Adliga ätten Bär nr 465 †
Adlad 1649-05-09, introd. 1650. Utdöd 1742-08-24
Ätten Bär är känd sedan 1122 och i förde i vapnet en björn i blått fält med ett lod i den upplyfta högra framfoten. Det finns en annan adlig släkt Bär i Pommern, Mecklenburg och Luneburg som har ett liknande vapen men till skillnad från min von Bär håller björnen i detta höger tass upp i vädret. Den först kände medlemmen i släkten är Johan Bär. Det enda som är känt om honom är att han är född i Kurland och att han var i svensk tjänst.
Hans son pappa Johan Bär ägde herrgården Malmö i Kvillinge socken, Östergötlands län. Han föddes i Narva 1620-06-29. E. adelsbuss 1642-09-24. Ordinarie 1644-04-10. Johan påbörjade sin militära karriär som löjtnant vid amiralitetet 1645-03-01. Han avancerade till chef för Södermanlands kompani 1648–1649. Johan adlad 1649-05-09, (introducerad 1650 under nr 465, bibehållande sina förfäders vapen och namn). Han utsågs till kapten 1653-08-01. Johan förde skeppet örlogsfartyget Hjorten i Carl Gustaf Wrangels flotta 1658 under kriget med Danmark. Han avancerade till major 1659-01-10 och amiral löjtnant 1664-12-05. Han var förordnad att verkställa generalmönstring på Åland och i Finland s. å. 16/12. 1669 föddes Margaretha som kom att bli Georg Gustavs fru. Pappa Johan utnämndes till amiralitetsråd 1674-12-10 och vice amiral i 2. eskadern av Stenbocks flotta 1675 i oktober. Han avancerade till amiral 1676-04-06. Johan deltog under det danska kriget i sjöslaget mellan Bornholm och Rügen. Sjöslaget ägde rum 25–26 maj 1767 mellan en överlägsen svensk flotta och en mindre allierad dansk-nederländsk flotta. Slaget gällde sjöherraväldet i södra Östersjön och var en del av skånska kriget. Den svenske befälhavaren Lorentz Creutz uppgift var att tillintetgöra den danska flottan och därefter landsätta trupper i Pommern för att undsätta de hårt ansatta styrkorna där. Den svenska styrkan bestod av 17 stora och 15 medelstora örlogsfartyg, 8 bestyckade handelsfartyg, 11 mindre krigsfartyg och 8 brännare uppdelade på fyra eskadrar: första eskadern under amiralgeneral Creutz och de övriga tre under amiralerna Claas Uggla på Svärdet, Johan Bär på Nyckeln och Johan Bergenstjerna på Victoria.
Hans militära karriär inom flottan hade avslutats 1677 då han stod inför rätta för att den 26 maj 1677 ha gjort en felmanövrering av amiralsskeppet Nyckeln vid slaget mellan Ruge och Bornholm vid Öland. Johan entledigades av kungen den 13 juni 1677. Han frikändes av kommissorialrätten 14 augusti 1677 men återinsattes ändå inte i tjänsten.
Johan var gift med Anna Christina Slatte, född 1646. Död 1701-03-08, på Malmö och begraven s. å. 6/8 dotter av hovjunkaren Claes Slatte nr 97 (f.1615 d. 11/2 1657) och Maria Stiernfelt eller Grubbe nr. 171 (f. 1617 d. 1648). (Enligt en brevbok dödades Anna Christina Slattes bror kapten Claes Slatte 10 november 1677 i en duell av kapten i Österbottens infanteriregemente Arvid Grabbe (skrev sig von Grabben) som var gift med Anna Sofia Staël von Holstein. Han dog före 1712 och Anna Sofia bodde som änkar 12 på Pakinais). (Ramsay, Jully. Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 152).
Barn:
Claes, döpt 1668-10-03. Kapten i holländsk tjänst. Han dog 26/11 1702 på Malmö. Döpt efter sin morbror Claes Slatte.
Margareta, född 1669-11-17 på Malmö, död 1743-11-25 Loddby. Gift 1696-12-27 på Malmö med överstelöjtnanten Mattias Gustaf Staël von Holstein, född 1666, död 1720.
Anna, född 1671-05-09, död 1729-03-18 Slattefors. Gift 1698-12-28, på Malmö med överstelöjtnanten Carl Mauritz von Gertten, född 1672, död 1721.
Johan, till Malmö samt Bolltorp i Skönberga socken, Östergötlands län. Född 1673-04-24. Volontär vid Erskines svenska regemente i Brabant 1689. Fänrik därstädes 1692. Fänrik vid Närkes och Värmlands regemente 1695-08-13. Löjtnant därstädes 1700-09-17. Kapten s. å. 17/10. Major 1706-02-05. Överstelöjtnants titel 1722. Majors indelning 1727-08-15. Överstelöjtnant vid regementet 1737-10-10. Kommendant på Älvsborgs fästning 1740. Död barnlös 1742-08-24 och begraven i Kvillinge kyrka, där hans vapen och en tryckt tavla, upptagande hans levnadslopp på vers, uppsattes. Med honom utgick ätten på svärdssidan. Han var med i slaget vid Narva, övergången över Duna, slaget vid Klissov, belägringen av Thörn samt slagen vid Fraustadt, Holotzin och Malatitze. Gift 1:o 1704-03-16, på Landsjö i Kimstads socken, Östergötlands län med Beata Strömfelt, död 1726-02-12 på Malmö, (?) dotter av Carl Filip Strömfelt, och Agneta Ållongren i Östergötland. 2:o 1727-06-29 med friherrinnan Christina Oxenstierna af Eka och Lindö, född 1688-05-27 Eka, död 1760-08-21, på Krusenhov i Kvillinge socken, dotter av kammarherren friherre Åke Oxenstierna af Eka och Lindö, och Johanna Elisabet De Geer. Hon lät uppmura koret i Kvillinge kyrka
Catharina, döpt 1677-06-13 i Stockholm i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död ogift 1725-03-10.
Magdalena, född 1680, död 1694-03-23, i Stockholm.
Johan dog 24 maj 1688 på Malmö och ligger begravd i Kvillinge kyrka, där hans vapen hänger på väggen i långhuset. Släkten dog ut 24 augusti 1742.
Källor: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.