MATHIAS STAEL VON HOLSTEIN
28 APRIL 1666 - JUNI 1720
Målning av Mathias Gustaf Staël von Holstein fotograferad av C.G Pereswetoff-Morath. Mathias Gustafs
dotter Anna-Christina gifte sig 1740 på Loddby med major Alexander Pereswetoff-Morath.
Mathias Gustafs namnteckning från ett av hans brev till Lewenhaupt som han skrev i Bauska 12
november 1707. Jag har fått bilder på brevet av Bengt Nilsson.
MATHIAS föddes den 28 april 1666 på Wasahof i Narva i den svenska provinsen Ingermanland.
Sverige var vid den här tiden på toppen av det som kom att kallas Stormaktstiden. Sverige bestod förutom landet Sverige av flera provinser; Finland, Kexholmens län, Ingermanland, Estland, Livland, Ösel, Pommern och Bremen.
STORMAKTEN SVERIGE - Sverige var vid den här tiden på toppen av det som kom att kallas Stormaktstiden. Sverige bestod förutom landet Sverige av flera provinser; Finland, Kexholmens län, Ingermanland, Estland, Livland, Ösel, Pommern och Bremen. Karl XI hade dött 1660. Hans son Karl (IX) var då för ung för att styra landet. Därför styrdes nu landet av en förmyndarregering. (Larsson s. 115-116)
MATTIAS PAPPA JOHANS TOMT I NARVA –16 SEPTEMBER 1667 - Johan hade redan när han anlände till Narva 1660 tilldelats en tomt av generalguvernören. När det bestämdes att den behövdes för militärt bygge fick Johan den 16 september 1667 en tomt av drottning Hedvig Eleonora. (Russwurm, Carl (1880). Nachrichten über Alt-Pernau. Reval: not 92.)
KARL IX - 19 FEBRUARI 1674 - Karl var nu myndig och kröntes den 19 februari 1674 till Sveriges kung och fick börja styra och ställa i Sverige. Till en början var det lugnt och stilla men 1675 började det krigas igen.
SKÅNSKA KRIGET 1675 - 1679 - När Mattias var 9 år 1675 bröt Skånska kriget ut. När det slutade 1679 var Mattias 13 år.
MILITÄRA KARRIÄR VOLONTÄR SOM PIKERARE UNDER LIVGARDET FEBRUARI 1683 - Mattias påbörjade sin militära karriär inom den svenska armen som 17-åring. Han antogs som volontär vid Livgardet i februari 1683. Att vara volontär innebar att man lät sig värvas till armen. Som volontär utbildades man till underofficer och officerare. De fanns en rad regementen som bestod av värvat manskap bland annat Svea livgarde, Göta livgarden och Livgardet till häst. De varvade förbanden var i allmänhet förlagda i städerna och bildade där garnisonernas trupper. Den värvade anställdes för en viss tid vanligen tre år. Tidsperioden kunde sedan förlängas. Anställningsavtalen kallades kapitulationskontrakt. Jag vet inte var Mattias i vilken stad truppen Mattias tillhörde var förlagd. Mattias kärriär gick bra han avancerade snabbt till musketerare och pikenerare.
På föreningen Gustav II Adolfs Fotfänika i Göteborg beskrivs pikerare så här. "Det förlängda stötspjutet-långspjutet försågs vid 1500-talets slut med en smal, rombisk spets, efter vilken det fr. o. m. nu benämndes pik (fr. piquer, sticka)-åter blivit fotsoldatens förnämsta vapen. Piken vilken kunde användas för såväl offensiva som defensiva syften, torde ha haft sin största betydelse som avhållsvapen. Säkerligen var det inte någon angenäm uppgift att sätta in ett anfall mot en fiende som bildade igelkott med hjälp av de långskaftade vapnen."
NÄRKE- VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE – Efter ett år i Livgardet avancerade den då 18-årige MATTIAS GUSTAF 6 FEBRUARI 1684 TILL FÄNRIK VID NÄRKE-VÄRMLANDS INFANTERIREGEMENTE. Närke- och Värmlands regementes chef var Reinhold Rehbinder och Mattias Gustaf tillhörde KAPTEN JOHAN VON HELMERS KOMPANI. 1684/1.
MAJ 1686 – MATTIAS GUSTAF … Gardie till fots i kapten välborne REINHOLD VON LIEWENS KOMPMANI x på nya ….gården. 1686-1687 0:1110
23 FEBRUARI 1695 FÄNRIK VID KUNGLIGA MAJ:TS LIVGARDET TILL FOTS I ÖVERSTE BERNHARD ( BERNT REINHOLD) LIEWENS KOMPANI I STOCKHOLM. 1695/1
Källa;
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1695/1 (1695), bildid: A0054342_00096
Bernhard Liewen var vid den här tiden chef för kungliga majestäts Livgardet till fots. Vad detta betyder vet jag inte men mest troligt borde det vara en slags fortsättningskurs på ”Officershögskolan.”
Den 16 JUNI 1695 avancerade Mattias Gustav till KAPTEN VID VÄSTGÖTADALS REGEMENTE.
MATTIAS OCH MARGARETHA - Mattias gifte sig 27 DECEMBER 1696 med Maria Margaretha von Bär. Hon var dotter till amiral Johan Bär och Anna Christina (Slatte). Bröllopet hölls på Malmö gård (se bild nedan). Gården som nu är riven låg i Kvillinge socken i Östergötlands län. (Kvillinge socken låg sex kilometer norr om Norrköping.) Jag vet inte när de träffades men eventuellt kan det vara Margarethas bror kapten Claes Bär som sammanförd de båda.
Utdrag ur Kvillinge kyrkobokföring
Kvillinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00200/C I/1 (1667-1699), bildid: C0016639_00040, s. 42
NÅGOT SOM GÖR MIG NYFIKEN ÄR ATT - Maria Margarethas farbror Claes Slatte (1647-10/11 1677) blev ihjälstucken i en duell med Arvid Grabbe. (Riksarkivet). Arvid Grabbe var gift med Anna-Sofia Staël von Holstein. Jag har ännu inte lyckats få red på vem Anna-Sofia Grabbe (Staël von Holstein) är. Arvid Grabbe tillhörde sedan 24/9 1676 Österbottens infanteriregemente och stred i kriget i Skåne (Ramsay, Jully (1909-1916). Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 152.
RIGA - 16 november 1688 finns löjtnant Jacob Johan med på kungliga fortificationslistan - Riga. Vem är Jacob Johan???
http://pbc.gda.pl/dlibra/publication?id=15283&tab=3
Baltische Familiengeschichtliche Mitteilungen, 1935, nr 2 - 2/4
Löjtnant Jacob Johan Staël von Holstein.
Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1688/9 (1688), bildid: A0054175_00065
5 APRIL 1697 får Sverige en ny kung KARL XII. (1682-1718). Mattias är nu 31 år, nygift och på väg att få sitt första barn.
BARN;
1) 8 juni 1698 fick Mattias Gustaf och hans fru Margaretha en son som döpte till Johan.
Källa;
Kvillinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00200/C I/1 (1667-1699), bildid: C0016639_00130, sida 134
Han kom att undervisas av en informator som hette Olof Wrangel. Även han kom så småningom att strida i Stora Nordisk kriget. Källa: Lunds Stifts Herdaminen, efter mestadels otryckta källor utarbetadt ..., Volym 1 Av S. Cawallin sid 355 Johan ägde under några år släkten von Bärs herrgård Malmö.
2) I september 1699 fick paret en son som döptes till Jakob Johan. Jan föddes i Lindanäs, Harju, Estland. (familysearch)
Han kom att från 1718 tjänstgöra som soldat i svenska armen i Skaraborgs regemente fram till 1725. Liksom sina pappa och sina bröder stred han i Stora Nordiska kriget. Jakob Johan gifte sig 27 augusti 1724 med sin syssling Hedvig Margareta.(Troebst, loseblattslg blatt 5 nr 77) Genom de giftet blev han ägare till godset Hannijöggi. Han ses stamfader till Hannijöggi linjen. Här förenas alltså de både bröderna Johan och Jacobs både grenar. Han tjänstgjorde efter sin tid i svensk armén i Holsteinsk tjänst där han avancerade till major. Jakob Johan dog 1755 och begravdes 5 mars eller 5 april 1755 i Reval. (37) Troebst, Loseblattslg, Blatt 5, nr 76
Jakob Johans barnbarns barn Johan Alexander 1798-1868 och Ludvig Alexander 1802-1875 (rysk baron sedan 1869) startade den ryska grenen av familjen Staël von Holstein Den delen av familjen är mycket intessant och skulle behöva en egen hemsida. Johan Alexanders som Alexi Ivanovich flydde från Ryssland 11 april 1914. De finns med på en lista över de ryssar som flydde under det ryska kriget. Förutom Alexi och hans familj fanns bland annat:Empress MariaFeodorovna of Russia, Storfurstinnan Xenia Alexandrovna of Russia,Grand Duke Nikolai
Nikolaevich of Russia, Grand Duke Peter Nikolaevich of Russia, Storfurstinnan Anastasia Nikolaevna
of Russia, Storfurstinnan Militza Nikolaevna of Russia.
Maria Feodorovna var syster till drottning Alexandra av England och de var hos henne hon först bodde. Maria flyttade senare till Danmark och bodde hos sin brorson Christian X som var kung då.
STORA NORDISKA KRIGET - VÄGEN TILL STORMAKTENS UNDERGÅNG
FIENDERNAS ANFALLSPLAN - Sveriges tre fiender hade i hemlighet slutit ett förbund. Den ryske tsaren Peter, Fredrik IV i Danmark och August II av Sachsen-Polen. Anfallsplanen började i september 1699 då ett hemligt förbund slöts mellan den danske kungen Fredrik IV och den sachsisk kurfursten August II. Planen var att August II skulle anfalla det svenska Livland någon gång i januari eller februari 1700 och att Fredrik IV kort efter skulle anfalla Holstein-Gottorp för att senare anfalla Sverige. I november 1699 slöts ett förbund med tsar Peter av Ryssland. (Källa;Bengt Liljegren. (2000) Krigarkungen - en biografi över Karl XI s. 80-81)
Nu var de tre svenska fiendernas plan redo att sättas igång.
STORA NORDISKA KRIGET 11-12 FEBRUARI 1700 - DEN POLSKE KUNGEN AUGUST OCH HANS SACHISKA TRUPPER ANFALLER LIVLAND UTAN FÖREGÅENDE KRIGSFÖRKLARING
MAJOR MATTIAS OCH STORA NORDISKA KRIGET
NÄRKE OCH VÄRMLANDS TREMÄNNINGS INFANTERIREGEMENTE 25 APRIL 1701 - Mattias Gustaf avancerade 25 APRIL 1701 till MAJOR vid NÄRKE-VÄRMLANDS TREMÄNNINGS INFANTERIREGEMENTE. Han var nu 3 barnspappa och 35 år. Nu börjar allvaret för honom och hans familj.
NÄRKE OCH VÄRMLANDS TREMÄNNINGS INFANTERIREGEMENTES HISTORIA
Den 30 januari 1701 hade de utfärdats fullmakt för överstelöjtnant friherre NILS POSSE att vara chef för Närke och Värmlands tremänningsregemente och det är tack vare hans dagbok som han förde mellan åren 1701- 6 november 1702 som det är möjligt att följa regementets öde under de åren. Dagboken finns bevarad och förvaras i riksarkivet i Stockholm.
Närke-Värmlands regemente inskeppades i Stockholm den 6 MAJ 1701 med Reval i Estland som mål. De kom fram till Reval den 18 MAJ och blev kvar fram till den 8 JUNI 1701 då regementet fortsatte mot Pernau. Den 29 JUNI 1701 hade de nått fram till Riga i Livland och förlades i läger utanför staden. Den 9 JULI efter Dünaövergången förenades de med kungens armén. De fortsatte därefter mot Bauske. De kom att stanna där tillsammans med dÁlbedylls dragoner (300 man) som garnisonsregemente. Här användes de till befästningsarbete och till anskaffandet av livsmedel. Här kvarstod regementet, så långt dagboken räcker. (Närke- och Värmlands regementes historia)
Fästningen i Bauska fotograferad av Fredrik
BAUSKE var en fästning som hade byggts någon gång under 1300-talet av Tyska orden. Svenskarna hade erövrat den 1701. Under kriget användes den av Karl XII som gränsbevaknings befästning och döptes då om till Bauskenborg. Under Mattias Gustaf tid som bataljonschef på fästningen inkvarterades Adam Ludwig Lewenhaupt och ett hundratals soldater som tagit sig över Düna i Bausenborg .
3) 16 augusti 1701 föddes det tredje barnet Mattias Gustaf Malmö/Kalmar (familysearch). Han blev kunglig ryttmästare och gifte sig den 31 januari 1738 på Östra Eneby i Östergötland med Elisabeth Ulfsparre von Broxvik. Liksom sin pappa och sina bröder stred han i Stora Nordiska kriget. Mattias Gustaf och hans fru fick sex barn:
Märta Charlotta 1739 - 1777 (gift med kapten Adolf Gyllenrahm),
Georg * (1740-1814)
Johan Jakob (1742-1770),
Fredrik Gustaf (1745-1822) (Franska linjen)
Anna Helena Juliana (1747-1747) samt Erik
Magnus (friherreliga ätten 308) som gifte sig med Germain Necker Madame de Staël. Deras dotter Hedvig Gustava Albertina kom att gifta sig med hertigen Victor de Brolie. Deras två söner var duktiga fysiker och en av dem Louis-Victor de Broglie fick 1929 Nobelpriset i Fysik.
Närke-Värmlands tremänningsregementes fana
MATTIAS - ÖVERSTLÖJTNANT VID NÄRKE- OCH VÄRMLANDS TREMÄNNINGSREGEMENTE 8 AUGUSTI 1701
8 augusti 1701 avancerade Mattias till överstelöjtnant. (Lewenhaupt, Adam (1920-1921). Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar. Stockholm: Norstedt s. 652).
NILS POSSE SKREV 20 -21 SEPTEMBER 1702 I SIN DAGBOK " Kom min spion ifrån Gouverneuren tillbaka, med notifikation, att Generalen d. 21. om natten ville låta fienden med 300. man kavalleri och 150. musketerare bakpå färdiga att attackera, varpå min överstelöjtnant Stahl den 21 blev kommenderad med 150 soldater, till att vara färdig att utfalla; emellertid utkommenderades om aftonen ett litet parti av 20 man till häst att rekognoscera genom staden det väntade parti ifrån Mitau; men som intet förnams eller hördes av hela natten, rekognoscerades om morgonen närmsta gårdar in till Bornsmynde, och befanns fienden blev förskräckt av den kunskap, han utan tvivel fått ifrån staden, att utfall härifrån skulle göras, Och således i största konfusion om natten dragit sig åt närmsta skog och efterlämnat allt samlat magasin.
REGEMENTSBEFÄLHAVARE
1705 avancerade Mattias till tillförordnad regementsbefälhavare. (Lewenhaupt, Adam (1920-1921). Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar. Stockholm: Norstedt s. 652)
Mattias Gustaf och hans regemente var fram till 1705 garnison i fästningen BAUSKE i Kurland.
När han 1705 efterträdde Nils Posse som bataljonschef hade antalet soldater reducerats kraftigt. Halva regementet (557 soldater) hade dött i fältsjuka. Den ryska armén under general fältmarskalk Boris Sjeremetevs befäl intog den 14 september 1705 fästningen Bauske.
SLAGET VID GEMAUERTHOF - Mattias Gustaf gjorde stort intryck på Adam Ludwig Lewenhaupt under Slaget vid Gemauerthof, en by i Kurland väster om Mitau. Den 16 juli 1705 mötte svenskarna en arme bestående av 20.000 soldater och ledd av fältmarskalk Boris Sjeremetjev.Striden som varade mellan klockan 5 och 9 på förmiddagen slutade med svensk seger. Ryssarna förlorade 6.000 man av samt kanoner, fanor och tross. Förlusten på den svenska sidan var mindre, endast 1.500 dog av de totalt 7.500 soldaterna.
SLAGET VID FRAUENSTADT 3 FEBRUARI 1706 Ur brev skrivit av Gideon Fock från Leisna 1706 berättar han om slaget i Frauenstadt.
”På platzen räcknas 7000 af fienden, och fångna öfwer 8000 deremot wi intet 500 på platzen förlorat dock dubbelt så många blesserade; ibland fiendens äro 180 officerare fångna, deribland 1 Generallieutenant och några öfwerstar, samt andra regimentsofficerare; på wår sida äro döde öfwerste Lilliehöök, öfwerstlieut: Cronhielm, och major Snoilski, samt af Wästerbottens regemente, capitainer Johan Durietz, Hagenbeck, Fritski och Fluur; illa blesserade äro öfwerste Buckwald och major Wrangel, samt af Wästerbottningarne capitain Grubb, Blomström, Bandemer och Stahl. Denne stora victorien, för hwilcken man Gudh särdeles han att tacka, är så stoor och märckwärdig, att den som det intet sedt och der närwarit, kan sådant aldrig tänckia. Jag är ock så sielf genom wänstra armen skuten; dock hoppas snart restitution.”
4, 5) 2/3 1707 föddes tvillingarna Anna Christina och Arent på Malmö i Kvillinge i Östergötland. (familysearch). Christina gifte sig 1740 med sin syssling major Alexander Pereswetoff-Morath till Ekesund. Vet inte om Arent blev soldat eller ej.
"Lewenhaupt mäste därför sända öfverstelöjtnant Staël von Holstein tili Stockholm för att genom defensionskommissionen och statskontoret erhâlla medel tili oflicerarnas och truppens nödtorftiga underhâll. Lewenhaupt till K. M:t, Riga, 10 och 14 juli 1707. Sv. riksarkivet. Livonica." NOT 74
6) 1708 Carl Fredrik född på Malmö herrgård. Han var fänrik i Holsteinsk tjänst, överste i rysk tjänst och president i kammarkollegiet i S:t Petersburg. Carl Fredrik dog 1765. Han var gift med Renata Johanna de la Barre. Paret kom så småningom att skilja sig vilket var ovanligt på den tiden. Måste studera honom lite närmare - han verkar spännande.
SLAGET VID LESNA 29 SEPTEMBER 1708
SLAGET VID LESNA 29 SEPTEMBER 1708 - Slaget utspelade sig den 29 september 1708. Audetör Benecke beskriver Lesna "Lesna var en by, vilken runt omkring i en halvmåne var omgiven av skog och moras. Särskilt var terrängen framåt i riktiningen åt konungen sydväst knappast möjlig att passera på grund av den tjocka nedhuggna skogen och moraset, ty träden låg avhuggna på vägen , och man måste långsamt och med största besvär passera övern en
liten bro." Mattias Gustaf tillfångatogs redan i början av slaget vid Lesna. Han fördes till ett fängelset i Jaroslaw i Ryssland där han avled i juni 1720. (Nordiska kriget slutade i augusti 1721). Varför han blev kvar i fängelset och inte blev utväxlad tycker jag är konstigt. Det skulle vara spännade att veta vad fångarna gjorde i fängelset.
Slaget vi Lesna målning av Jean-Marc Nattier 1917
1716 gifte sig Mattias syster Anna Dorothea med Carl Evert Fock. (Elgenstierna VII s. 506).
I juni 1720 dog Mattias i fångenskap i Jaroslaw. (Elgenstierna VII s. 506).
MARIA MARGARETHAS ÖDE EFTER KRIGET - Mattias Gustavs fru Maria Margaretha hade enligt Alf Åberg bott i den ryska huvudstaden tillsammans med sina barn och sin syster och sin bror. Hon återvände efter kriget till Sverige med sina sex barn till gården Loddby i Kvillinge socken vid Motala ström i Östergötland. Maria Margaretha dog 25 november 1743 på Loddby. Enligt dödsboken begravdes hon 29 december 1743.
IN ENGLISH
MATTIAS STAËL VON HOLSTEIN was born on 24th of aprill 1666. He started his military carer in february 1683. Mattias Gustaf advanced and become a musketeer and pikeman. He was the first to work and start a family in Sweden. On 1st of february 1684 he was appointed ensign at Närkes and Wermlands regemente. In june 1689 he was appointed kapten at Åbo Läns infantry regiment. The same year he brought a company of dragoons in Finland to Stockholm. In 1693 Mattias Gustaf joined the dutch army. He returned to Sweden in 1695 and was appointed ensign at the lifegard. On the 16th of June the same year he advanced to capten at Västergötadals regemente. Mattias Gustaf got married on the 16th of June to amiral Johan Bärs (nr 465) daughter Margareta at Malmö in Kvillinge socken in Sweden.
In 1698 Mattias Gustaf and his wife Margaretha got one more son that they called Johan. Mattias Gustaf fought in the Great Northen War that started in 1700. On the 25th of april 1701 he was appointed major at Närkes and Värmlands 3rd Mannings regiment. Mattias Gustaf left Sweden on a ship destinated ton Reval on 6th of may 1701. The ship arrived in Reval on 18th of may. They went on to Pernau and arrived there on 8th June. From there they went to Riga. They arrived there on 29 of june. Mattias Gustaf and his friends crossed the river Düna. On the 8th of august he was appointed lieutenant Colonel and 1705 to Colone. He was captured at the battle at Lesnaya on the 29th of september 1708 and brought to a prison in Jaroslaw in Russia where he died in June 1720. The Great Northen War ended in august 1721.
Malmö Gård
Malmö gård var en av de stora gårdarna vid Malmölandet. Den kan spåras tillbaks till 1300-talet. Vid slutet av 1600-talet ägdes Malmö gård av amiral Johan Bärs (nr 465).1850 köpte juristen Lars Magnus Trozelli Malmö gård. Malmö gård övergick i Holmens Bruks ägo och på dess mark har Pappersbruket Braviken byggts. Gården revs på 1980-talet.
Mattias tredje son Georg (1740-1814) tillsammans med sin söner Gustaf Johan (1764-1839) och Carl Georg (1769-1837) tillhörde dem som misstänktes för att ha känt till planerna för att mörda Gustav III. De häktades 21 mars med frigavs 29 mars.
Källor/citations:
Anred, Gabriel: Svenska adelns ättartaflor volym 4 - tabell 8
Carlson, Fredrik Ferdinand: Carl XII. Tredje delen , kapitel: Lewenhaupts marsch genom Litaven och slaget vid Lesna
Carlson, Fredrik Ferdinand; Sveriges historia under Konungarne af Pfalziska huset volume: åttonde Delen, Stockholm, Kiel; 1910
Elgenstierna, Gustaf: De introducerade adels ättartavlor tabell 26, 1932
From, Peter; Katastrofen vid Poltava: Karl XII:s ryska fälttåg 1707-1709
Lewenhaupt, Adam Ludwig Karl; Karl XII:s officerare
Lyth, Einar: På väg till Poltava
Skott, Staffan: Romanovs - Tsarsläkten. Vilka är de? Vad blev det av dem. sidan 116 ff
Kvillinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00200/C I/1 (1667-1699),
bildid: C0016639_00040
Centrala soldatregistret:
Mattias Gustaf - Centrala soldatregistret
Jakob Johan - centrala soldatregistret
Webben:
Greath Norden War
Karoliner i fångenskap i Sibirien
Närke-Värmlands regemente
Lästips:
I skuggan av Narva och Poltava
Karoliner i fångenskap i Sibirien
Smitha, Frank: Sweden, Russia och the Great Northern War
Herold, Christopher: Madame de Staël - Härskarinna över en epok, Bokförlaget Forum, Stockholm, 1960
I rysk fångenskap: en svensk karolins äventyr i det stora tsarriket under 1700-talet : Ur Henrik Mattias von Seulenbergs papper
Crusader Castles of the Teutonic Knights (2): The stone castles of ... - S. 41
Slaget om Poltava - För dig som vill veta mer om slaget så kan jag rekommendera den härhemsida.
"Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.4 Värvade och stamanställda soldater"
Generalmönsterrullor på Riksarkivet
Karolinska krigares dagböcker jämte andra samtida skrifter
Elgenstierna VI - Friherre Nils Poppe af Säby nr 57. s. 25