FÖRSTA DANSKA KRIGET - DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG 5 JUNI 1657 - Eftersom svenskarna har fullt upp med krigen med Polen och Ryssland beslutade sig danskarna för att förklara svenskarna krig 5 juni 1657. Nu skulle de få tillbaka allt de förlorade i Freden vid Brömsebro 31 augusti 1645.
16 JUNI 1657 - 9.000 danska soldater under ledning av Anders Bille gick in i svenska Bremen och ockuperade området. (Wikipedia).
18 JUNI 1657 - SLAGET VID ÄNGELHOLM
20 JUNI 1657 - blev den svenske kungen underrättad om den danska krigsförklaringen. 23 juni bröt Karl X Gustav upp sin här och drog sig västerut med sina soldater. (Isacsson s. 3). Kungen lämnade kvar det mesta fotfolket som fortsatt garnisonstjänst i Preussen och Pomerella. De mesta av rytteriet följer med på tåget mot Danmark. De mesta av artilleriet blir kvar. Av artilleriet följde Filip av Sulzbach, markgreven Karl Magnus av Baden och de la Gardies regemente med kungen. (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav från Weicheln till Bält 1657 – tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. s 92). Den svenska truppen som påbörjar resan till Danmark består av 13.000 man. (XXX)
Den 23 juni inledes den svenska marschen mot Danmark med 6 000 man. Styrkan var liten men förmodligen var dessa 6.000 samtidens bästa och mest erfarna soldater. Man brukar säga att det var få i Karl X Gustavs styrka som inte deltagit i åtminstone 30 fältslag. Huvuddelen av den tidens soldater hade i bästa fall erfarenhet från endast ett fåtal slag. Marschen gick först till Bromberg och fortsatte sedan till Stettin den 26 juni. Den 2 juli stod Karl X Gustav i Stettin, styrkan har tillryggalagt 36 mil på sju dagar. Därifrån gick han till Demmin och drog där till sig de svenska trupperna i Pommern. Den 11 juli bröt den svenska styrkan upp. Efter att ha vilat en vecka i Hamburg påbörjade Karl X Gustav operationerna på allvar. En styrka om 1.800 man under ledning av Karl Gustav Wrangel sändes till Bremen för att rensa landet från danskar. En svensk stormning av en dansk skans utanför Stade illustrerar kvalitetsskillnaderna mellan de båda arméerna.
Den 2 juli 1657 kom Karl X Gustav och hans soldater fram till Stettin i Vorpommern. (Isacsson s. 3).
Vid anordningen för tåget till Holstein beräknade kungen Weissensteins skvadron i Pommern till 4 kompanier a 400 soldater genem, när de blev färdigvärvade, och bestämde densamma att ligga kvar i garnisonen i Pommern. 16 juni 1657. Redan den 19 augusti 1657 gavs order, att de Weissensteinska dragonerna skulle gå från Anklam i Pommern till kungen i Holstein, och den 29 augusti återigen, till Weissensteins dragoner måste sändas från Pommern till kungen, som nu var vid Fredriksodde. Weissensteins dragoner kom till Holstein på hösten 1657. (Carlbom, Johan Levin (1910) Karl X Gustav från Weicheln till Bält 1657 - tåget över Bält och freden i Roskilde 1658. s. 92).
23 AUGUSTI 1657 - Stod svenskarna utanför fästningen Fredriksodde på Jylland vid den smalaste delen av Lilla Bält. I fästningen fanns 5.000-6.000 danska soldater. Svenskarna stormade 24 augusti fästningen. "Då Eric Planting med sina ryttare inkom i staden under fullt skall av pukor och trumpeter, betog det fienden allt hopp och störtade honom i förtvivlan." (Livhusaren - kungl. Livregementets husarer och Livhusarernas kamratförening (1965). Upplands ryttare 1649-1657s. 2).
24 OKTOBER 1657 - STORMNINGEN AV FREDRIKSODDE - Befälhavare Carl Gustaf Wrangel. Upplands regemente under överste Nils Brahe, Helsinge regemente under överste Per Sparre, Stenbocks brigad under överste Spens och ett värvat regemente under generalmajor Fabian von Fersen. (Wikipedia Stormningen av Fredriksodde)
Den 26 JANUARI 1658 skrev Wrangel; "Ahrensdorff är återkommen. I dag tidigt gick en korpral med 5 ryttare över till Brandsö för att se, om det bar därifrån till Fyen. De blevo alla tagna utom en. Jag vet ej, om fienden kom emot dem med båtar eller på isen. Jag har givit Ahrensdorff 100 musketerare och 50 rytttare för att gå över till Brandsö. Uppåt börjar även frysa, ehuru isen ännu är tunn." (Grimberg III s. 586).
TÅGET ÖVER LILLA OCH STORA BÄLT 30 JANUARI - 15 FEBRUARI 1658 - Natten till den 30 januari 1658 fick kungen veta att nu bar det över till Fyen. När solden rann upp, stod den svenska hären redo ute på Brandsö. På Fyens strand väntade en dansk styrka. Befälhavare var Karl X Gustav och Carl Gustaf Wrangel. 6 februari 1658 gick soldaterna över Stora Bält.
15 FEBRUARI 1658 - Stod den svenska armén 22 km utanför Köpenhamn. Fredrik II av Danmark valde att sluta fred.
26 FEBRUARI 1658 - beordrades J. Stahl i fältmarskalk G.O Stenbocks fotregemente att bege sig från Sonderborgs slott med de där kommenderade fotsoldaterna till infanteriet på Fyen. (Carlbom s. 391).
FREDEN I ROSKILDE 26 FEBRUARI 1658 - Fred mellan Sverige och Danmark. Genom freden i Roskilde blev Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm svenskt. (Wikipedia Karl X Gustavs första Danska krig).
ANDRA DANSKA KRIGET 5 AUGUSTI 1658 - 26 MAJ 1660
HEINRICH SEULENBERG DOG 30 OKTOBER 1658 PÅ SJÄLLAND- Annas (f. xxxx d. 1695?) man överstelöjtnant Henrich Seulenberg (f.1605 d. 30 oktober 1658 på Själland). Han ligger begravd i st. Maria kyrka i Helsingör. (Elgenstierna, Gustaf VII s. 150).
5 NOVEMBER 1658 meddelade den Svenska kommandant i Køge, överstelöjtnant J. Stahl, att kapten Svend Poulsen var på Nyord med 20, kanske 70 friskyttar. (Svend Poulsens levnedsløb Udarbejdet af I. G. Becker-Larsen for Svend GøngeKomitéen). Brevet var adresserat till generalguvernören över Skåne fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock. (Riksarkivet). Gustaf Otto Stenbock (f. 7/9 1614- d. 24/9 1685) var generalguvenör över Skåne, Halland och Blekinge mellan 17 mars 1658-1664. (Svenskt biografiskt lexikon).
1659 - I "Lederborgske handskriftssamlingen om Köges historia" finns den här versen. "Köge by borgmästare fordum tid, uppbyggde av nye, men kyrkan blev det året då 1600 skrevs till nio och fem gånger tio, då svenska Själland trives, den svenske kommendanten, som gjorde Köge fast. Hans namn var Jacob Stahl, i grunden nederkanst. Franciskanerkyrkan". (Carlsen, Franziska (1876). Efterretninger om Gammelkjögegaard og omegn, volym -2. s. 38).
11 FEBRUARI 1659 - DEN MISSLYCKADE STORMNINGEN AV KÖPENHAMNS BASTILJON - I februari hade en svenska armén bara Köpenhamns befästning att focera. Natten till den 11 februari stormade den svenska armén Köpenhamn. Planeringen inför stormningen föregicks av ett stort hemlighetsmakeri. Köpenhamnsborna var emellertid inte ovetande om svenskarnas anfallsplan. Flera danska spioner som hade varit i Carlstad informerade Fredrik III om stormstegarna och gångbroarnas längd. Så sent som 10 februari tog sig dessutom en svensk desertör in i Köpenhamn där han lät meddela att anfallet skulle inledas om bara några timmar. Vid midnatt befann sig därför alla på sina portar och inväntade stormningen. (831) Före huvudanfallet skulle tre mindre angrepp göras. De två första i vilka ca 2.000 svenska soldater ingick, skulle rikta in sig mot de två centrala tillfartsvägarna vid Norreporten och Österporten. Uppgiften att genomföra angreppet mot Norreporten hade general Gustav Banér (1618-1689) och hans anfallsgrupp fått i uppgift. (Örnbjerg, J. (2011). Avgörande slag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn (8) s. 12-21). En i anfallsgruppen var Jacob Stahl. General Banér och Jacob Stahl skulle i första hand försöka splittra försvarets kraft och storma Kastellets norra bastiljon och Grönlands bastion samt därefter kastellen i sin helhet för att förhindra försvarets eventuella återtåg dit. (Tersmeden, Lars. Stormningen av Köpenhamn - Aktuellt historiskt - Meddelanden från militärhistoriska avdelningen vid kungliga militärhögskolan 1963. s.106) Stormningen misslyckades. Hur kunde detta hända? För det första befann sig merparten av det tunga svenska artilleriet inte alls utanför Köpenhamn, utan på den jylländska sidan av Lilla Bält vid fästningen Fredriksodde, där kanonerna skulle hindra de polska och Brandenburgska hjälptrupperna från att invadera Fyn. För det andra fungerade Fredrik II:s underättelsetjänst till skillnad ifrån den svenska mycket bra.(Populär historia 2/2022)
1659 - 1660 - Efter den misslyckade stormningen av Köpenhamn gav den svenske kungen order om att Köge skulle befästas. Erik Dahlberg fick uppdraget. (Köge som fästningsby under Karl Gustav -krigarne historiskaatlas.dk)
22 DECEMBER 1659 - MALMÖSAMMANSVÄRJNINGEN - I början av tiden som Malmö tillhörde det svenska riket var borgmästaren och adeln i malmöregionen ganska neutrala till de nya makthavarna men betungande skatter och den svenska hänsynslösa framfarten gjorde att allt fler började längta tillbaka till tiden under danskt styre. En skara sammansvurna under ledning av Bartolomeus Mikkelsen (han drev ett kalkbruk i Limhamn) tog kontakt med danskarna. Malmö borgmästare Evert Wildtfang och en rad köpmän var invigda i planen. Även bönder och adelsmän på godsen i närheten var beredda att kasta ut svenskarna Planen var enkel; beväpnade malmöbor skulle ta kontroll över Malmö samtidigt som danska trupper landsattes. (Alfredsson, Mats). Planen föll dock på grund av dåligt väder. Överskeppningen dröjde och svenskarna fick reda på planen den 15 april 1659 (Nyström, Kenneth). Evert Wilfang coh kärnamn i sammansvärjningen; Bartgolomeus Mikkelsen, Johan Jörgensen och Joakim Brun dömdes till döden för deras medverkan. (842). De beslutades att de skulle halshuggas uanför rådhuset på stortorget i Malmö. Evert Wilfang blev tack vare ryttmästaren Stahl inte halshuggen utan benådades och kom undan med böter på 3.000 daler. (Isacsson, Paul Erik) Böterna sänktes senare till 1.700 daler. Evert Wilfang blev senare borgmästare i Helsingör (844). Vem var ryttmästare Stahl och vad gjorde han för att få Evert Wilfang benådad?
FREDEN I OLIWIA 3 MAJ 1660 - Fred mellan Sverige och Polen. Kapten Hildebrand dog i kriget och major Wilhelm överlevde.
FREDEN I KÖPENHAMN 27 MAJ 1660 - innebar en bekräftelse av fredsfördraget från 1658 men de miste Trondheims län och Bornholm.
VAD GJORDE JACOB OCH JOHAN EFTER KRIGET - 29 MAJ 1660 - JACOB ÖVERSTE ÖVER ARTILLERIET - Jacob utnämndes 29 maj 1660 till överste över artilleriet i Estland, Livland, Ingermanland och Ösel.
Titularregister till riksregistraturet, Titularregister till riksregistraturet, SE/RA/1112.2/10 (1660-1665), bildid: A0039201_00060
MAJOR OCH INGENJÖR JOHAN STAHL - INGERMANLAND OCH NARVA 6 SEPTEMBER 1660 - Den 6 september 1660 utnämndes den då 24-årige Johan till ingenjör och major vid artilleriarbetet i Ingermanland och Narva. Jag har hittat hans löneutbetalning.
12 JULI 1661 JACOBS DONATIONER - Register till riksregistraturet, Adressatregister till Riksregistraturet, SE/RA/1112.3/1/51 (1660-1661), bildid: A0039273_00139, sida 132
LITTERATUR;
Carlbom, Johan Levin. (1910). Karl X Gustav; från Wiechseln till Bält 1657; tåget över Bält och freden i Roskilde.
Grimberg III s. 586
Isacson, Claes-Göran. (2002). Karl X Gusavs krig; fälttågen i Polen, Tyskland, Baltikum, Danmark och Sverige 1655-1660. Lund; Historiska medier
Tersmeden, Lars. Stormningen av Köpenhamn - Aktuellt historiskt - Meddelanden från militärhistoriska avdelningen vid kungliga militärhögskolan 1963. s.106
Öhlander, Carl (1898). Bidrag till kännedom om Ingermanlands historia och förvaltning. 1, 1617-1645. Diss. Upsala : Univ. s.
Örnbjerg, J. (2011). Avgörande slag 1659. Svenska anfallet på Köpenhamn (8) s. 12-21.
Carlsen, Franziska (1876). Efterretninger om Gammelkjögegaard og omegn, volym -2. s. 38ia.
Livhusaren - kungl. Livregementets husarer och Livhusarernas kamratförening (1965). Upplands ryttare 1649-1657s. 2
"Svend Poulsens levnedsløb" Udarbejdet af I. G. Becker-Larsen for Svend GøngeKomitéen
https://web.archive.org/web/20071013161030/http://smb.nu/svenskakrig/1657.asp