄLTHÄREN - JOHAN I FREDRIK VON ROSENS VÄRVADE INFANTERIREGEMENTE I VON ROSENS KOMPANI. 1630/38 (Bild 317, rad 3). 

11 JULI - 29 JULI 1630 - MATTIAS JR VAR INSKRIVEN VID UNIVERSITETET I KÖNINGSBERG OCH LÄSTE JURIDIK. (Die Matrikel und di Promotionsverzeichnisse der Albertus-Univsersität zu Köningsberg i pr. 1544-1828 bd 1.) 

25 JULI 1630 - STADEN STETTIN INTAS OCH TVINGAS GÅ I FÖRBUND MED SVERIGE. Det byggs upp befästningar i staden som nu blir bas för den svenska armén i Tyskland. Stettin - huvudstad i hertigdömet Pommern. 

TRAKTATET I BÄRWALDE - JANUARI 1631 - Att kriga var dyrt så Sverige behövde pengar. Genom traktatet i Bärwald fick Sverige 400.000 riksdaler av den franske kungen mot att Sverige höll en armé på 6.000 ryttare och 30.000 fotsoldater i Tyskland. (Pantle, Christian s. 71).

MAJ 1631 ALLIERADE SIG KURFURSTE GEORG WILHELM AV BRANDENBURG MED GUSTAV II ADOLF (Dick s. 37

JULI-AUGUSTI 1631 - FÄNRIK JOHAN I RIEBNITZ I POMMERN I ÖVERSTE FREDRIK VON ROSENS INFANTERIREGEMENTE 1631/23 (nära Rostock). Detta är den sista noteringen jag har hittat vad gäller fänrik Johans öden och äventyr som svensk soldat.

Sammanfattning av Johans militära karriär; Johan började sin militära karriär under trettioåriga kriget som fänrik i överste Fredrik von Rosens infanteriregemente i april 1630 i Stralsund i Pommern. Han finns enligt rullorna i samma infanteriregemente juli-december 1630. Det sista spåret efter fänrik Johan/Hans återfinns i rullorna är från augusti 1631. Överste Fredrik von Rosens infanteriregemente låg då i garnison i Ribnitz i Pommern. Hur länge blev han kvar som soldat? von Rosen och hans regemente deltog i slaget vid Lutzen. NOT 

Fredrik Ulrich von Rosens regemente. Rosen hade tidigare varit i polsk tjänst. Satte enligt värvningspatent 5/2 1630 upp ett regemente av huvudsakligen före detta polska soldater. Fredrik Ulrich von Rosen var kvar som chef fram till 6/11 1632. (Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 Arbetspapper Jan Glete 2005-09-30 s. 8)

7 SEPTEMBER 1631 - SLAGET VID BREITENFELD - Slaget stod mellan svensk-sachiska styrkor och en kejserlig här. Slaget blev 30-åriga krigets vändpunkt och svensk seger. (Eriksson Wolke, Lars. (2003). Svenska slagfält s. 122). Nu hade Gustav II Adolf nått sitt mål; Östersjökusten tillhörde det svenska riket, protestantismen hade... och den kejserliga armén var krossad. Varför fortsatte Gustav II Adolf att kriga? Beslutet skulle få stora konsekvenser. (s. 110).   

Vinterkvarter 1631 - Under vintern vilade soldaterna ut och förberedde för kommande sommarhalvårs fälttåg. Infanteriet inkvarterades i städerna och ryttarna på landsbygden. 

SLAGET VID LÜTZEN 6 NOVEMBER 1632 - GUSTAV II ADOLFS DÖD. Hans Henrik von Tiesenhausen ledde den livländska styrkan under slaget vid Lützen. (Harrison, Dick (2018) Trettioåriga kriget s. 61). 

1632 RAIN AM LECH 

VEM SKA NU LEDA DEN SVENSKA ARMÉN? - rikskansler Axel Oxenstierna fick ta över och upprättade ett högkvarter i Mainz. Den svenska styrkan bestod nu av två huvudarméer. Den ena leddes av Bernhard av Sachsen Weimar och den andra av Gustaf Horn och Johan Banér. Bernhard av Sachsen Weimar och hans soldater befann sig i Franken (nuvarande norra Bayern) och Gustaf Horn och Johan Banér stod vid Donau. (Harrison, Dick s. 60-61).  

EKONOMISKA SVÅRIGHETER - Det är dyrt och kriga och Sverige hade stora skulder detta ledde till att officerare och soldater i svensk tjänst gjorde upprör och strejkade den 30 april 1633 för att få ut sin lön. (Pantle, Christian s. 147) 

1634-1636 - Fänrik Mattias tillhörde överste Alexander von Essens värvade infanteriregemente i kapten Mikael Flotows kompani i Preussen. (1634/19). Mikael Flotow var kaptenslöjtnant vid Alexander von Rosens värvade infanteriregemente mellan 1634 och 1635. 1638 avanceade han till major vid Joakim Günterbergs värvade infanteriregement. (Riksarkivet). Alexander von Essen var .....

AUGUSTI 1634 - SLAGET VID NÖRDLINGEN - Slaget utkämpades mellan svensk-sachiska trupper och Katolska ligans trupper strax norr om Nöderling i Tyskland. Detta blev ett stark nederlag för svenska armén. NOT Mellan 10.000-16.000 soldater dog. (Harison, Dick s. 70) 

1634 - SLAGET VID WITTSTOCK - Slaget stod mellan Johan Banér och Alexander Leslies arméer och en allians av de kejserliga trupperna och den sachiska armén. Slaget slutade med svensk seger. NOT

12 DECEMBER 1634 - DEN ÖDESDIGRA BRÖLLOPSFESTEN - LJUSSTAKEN -  I Burgerbuch II beskrivs det enligt följande "Niehausen, F 31.12.6 ihm war am 11.25 auf einer hochzeit von Matthias Stahl, sohn des gleichnamigen BM ein Leuchter and den kopf geworsen worden. NOT

Översättning; Mattias Stahl son till borgmästaren med samma namn kastade på ett bröllop den 25 november 1634 en ljustatake i huvudet på F. Niehausen. 

Rättegången 31 januari 1635  - Domen blev att han handlat i nödvärn. NOT   

STILLESTÅNDET MED POLEN GICK UT 1635 - STILLESTÅNDET I STUHMSDORF PÅ 26 ÅR (del 5 s. 156).

1635 Magdalena (gestorben nack 1635) (Stackelbergs riddarskapsbok del 1 s. 563). 

1635 - Fänrik Mattias - JANUARI 1635 - OKTOBER 1635 i överste Alexander von Essens infanteriregemente i Mikael Flotows kompani. (1635/2, 1635/22,  1635/24, 1635/26, 1635/29, 1635/30, 1635/31). 

FÖREDRAGET I STUHMDORF - 12 SEPTEMBER 1635 - Fortsatt vapenvila mellan Sverige och Polsk-Litauiska samväldet. NOT

FÄNRIK MATTIAS NOVEMBER 1635 - DECEMBER 1635 I GENERALMAJOR Alexander von Essens infanteriregemente i Mikael Flotows kompani. (Riksarkivet)

JANUARI - SEPTEMBER 1636 - FÄNRIK MATTIAS I HERTIGDÖMET I STETTIN I POMMERN I GENERALMAJOR ALEXANDER VON ESSENS REGEMENTE I MIKAEL FLOTOWS KOMPANI. (Riksarkivet)

JOHAN 1636 - Mattias sr hade efter sin första frus död gift om sig med Magdalena (Stackelberg).(Elgenstierna 7 s. ??). Enligt Russwurm fick paret flera barn men det är bra Johan som man vet namnet på. (Russwurm). 

3 MAJ 1638 tillhörde löjtnant Mattias överstelöjtnant Joakim Nicolaus Günterbergs värvade infanteriregemente i major Mikael Flotows kompani i Pommern. (Riksarkivets rullor). Detta är den sista noteringen i arméens rullor för Matthias. 

Joakim Nicolaus Günterberg .....NOT

SLAGET VID SLAGET VID BREIBACH 1638 NOT

SAMMANFATTNING AV MATTIAS JR MILITÄRA KARRIÄR 1629 - 1638 – Mattias jr tjänstgjorde som soldat i svenska armén av och till i 9 år. Hans karriär började i Stralsund 1629 som fänrik i Livländska rytteriet i ryttmästare Hans Henrik von Tiesenhausens värvade livkompani till häst. Löjtnant Mattias tillhörde Alexander von Essens infanteriregemente från 1634-1636. Därefter tjänstgjorde han som löjtnant i överstelöjtnant Joakim Nicolaus Günterbergs värvade infanteriregemente i major Mikael Flotows kompani 1638. 

1638 LANDREVISION I LIVLAND

HERR MATTIAS – LANDVOGT – I ett rådsprotokoll från 16 NOVEMBER 1639 omnämns Mattias jr som Herr M. Stahl, Landvogt. (Russwurm, Carl s. 43). Mattias hade läst juridik utomlands så det var väl inte konstigt att han avslutade sin militära karriär och började tjänstgöra som landvogt. Enligt tyska Wikipedia är en landvogts uppgifter att sätta skatter och ta in dem, hålla domstolar och bestraffa förseelser. Var det pappa som ordnade jobbet? Detta är den sista noteringen jag har hittat om Mattias jr.

1641 - Enligt amanuensen i riddarhuset Carl von Schönfelt dog Mattias 1641 (Schönfelt, Carl. (1770). Matrickel öfver Svea rikes ridderskap och adel. s. 215).

1639-1644 - HANS/JOHAN Pernau råds protokoll - Hans/Johan nämns i rådets protokoll mellan 1639-1644 som pfandherr och rittaver u Körsen. Han låg i bråk med grevinnan av Thurn som ägde Pernau. (Baltische ritterschaft del 1 s. 563-564) Detta bör betyda att han slutade som soldat och övergick till att sköta familjens gods. Mattias jr tjänstgör nu som landvogt. Lite konstigt att han fick den tjänsten med tanke på att hans tidigare historia.  

1643 - CONRAD BORGARE I NEU-PERNAU. (Borgarbok Pernau s. 47).

1644 - DROTTNING KRISTINA ÖVERTOG REGERINGEN DEN 8 DECEMBER 1644.   

24 FEBRURI 1645 - SLAGET VID JANKOV - Staden ligger cirka 50 km sydöst om Prag i dåvarande Böhmen. De svenska styrkorna leddes av Lennart Torstensson. Slaget blev mycket blodigt och slutade med svensk seger. (Wikipedia). 

Borgmästare Mattias sr - den 4 mars 1645 utsågs Matthias sr till borgmästare i Pernau. (Nachricht über Alt-Pernau s. 106). Hildebrand var nu 23 år, Jacob 17 år och Johan 9 år. Kusin Conrad hade hunnit fylla 33 år. Jag har inte lyckats hitta Hildebrand bland soldaterna som stred i trettioåriga kriget. Konstigt!!

Petter Stahl - Enligt amanuensen i riddarhuset Carl von Schönfelt dog Petter ogift 1646 (Schönfelt, Carl. (1770). Matrickel öfver Svea rikes ridderskap och adel. s. 215).

1647 - KUSIN CONRAD BLIR RÅDSHERRE (Pernaus rådslinje s. 128)

WESTFALISKA FREDEN 24 OKTOBER 1648 - 30-ÅRIGA KRIGET SLUT -  Sverige fick som ersättning för sina insatser landområden i norra Tyskland. De fick provinserna: Bremen-Verden, Wismar och Pommern som låg från nordväst till öst i ett pärlband i norra Tyskland. De stationerades värvade trupper i provinserna vilket gjorde att kunde agera snabbt vid en krigssituation. Genom freden 1648 tillhörde nu Pommern Sverige och kallades därför Svenska Pommern och omfattade städerna Stettin, Stralsund och Greifswald. Städerna Stettin, Gollnow och Damm ligger vid mynningen av floden Oder och gav vid den här tiden viktiga tullinkomster. Freden gav även Sverige såsom ”riksstånd” att bli medlemmar i det Tyska riket. (Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media s. 94-95).

LÖNER; Varje ryttare erhöll 40 rdr och varje soldat 12 rksdr, befäl i proportion. K.G FICK 60.000 RDR, g. HORN, TORSTENSON OCH WRANGEL VARDERA 30.0000.....(Zakarias Topelius femtonde föreläsning).   

TRYCKTA KÄLLOR; 

Glete, Jan (30/9 2005) Värvade regementen i svensk tjänst 1618-1631 (finns utlagt på nätet).

Harrison, Dick. (2018). Trettioåriga kriget s. 8-9 

Larsson, Olle & Marklund, Andreas (2012). Svensk historia. Lund: Historiska media. s. 94-95

Mankell, Julius (red.) (1861). Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia. [Elektronisk resurs] : [tidskiftet 1630-1632]. 3. Stockholm: Norstedt. s 62

Tullberg, Andreas. Staten och legosoldaten kortfattad studie i förhållandet mellan staten legosoldaten från 1500-1600- talet fram till våra dagar.