FÖRSTA DANSKA KRIGET PÅGICK; 5 Juni 1657 - 26 februari 1658
KRIG MOT; Danmark
SVERIGES ALLIERADE; Hertigen av Holstein bistod med hjälptrupper.
ANGRIPARE; Danmark
SVENSK REGENT; Karl X Gustav
UTLÄNDSK REGENT; Fedrik III (Danmark-Norge)
BEFÄLHAVARE; Per Brahe, Carl Gustaf Wrangel, Klas Hansson Bilkenstein, Fabrian Bendes, Jakob Casmir de la Gardie och Erik Dahlberg.
FRED/STILLESTÅND; Freden i Roskilde 26 februari 1658
RESULTAT; Svensk seger. Danmark avträde Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm till Sverige.
STAHLAR I KRIGET; JACOB STAHL (f. 1628 d. 16XX).
FÖRSTA DANSKA KRIGET - DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG 5 JUNI 1657 - Eftersom svenskarna har fullt upp med krigen med Polen och Ryssland beslutade sig danskarna för att förklara svenskarna krig 5 juni 1657. Nu skulle de få tillbaka allt de förlorade i Freden vid Brömsebro 31 augusti 1645 tyckte kung Fredrik III.
16 JUNI 1657 - 9.000 danska soldater under ledning av Anders Bille gick in i svenska Bremen och ockuperade området. (Wikipedia).
18 JUNI 1657 - SLAGET VID ÄNGELHOLM
FÄLTTÅGET UR POLEN OCH PREUSSEN MOT DANMARK - 20 JUNI 1657 - blev den svenske kungen underrättad om den danska krigsförklaringen. 23 juni bröt Karl X Gustav upp sin här och drog sig västerut med sina soldater. (Isacsson s. 3). Kungen lämnade kvar det mesta fotfolket som fortsatt garnisonstjänst i Preussen och Pomerella. De mesta av rytteriet följer med på tåget mot Danmark. De mesta av artilleriet blir kvar. Av artilleriet följde Filip av Sulzbach, markgreven Karl Magnus av Baden och de la Gardies regemente med kungen. (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav från Weicheln till Bält 1657 – tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. s 92).
Den 23 juni inledes den svenska marschen mot Danmark med 6 000 man. Styrkan var liten men förmodligen var dessa 6.000 samtidens bästa och mest erfarna soldater. Man brukar säga att det var få i Karl X Gustavs styrka som inte deltagit i åtminstone 30 fältslag. Huvuddelen av den tidens soldater hade i bästa fall erfarenhet från endast ett fåtal slag. Marschen gick först till Bromberg och fortsatte sedan till Stettin den 26 juni. Den 2 juli stod Karl X Gustav i Stettin, styrkan har tillryggalagt 36 mil på sju dagar. Därifrån gick han till Demmin och drog där till sig de svenska trupperna i Pommern. Den 11 juli bröt den svenska styrkan upp. Efter att ha vilat en vecka i Hamburg påbörjade Karl X Gustav operationerna på allvar. En styrka om 1.800 man under ledning av Karl Gustav Wrangel sändes till Bremen för att rensa landet från danskar. En svensk stormning av en dansk skans utanför Stade illustrerar kvalitetsskillnaderna mellan de båda arméerna. FOTNOT!!!
ALEXANDER WEISENSTEINS DRAGONER - Vid anordningen för tåget till Holstein beräknade kungen Weissensteins skvadron i Pommern till 4 kompanier a 400 soldater genem, när de blev färdigvärvade, och bestämde densamma att ligga kvar i garnisonen i Pommern. 16 juni 1657. Redan den 19 augusti 1657 gavs order, att de Weissensteinska dragonerna skulle gå från Anklam i Pommern till kungen i Holstein, och den 29 augusti återigen, till Weissensteins dragoner måste sändas från Pommern till kungen, som nu var vid Fredriksodde. Weissensteins dragoner kom till Holstein på hösten 1657. (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav från Weicheln till Bält 1657 - tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. s. 92).
23 AUGUSTI 1657 - Stod svenskarna utanför fästningen Fredriksodde på Jylland vid den smalaste delen av Lilla Bält. I fästningen fanns 5.000-6.000 danska soldater. Svenskarna stormade 24 augusti fästningen. "Då Eric Planting med sina ryttare inkom i staden under fullt skall av pukor och trumpeter, betog det fienden allt hopp och störtade honom i förtvivlan." (Livhusaren - kungl. Livregementets husarer och Livhusarernas kamratförening (1965). Upplands ryttare 1649-1657s. 2).
24 OKTOBER 1657 - STORMNINGEN AV FREDRIKSODDE - Befälhavare Carl Gustaf Wrangel. Upplands regemente under överste Nils Brahe, Helsinge regemente under överste Per Sparre, Stenbocks brigad under överste Spens och ett värvat regemente under generalmajor Fabian von Fersen. (Wikipedia Stormningen av Fredriksodde).
SÖNDERSBORGS SLOTT - DECEMBER 1657 Medan svenskarna ryckte fram genom hertigdömena och Nordjylland, var en division soldater skickade till öster för att erövra Als med de viktiga slottet Söndersborg. I december tillkännagav hertiginnan Anna (som efter Johan Christians död ledde regeringen i Söndersborg hertigdömet att hon var tvungen att öppna slottet för svenskarna. (Kronman, E. Svenskarna paa xx 1658-59 s. 11)
Den 26 JANUARI 1658 skrev Wrangel; "Ahrensdorff är återkommen. I dag tidigt gick en korpral med 5 ryttare över till Brandsö för att se, om det bar därifrån till Fyen. De blevo alla tagna utom en. Jag vet ej, om fienden kom emot dem med båtar eller på isen. Jag har givit Ahrensdorff 100 musketerare och 50 rytttare för att gå över till Brandsö. Uppåt börjar även frysa, ehuru isen ännu är tunn." (Grimberg III s. 586).
29 JANUARI 1658 - JACOBS BREV FRÅN SÖNDERBORG PÅ ÖN ALS J. Stahl av Weissensteins dragoner var komendant i Sönderborg skrev ett brev 29 januari 1658. (Munthe, Ludvig Fortifikationens historia 2. s. 329).
TÅGET ÖVER LILLA OCH STORA BÄLT 30 JANUARI - 15 FEBRUARI 1658 - Den 30 januari var en klar vinterdag, vid soluppgången skedde det minnesvärda tåget över Lilla Bält. Det var 3.000 man till häst och 9.000 till fots som vågade liv och rike på den bräckliga isbryggan. Aldrig förr hade man sett ett sådant vågat företag. Kollonnerna gick spridda, ryttarna ledde sina hästar vid tygeln, och likväl gungade isen vid varje steg. Men det lyckades. På stranden av Fyn stod 5.000 danskar för att ta emot de ovälkommnande gästerna. De anfölls från två sidor, försvarade sig tappert men blev antingen nedhuggna eller tillfångatagna. Under striden ville kungen göra en omväg förbi stranden. Då brast isen för tyngden av den tätt ridande ryttarskararna. Två skvadoner försvann ner i djupet. Det gick bra för kungen och resten av hans soldater. Segern var vunnen och snart var hela Fyn i svenska händer. Efter några dagars tvekan beslöt sig kungen att ta sig över Stora Bält. Natten mot den 6 februari påbörjades det farliga äventyret. Den 9 februari gick kungen vidare med sin här till Falster och fortsatte den 11 februari marschen över isen till Sjelland för att sedan fortsätta mot Köpenhamn(Topelius 33 föreläsning).
15 FEBRUARI 1658 - Stod den svenska armén 22 km utanför Köpenhamn. Fredrik II av Danmark valde att sluta fred.
FREDEN I ROSKILDE 26 FEBRUARI 1658 - Fred mellan Sverige och Danmark. Genom freden i Roskilde blev Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm svenskt. (Wikipedia Karl X Gustavs första Danska krig).
26 FEBRUARI 1658 - beordrades kommendant J. Stahl i fältmarskalk G.O Stenbocks fotregemente att bege sig från Sonderborgs slott med de där kommenderade fotsoldaterna till infanteriet på Fyen. (Carlbom, Johan Levin. Karl x Gustav fån Wiechel .......s. 391). Är detta Jacob????
FRISKYTTEN SVEND PAULSENS KOMPANI - Kompaniet upplöstes den 3 mars 1658. NOT!!
ANDRA DANSKA KRIGET PÅGICK; 5 Augusti 1658 - 26 maj 1660
KRIG MOT; Danmark
ANGRIPARE; Sverige
SVENSKA REGENTER; Karl X Gustav och Karl XI
UTLÄNDSK REGENT; Fredrik III (Danmark-Norge)
BEFÄLHAVARE; Carl Gustav Wrangel och Gustav Otto Stenbock
FRED/STILLESTÅND: Freden i Köpenhamn 26 maj 1660
RESULTAT; Bornholm och Trondheim återlämnades till Danmark-Norge
STAHLAR I KRIGET; Jacob och Wilhelm
Den 7 augusti 1658 steg 5.200 svensk soldater iland den den själländska hamnstaden Körsör. De mötte inget motstånd.
Den 22 augusti 1658 skrev den danske kungen till friskyttekaptenen Svend Poulsen och bad om hjälp i striden mot svenskarna. Han lovade att ifall Svend Poulsen dog att betala hans änka livstids pension. Svend satt den 6 september upp sitt gamla kompani. (NOT!)
22 SEPTEMBER 1658 - DEN SVENSKA ARMÉNS HÖGKVARTER I KJÖGE - KOMMENDANT JACOB STAHL - Jacob Stahl utnämndes till kommendant i Köge (Kögearkivene.dk)
ALEXANDER WEISSENSTEIN - 1658 TJÄNSTGJORDE HAN MELLAN OKTOBER OCH NOVEMBER I SKELÖR PÅ JYLLAND - (Meddelanden från riksarkivet volym 5 s. 167.)
HEINRICH SEULENBERG DOG 30 OKTOBER 1658 PÅ SJÄLLAND - Annas (f. xxxx d. 1695?) man överstelöjtnant Henrich Seulenberg (f.1605 d. 30 oktober 1658 på Själland). Han ligger begravd i st. Maria kyrka i Helsingör. (Elgenstierna, Gustaf VII s. 150).
5 NOVEMBER 1658 meddelade den Svenska kommandant i Køge, överstelöjtnant J. Stahl, att kapten Svend Poulsen var på Nyord med 20, kanske 70 friskyttar. (Svend Poulsens levnedsløb Udarbejdet af I. G. Becker-Larsen for Svend GøngeKomitéen). Brevet var adresserat till generalguvernören över Skåne fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock. (Riksarkivet). Gustaf Otto Stenbock (f. 7/9 1614- d. 24/9 1685) var generalguvenör över Skåne, Halland och Blekinge mellan 17 mars 1658-1664. (Svenskt biografiskt lexikon).
Alexander Weissenstein tjänstgjorde i december 1658 i Körsör på Jylland.(Meddelanden från riksarkivet volym 5 s. 167.)
KAPTEN/INGENJÖR JOHAN - 10 FEBRUARI 1659 - i fästningen i Reval. 1659/2
11 FEBRUARI 1659 - DEN MISSLYCKADE STORMNINGEN AV KÖPENHAMNS BASTILJON - I februari hade en svenska armén bara Köpenhamns befästning att focera. Natten till den 11 februari stormade den svenska armén Köpenhamn. Planeringen inför stormningen föregicks av ett stort hemlighetsmakeri. Köpenhamnsborna var emellertid inte ovetande om svenskarnas anfallsplan. Flera danska spioner som hade varit i Carlstad informerade Fredrik III om stormstegarna och gångbroarnas längd. Så sent som 10 februari tog sig dessutom en svensk desertör in i Köpenhamn där han lät meddela att anfallet skulle inledas om bara några timmar. Vid midnatt befann sig därför alla på sina portar och inväntade stormningen. (831) Före huvudanfallet skulle tre mindre angrepp göras. De två första i vilka ca 2.000 svenska soldater ingick, skulle rikta in sig mot de två centrala tillfartsvägarna vid Norreporten och Österporten. Uppgiften att genomföra angreppet mot Norreporten hade general Gustav Banér (1618-1689) och hans anfallsgrupp fått i uppgift. (Örnbjerg, J. (2011). Avgörande slag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn (8) s. 12-21). En i anfallsgruppen var Jacob Stahl. General Banér och Jacob Stahl skulle i första hand försöka splittra försvarets kraft och storma Kastellets norra bastiljon och Grönlands bastion samt därefter kastellen i sin helhet för att förhindra försvarets eventuella återtåg dit. (Tersmeden, Lars. Stormningen av Köpenhamn - Aktuellt historiskt - Meddelanden från militärhistoriska avdelningen vid kungliga militärhögskolan 1963. s.106)
Stormningen misslyckades. Hur kunde detta hända? För det första befann sig merparten av det tunga svenska artilleriet inte alls utanför Köpenhamn, utan på den jylländska sidan av Lilla Bält vid fästningen Fredriksodde, där kanonerna skulle hindra de polska och Brandenburgska hjälptrupperna från att invadera Fyn. För det andra fungerade Fredrik II:s underättelsetjänst till skillnad ifrån den svenska mycket bra.(Jakob Örnbjerg. Köpenhamn 1658-59 När Danmark skulle krossas - Populär historia 2/2022 s. 40-51)
1659 - 1660 - Efter den misslyckade stormningen av Köpenhamn gav den svenske kungen order om att Köge skulle befästas. Erik Dahlberg fick uppdraget. (Köge som fästningsby under Karl Gustav -krigarne historiskaatlas.dk). Den praktiska utförseln av fästningen överlät Dahlberg på överste Stahl. De utkommenderades arbetskraft från de omgivande byarna. Man räknar med att upp emot 500 man var sysselsatta med det omfattande arbetet. Det gick hårdhant åt verket att bygga fästningsvallen kring Köge. (Köge som fästningsby under Karl Gustav krigerne historieatlas.dk).
Alexander Weissenstein tjänstgjorde i februari 1659 i Köge på Jylland. (Meddelanden från riksarkivet volym 5 s. 167.)
ÖVERSTELÖJTNANT J. STAHLS SKANS 1658-1659 - Arbetet med skansen pågick under 1659 under J. Stael von Holsteins ledning. Arbetet fortsatte under vintern och blev färdigt före krigsslutet. (Meijer, Bernhard Nordisk familjebok; konversationslexikon och realcyklopedi s. 190)
1659 - JACOB STAHL OCH FRANCISKANERKYRKAN I KÖGE - I "Lederborgske handskriftssamlingen om Köges historia" finns den här versen. "Köge by borgmästare fordum tid, uppbyggde av nye, men kyrkan blev det året då 1600 skrevs till nio och fem gånger tio, då svenska Själland trives, den svenske kommendanten, som gjorde Köge fast. Hans namn var Jacob Stahl, i grunden nederkanst. (Carlsen, Franziska (1876). Efterretninger om Gammelkjögegaard og omegn, volym -2. s. 38).
JULI 1659 - ÖVERSTELÖJTNANT JOHAN I NARVA 59/5 Här pågick kriget mellan Sverige och Ryssland.
10 DECEMBER 1659 - Henrik von Seulenbergs änka Anna von Seulenberg (Stahl) fick 10 december 1659 godset Zintenhof i Pernau. (Hagemeister, Heinrich von (1836). Materialien zu einer Geschichte der landgüter Livland T.2 s. 161)
22 DECEMBER 1659 - MALMÖSAMMANSVÄRJNINGEN - I början av tiden som Malmö tillhörde det svenska riket var borgmästaren och adeln i malmöregionen ganska neutrala till de nya makthavarna men betungande skatter och den svenska hänsynslösa framfarten gjorde att allt fler började längta tillbaka till tiden under danskt styre. En skara sammansvurna under ledning av Bartolomeus Mikkelsen (han drev ett kalkbruk i Limhamn) tog kontakt med danskarna. Malmö borgmästare Evert Wildtfang och en rad köpmän var invigda i planen. Även bönder och adelsmän på godsen i närheten var beredda att kasta ut svenskarna Planen var enkel; beväpnade malmöbor skulle ta kontroll över Malmö samtidigt som danska trupper landsattes. (Alfredsson, Mats). Planen föll dock på grund av dåligt väder. Överskeppningen dröjde och svenskarna fick reda på planen den 15 april 1659 (Nyström, Kenneth). Evert Wilfang och kärnamn i sammansvärjningen; Bartgolomeus Mikkelsen, Johan Jörgensen och Joakim Brun dömdes till döden för deras medverkan. (842). De beslutades att de skulle halshuggas uanför rådhuset på stortorget i Malmö. Evert Wilfang blev tack vare ryttmästaren Stahl inte halshuggen utan benådades och kom undan med böter på 3.000 daler. (Isacsson, Paul Erik) Böterna sänktes senare till 1.700 daler. Evert Wilfang blev senare borgmästare i Helsingör (844). Vem var ryttmästare Stahl och vad gjorde han för att få Evert Wilfang benådad?
13 FEBRUARI 1660 - Karl X Gustaf dog den 13 februari 1660 i Göteborg. Hans arvprins Carl var bara 4 år. Rikets styre övertogs av änkedrottningen Hedvig Elionora som ordförande samt hertig Adolf Johan (kungens bror) riksarskalk, riksdrosten P. Brahe, amiralen C.G Wrangel, rikskanslern M.G de la Gardie och riksskattemästaren Herman Flemg. (Topelius 36 föreläsning)
APRIL 1660 KAPTEN WILHELM STAHL - Upplands knektar - Överste Axel Posses infanteriregemente - kapten Wilhelm Stahls kompani. (1660/5)
FREDEN I OLIWIA 23 april 1660 - Fred mellan Sverige och Polen. (Topelius 37 föreläsning). Kapten Hildebrand dog i kriget.
FREDEN I KÖPENHAMN 27 MAJ 1660 - innebar en bekräftelse av fredsfördraget från 1658 men de miste Trondheims län och Bornholm. (Topelius 37 föreläsning).
-
Jacob utnämndes 29 maj 1660 till överste över artilleriet i Estland, Livland, Ingermanland och Ösel.
Titularregister till riksregistraturet, Titularregister till riksregistraturet, SE/RA/1112.2/10 (1660-1665), bildid: A0039201_00060
Han utnämns samtidigt även till generalkvartermästare var en sedan 1634 benämningen på chefen för fortifikationerna och dess personal. NOT
FREDEN I KARDIS 21 JUNI 1661 - SLUT MED KRIGET MOT RYSSLAND. ÄNTLIGEN FRED MED ALLA FIENDERNA; Danmark 1660, Polen 1660 och nu Ryssland.
22 JULI 1660 KAPTEN WILHELM - ÖVERSTE AXEL POSSES REGEMENTE - KAPTEN WILHELM STAHLS KOMPANI 1660/5 KOLLA UPP!!!
MAJOR OCH INGENJÖR JOHAN STAHL - INGERMANLAND OCH NARVA 6 SEPTEMBER 1660 - Den 6 september 1660 utnämndes den då 24-årige Johan till ingenjör och major vid artilleriarbetet i Ingermanland och Narva. Jag har hittat hans löneutbetalning.
12 JULI 1661 JACOBS DONATIONER - Register till riksregistraturet, Adressatregister till Riksregistraturet, SE/RA/1112.3/1/51 (1660-1661), bildid: A0039273_00139, sida 132
KUJEN OCH HEYDENFELD - Drottning Hedvig Eleonora förlänade den 12 juli 1661 jacob godset kujen. Till godset hörde även Heydenfeld.
TRYCKTA KÄLLOR;
Carlbom, Johan Levin. (1910). Karl X Gustav; från Wiechseln till Bält 1657; tåget över Bält och freden i Roskilde.
Carlsen, Franziska (1876). Efterretninger om Gammelkjögegaard og omegii. Volym 1-2.
Grimberg III s. 586
Isacson, Claes-Göran. (2002). Karl X Gustavs krig; fälttågen i Polen, Tyskland, Baltikum, Danmark och Sverige 1655-1660. Lund; Historiska medier
Tersmeden, Lars. Stormningen av Köpenhamn - Aktuellt historiskt - Meddelanden från militärhistoriska avdelningen vid kungliga militärhögskolan 1963. s.106
Tessin, Georg (1965). Die deutschen regementer der krone Schweden. Teil 1 under Karl X Gustav (1654-1660).
Öhlander, Carl (1898). Bidrag till kännedom om Ingermanlands historia och förvaltning. 1, 1617-1645. Diss. Upsala : Univ. s.
Örnbjerg, J. (2011). Avgörande slag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn (8) s. 12-21.
ARTIKEL/KAPITEL
Tersmeden, Lars (1980). Carl X Gustafs strategi i kriget mot Polen 1665. Kungl. Krisvetenskapsakademins handlingar och tidskrift, 1980 (184): Bihäfte s. 3-61.
TIDSKRIFT: Livhusaren - kungl. Livregementets husarer och Livhusarernas kamratförening (1965). Upplands ryttare 1649-1657s. 2
"Svend Poulsens levnedsløb" Udarbejdet af I. G. Becker-Larsen for Svend GøngeKomitéen
https://web.archive.org/web/20071013161030/http://smb.nu/svenskakrig/1657.asp
OTRYCKT KÄLLA; Krigsarkivet - améns rulllor; 1629-1721