SLÄKTEN STAËL VON HOLSTEIN I TYSKLAND - WESTFALEN 

THE FAMILY STAËL VON HOLSTEIN IN GERMANY - WESTFALEN

 

UNDER UPPBYGGNAD!

     
                    
 

 

SLÄKTTRÄD 1 -  TYSKLAND 1189-1462 

 

1 GERMANY 1189-1462

 

 GHB s. 560  

  

GENERATION I 

- LUDEWICUS VLEKKE DE ARE finns omnämnd i ett dokument ifrån 1189, 1202. Subadvocadus och förvaltare hos greve Lothar I av Ahr Hochstaden och Dahlheim Ludewicus fick tre söner. Herimanus, Theodericus och Henricus.

 

GENERATION II 

II.1 - HERIMANUS VLEKKE DE ARE  

 

II.2 - THEODERICUS - (omnämns 1238).

 

II.3 - HENRICUS DE ARE HOLSTEIN - tjänstgjorde som riddare åt kronvasallen Greven von Sayn och fick som belöning för sin tjänst som undervasallt  borgen Holstein som förläning. Henricus var gift med Heilwigid och de hade en dotter Benedicta. Efter makens död 1256 försökte Heilwigid föra vidare förläningen Holstein till dottern Benedicta och hennes man Diedrich von Schinne. De gick inte ägaren Heinrich von Heinsburgs son Theoderich von Heinsberg med på och tog tillbaka förläningen. Bröderna Heinrich och Diedrich försökte få tillbaka låna Holstein men misslyckades. De undertecknade ett dokument 1270. Borgen förstördes i striderna under 1300-talet. (Baltiskt riddarskap s. 532-533). 

 

GENERATION III   

III.1 MATTHIAS DE ARE - Son till II.1 (omnämnd 1251-1202)

 

III. 2 HERMANNUS - Son till II.1 omnämnd 1251

 

III. 3 - HENRICUS VLEKKE DE HOLSTEIN Son till II.2 - Riddare. Han försökte tillsammans med sin bror Theodericua få tillbaka borgen Holstein. Det misslyckades och 1270 undertecknade han och hans bror ett dokument där de avsade sig rätten till borgen. (Fahne s.X). Die ansprüchte der bröderna Heinricus och Theodericus hat hintertrieben. Sie verzichteten juli 1270 zu Siegburg gegenüber Gottfried von Sayn auf alle Ansprüche på borgen Holstein. Allod und Lehen mit allem Zubehören (16). Die alte Burg wurde abgebrochen und daneben wurde die borgen Homburg byggd. (17Berg, Holstein; Bendler, Burgen, s. 73f.).     

 

III.4 - THEODERICUS VLEKKE DE HOLSTEIN - Son till II.2 - Han försökte få tillbaka med sin bror Henricus få tillbaka borgen Holstein. Det misslyckades och 1270 undertecknade han och hans bror ett dokument där han och hans bror avsade sig rätten till borgen. (Fahne s. X)

 

III.5 - HENRICUS DICTUS STAIL - Son till II.2

 

III.6 - BENEDICTA - Dotter till II.3 Henricus. Fick 1256 då hennes pappa dog ärva borgen Holstein men eftersom hon var kvinna och därmed inte kunde tjänstgöra som riddare tog ägaren tillbaka borgen. 

 

GENERATION IV   

IV.1 - DIEDRICH TILLMANN VLEKKE - Son till III.5. Riddare. Gift med Gertrud (Elverfeldt) Henricus son Tilmann ( Theodericus IV även kallad Diedrich*) Stail von Holstein (IV)  Tilmann omnämns först i en urkund från 1282 som son till "Henricus Stail miles von Oustorp".Han arbetade som riddare och borggreve åt ärkebiskopen i Köln.

 

GENERATION V   

V.1 - LUTTER I STAIL VON HOLSTEIN - Son till IV.1. Riddare. Herr till Lanquit/Langwaden  (s. 96). Han efterlämnade två söner - Linjen Lanquist/Langwaden. B 

 

GENERATION VI  

VI.1 WILHELM STAAL VON HOLSTEIN - (Son till V.1. Lutter). Riddare till Sülze. Linjen Sülze. C

 

VI.2 LUTTER II STAAL VON HOLSTEIN - Son till V.1. Riddare. Gift med Beatrix. Fortsätter linjen Langquist/Langwaden. 

 

GENERATION VII  

VII.1 - ROBERT "DEN PRÄKTIGE" - Amtman. Gift med Christina (Hardenberg) arvtagerska till borgen Hardenstein. Robert blev via sitt äktenskap 1431 eller tidigare ägare till borgen Hardenstien i Ruhr i Witten. 1456 blev han amtman över slott och staden Neuhausen (50 km öster om Köln) och över Feste Gummerbach (50 km öster om Köln) och över Werden. 1458 köpte Robert och hans fru Hof Overdorp zu Heisingen. 1461 utsågs Robert till länsståthållare för Mark och Sauerland. Han dog 1461/1462. SKAPADE GRENEN HARDENSTEIN

 

GENERATION VIII 

Neveling I - Hardenstein grenen K - Neveling ärver borgen Hardenstein efter sin pappa Robert "den präktige" och Christina. Neveling gifte sig 1455 med Maria von Eickel. Efter sin pappas död tjänstgjorde Neveling som amtman för slott, staden och amt Neustadt såväl som die feste Gummerbach berufen.(van der Berg, Cornelius s. 43).

 

Lutter III - Steinhausen grenen Q - Lutter var gift med Jutta von Witten. Genom henne blev han 1455 ägare till borgen Steinhausen i Witten-Bommern. (Fahne s. ). Efter Roberts död blev han amtman för staden och amt Werden. Han var delägare i Hardenstein. Han ägde även die grossen Höfe Bonsfeld och Dahlhausen (ca 20 km sydväst om Witten). Han ägde öven Overdorp (Heisingen) Lutter och Jutta fick sonen Hardenberg. (von der Berg, Cornelius s. 42)  

 

Robert (Rabold) - Heisingen grenen N - Han var 1472 als Klevischer Rat und Amtmann för Orsoy (Rheinberg-Orsoy) angestellt. (von der Berg, Cornelius s. 43

 

Heinrich - Marskalk hos von Cleve. Gen, 1462-1520. Han tjänstgjorde som finanzmann och kriegsmann, trat in dienst des Herzogs von Kleve, wurde 1481 als marschall bezeichnet, später als Klever Hofmeister. Der Herzog verpfändete ihm 1485 das Schloss Loo (Wallach-Reinberg) Er war ein reicher Mann. Han var död i maj 1520. (von der Berg, Cornelius s. 44).  

 

Johan - abt i klostret Hamern H - gen. 1462-1517. (Horstkötter)

 

Robert fick även en oäkta son som döptes till Johan som instiftade von Titz grenen. I (Fahne, Anton s. 152).

 

 

ANTON FAHNES SAMMANSTÄLLNING AV SLÄKTEN STAËL VON HOLSTEINS 25 GRENAR 

Enligt Anton Fahne finns det 25 grenar av släkten Staël von Holstein. (s. 270) 

 

A - Flecke   

 

B - Grenen zu Langwaden und Sültz s.  96 Lutter I - herren zu Langwaden. Lutter är son till Theoderichs IV och Gertrud. Lutter I och hans fru fick två barn; Wilhelm I och Lutter II. Wilhelm I stiftade linjen Sülze (C). Lutter II fortsättning på linjen Langwaden (E) 

 

C - Grenen zu Sülze - Skapades av Lutter I:es son Wilhelm I. (C).  (Fahne, Anton s. 100)

 

D - Grenen zu Eulenbroich - Skapades av Lutter III;s son Wilhelm (Fahne, Anton s. 125) 

 

E- Fortsättningen på linjen Langwaden, Lutter II. (B) (s.128) Instiftningen på Markis grenen (F) (Fahne, Anton s. 142)   

 

F - Markis linjen - Lutter II zu Langwaden;s son Roprecht. (Fahne, Anton s. 142) 

 

G - Heinrich Stael von Holstein marskalk von Cleve (Fahne, Anton s. 152) 

 

H - Johan abt zu Hammern. Ruprecht I och Christinas (Hardenberg) femte son. (Fahne, Anton s.160) 

 

I - Bastard linjen - von Tytz. Ruprecht I sjätte son. Han är oäkta son och gift med Else von Tytz (Fahne, Anton s. 160-161) 

 

K - Fortsättning på Hardenstein - Neveling I (2 november 1477) är Robert "den präktige" och Christina (von Hardenbergs äldste) son. (Fanhe, Anton s. 162). Neveling I och hans fru Maria (von Eickel) får fyra barn, Neveling II, Diedrich, Robert (flyttar till Livland) och Bertha. (Fahne, Anton s. 165-166). Enligt geneologin ska han fått ytterligare en son som döpts till Diedrich och som är stamfar till den Estnisk-svenska grenen. Jag har inte hittat Diedrich i några dokument. Enligt X är Livländska ordensvogten Johan som flyttar till Livland son till Neveling I. Jag har inte hittat något stöd för detta.

 

L -  Linjen zu Witten -  Diedrich Staël von Holstein är Neveling I:es andra son. Han grundade linjen Witten. (Fahne, Anton s. 168) 

 

M - Linjen zu Ickern  Robert är Neveling I och Maria von Eickels tredje son. Han gifte sig med Anna von Gilsen. (Fahne, Anton s. 171) 

 

N - Linjen zu Heisingen - Robert I är den andra/tredje sonen till Ruprecht I. (Fahne, Anton s. 172) 

 

O - Die Cleviche linjen  - Adolf Staël von Holstein är son till Robert I zu Heisingen. (Fahne, Anton s.203) 

 

P - Linjen zu am Endt  - Ropert III av Huset Heisingen. Han var gift med Maria Elisabeth (von Götterswyck). (Fahne, Anton s. 205) 

 

Q - Linjen zu Steinhausen und Hardenstein Lutter Staël von Holstein var Robert och Christina (von Hardenberg) andra son. (Fahne, Anton s. 205). Riddarborgen Steinhausen låg i grevskapet Witten och blev Lutters när han 1464 gifte sig med Jutta von Witten. Det finns en inskription från 1602 "Robert Stael von holstein, thvmester zv.. Hildesheim, hat mich erbavet." Högst upp finns det Staëlska vapnet. Till borgen hör även ett gravkapell. Det finns en gravsten med två släktvapen; Staël och von Witten (Fahne, Anton s. 38). På stenen är inristat "biddet vor den drommen man die .. brgan buddet vart an den erlten Hardenbroch Stael von Holstein." Hans föräldrar är Diedrich Staël von Holstein herr zu Witten och Steinhausen och Catharina von Witten (arvtagerska 1481). Det finns en teckning föreställande borgen Steinhausen som Jacob ska ha gjorts runt 1650.  

 

R - Linjen zu Herbecke  Robert II är son till Robert i och gifte sig 1610 med  Anna von  Ruispe zu Brüninghausen. (Fahne, Anton s:228) 

 

S - Linjen zu Berensterz und Saal  -  Enligt Fahne är ursprunget till den här linjen inte känt. Den börjar med Volmar I Staël von Holstein var gift med en dotter till Engelberts von Leien och Catharina von Möllenbeck. Han och hans fru fick två barn; Volmar II och Johan.  Volmar II fick en son som döptes till Volmar III som var ryttmästare i den kejserliga armén i början av 1600-talet och han fick en son som döptes till Wilhelm Fredrich Han blev enligt Fahne svensk oberstwachmeister 1658. (Fahne, Anton s.232-233). Enligt rullorna över soldater i svenska armén har jag hittat Wilhelm Friedrich redan 1652 då han finns noterad som löjtnant i svenska armén. 1652 tjänstgjorde han som löjtnant i svenska armén i Wilhelm Forbes värvade infanteriregemente som var stationerat i Bremen-Verden. I juni/juli 1652 finns Jacob noterad som löjnant i överstelöjtnant Bengt Horns värvade infanteriregemente i Thomas von Gerstenbergs kompani och stationerat i Bremen-Verden. Detta är den första noteringen jag har hittat i Rikarkivets rullor gällande Jacobs militära karriär. Kan det vara så att Wilhelm Fredrich och Jacob träffade varandra.  

 

T - Linjen zu  Schönholthausen  (Fahne, Anton s. 234) 

 

U - Linjen zu Cliff (Fahne, Anton s. 236)  

 

V- Linjen zu Loburg (Fahne, Anton s. 237) Den här grenens ursprung är inte känt.  

 

W - Linjen zu Luttich (Fahne, Anton s. 238) 

 

X - Linjen zu Suthausen (Fahne, Anton s. 241) 

 

Y - Borgerlig och patrizier grenen -  det fanns en borgerlig familj vid namnet Stael 1560 var Jurgen tentemeister zu Verden. (Fahne, Anton s.269) 

 

Z - Svensk och livländsk grenen - Vad gäller de här båda grenarna finns enligt Fahne ett så stort och omfattande material att han måste få mer tid att gå igenom det. (Fahne, Anton s.269).  Han kommer några år senare ut med boken "Livland und seine Geschlechter s. 75 Livland und seine Geschlechter : II. Bd.: Livlands Adel, insbesondere das Geschlecht Stael v. Holstein."  

 

SOM NI SER OVAN FINNS INGET J. VARFÖR ANTON FAHNE HAR GJORT SÅ KAN MAN JU UNDRA. ÄR DET SÅ ENKELT ATT HAN VAR DÅLIG PÅ ATT KORREKTURLÄSA SINA BÖCKER?  

 

RIDDARHUSGENELOGIN - Enligt riddarhusgeneologin härstammar den svenska grenen från "en annan av Nevelings söner (på riddarhustavlan kallas han, måhända med orätt, Didrich blev stamfader för de i Livland bosatta Johan och Mattias, vilkas samtliga söner 1652 fingo naturalisationsbrev som svenska adelsmän."   

 

SWEDISH KNIGHT HOUSE GENEALOGY - According to the Swedish knight house genealogy the swedish branch originates fram "another of Nevelings sons (on the naturalaizations letter he is called, perhaps wronly, Diedrich. Diedrich became the ancestor of Johan and Mattias, who settled in Livland, all of whose sons recieved a naturalization letter as swedish nobelmen in 1652".   

 

KÄLLOR; För släktens ursprung i TYSKLAND har jag använt Anton Fahnes böcker ”Geschlechter und Sitze del 2 och 3” från 1869 och 1871. En viktig källa har också varit Baron Thomas Staël von Holsteins hemsida.

SORCES AND LITTERATURE - For the familys ursprung in Germany I have used Anton Fahnes books ”Geschlechter und Sitze del 2 och 3” från 1869 och 1871 as the main sorce. An important sorce and insperation is baron Thomas Staël von Holsteins homepage.